I denna studie har två läroböcker för läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för årskurs 1 analyserats avseende hur språkets form respektive funktion kommer till uttryck i dessa, avseende utformning och utrymme. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande och utgörs av en kvalitativ respektive en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att språkets form kommer till uttryck genom uppgifter som innehåller språkets uppdelning i språkljud, kopplingen mellan fonem och grafem, grafem- respektive ordbildsigenkänning, handstil, ords uppbyggnad, meningars uppbyggnad samt alfabetets uppbyggnad, medan språkets funktion kommer till uttryck genom uppgifter där språket fungerar som kommunikationsmedel samt uppgifter där dess betydelse, funktion och intention är vad som uppmärksammas. Studien visar även att språkets form ges större utrymme i läroböckerna än språkets funktion, och att läroböckerna till viss del innehåller uppgifter där språkets form kommer till uttryck i isolerade sammanhang utan att språkets funktion uppmärksammas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

I Sverige avled ca 90 000 personer år 2010 och 80 procent av dessa personer var i behov av palliativ vård. Cancer är en av de stora dödsorsakerna och har dessutom ökat som dödsorsak. Sjuksköterskan har ett ansvar att kommunicera med personer som vårdas och närstående för att kunna ge information, men också känslomässigt stöd. God kommunikation är en stor del av att stödja personer genom deras sjukdom och kan leda till lindrat lidande. Sexualitet förändras ständigt och är integrerat i hälsa och välbefinnande. Det är förknippat med livskvalitet, självkänsla och självbild och ändå upplever flera partners till personer med cancer, sexualitet som något bortglömt. En möjlig orsak till varför sjuksköterskor inte diskuterar ämnet med personer kan vara brist på kunskap. För att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad och se personen bakom sjukdomen behövs ökad kunskap om hur sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Syftet med studien var att belysa hur uppfattningen av sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Totalt hittades 15 artiklar, åtta kvantitativa och sju kvalitativa artiklar. Fem artiklar hittades via CINAHL och tio via PubMed. En analys av innehållet gjordes och gemensamma teman framkom. Personer med cancer genomgick förändringar gällande sexuell funktion, kroppsuppfattning och sexuell identitet. Hur sexualitet påverkades av cancersjukdom varierade från allvarligt till nästan ingenting. Sexualitetens uttryckssätt förändrades och det var mindre troligt att sexualiteten uttrycktes i form av samlag. Det lades istället betoning på en verbal form av intimitet och vikten av att vara nära. Bristande energi, trötthet och rädsla för att göra sig eller sin partner illa bidrog till minskad samlagsfrekvens. Försämrad kroppsuppfattning var direkt kopplat till sämre sexuellt intresse och njutning. Ett flertal av både kvinnor och män upplevde kroppsliga förändringar som håravfall, viktförlust och förändring av kroppsform vilket ledde till känslor av att vara sexuellt oattraktiv. Endast ett fåtal rapporterade bättre kroppsuppfattning. Både kvinnor och män upplevde förlust av den sexuella identiteten. Sexualitet är ständigt föränderligt och förknippat med både självkänsla och självbild. Föreliggande studie visar att det finns ett behov och en önskan att diskutera området sexualitet med sina vårdgivare, men att det finns vissa barriärer vilka gör att sjuksköterskor inte tar upp ämnet för diskussion. Ångest, otillräcklig utbildning, rädsla att förnärma, sexuell läggning, antaganden att sexualitet inte är ett problem, religion och bristande språkkunskaper var vanliga orsaker till att ämnet sexualitet negligerades. Genom att integrera ett mer personcentrerat arbetssätt i vården av personer med cancer kan hela personen bli sedd istället för endast sjukdom och deras sexualitet kan därmed även bekräftas och diskuteras.

Denna studie undersökte longitudinella samband mellan exekutiv funktion och fysisk aktivitet hos äldre personer samt om dessa samband ser olika ut för män och kvinnor. Data från våg två (M2) och våg tre (M3) i studien Midlife in the Unites States (MIDUS) användes, med i genomsnitt nio år mellan mättillfällena. Urvalet bestod av 807 deltagare (57% kvinnor) med en medelålder på 67.65 år (SD = 5.69) vid M2. Sambanden undersöktes med strukturell ekvationsmodellering i form av latenta förändringsmodeller. Exekutiv funktion mättes med hjälp av The Brief Test of Adult Cognition by Telephone(BTACT) och fysisk aktivitet mättes med självskattningsformulär. Resultaten visade att högre exekutiv funktion vid M2 predicerade mindre minskning i fysisk aktivitet mellan M2 och M3 när kön, ålder, utbildningsnivå och självskattad hälsa inte kontrollerades för. Detta samband bestod inte när kontrollvariabler inkluderades i analysen. Förändring i fysisk aktivitet och exekutiv funktion korrelerade svagt positivt, även när kontrollvariabler inkluderades. Kön visade sig inte moderera sambanden. Resultaten tyder på att exekutiv funktion bör tas i beaktning vid utformandet av interventioner med fysisk aktivitet för äldre personer. Framtida forskning bör undersöka om interventioner med fokus på att främja både exekutiv funktion och fysisk aktivitet skulle kunna vara mer effektiva än de som enbart fokuserar på fysisk aktivitet. Vidare bör det undersökas om kognitivt stöd, till exempel i form av automatiska påminnelser eller hjälp att planera in fysisk aktivitet, kan underlätta för äldre personer att engagera sig i fysisk aktivitet.

Hintergrund: Die vorgestellten Daten demonstrieren das klinische Ergebnis von Patienten, die sich eine Hüfttotalendoprothese (THA) unterzogen haben. Als Zugangsweg wurde der minimal-invasive, direkt anteriore Zugang in Einzelschnitttechnik gewählt (MIS-DAA). Die Patientin wurden bis zwölf Monate nach Operation beobachtet. Methoden: Es wurden die Daten von 73 Probanden mittels der folgenden Fragebogen ausgewertet: Harris Hip Score (HHS), eXtra Short Musculoskeletal Functional Assessment questionnaire (XSFMA), Short Form 36 (SF-36) health survey und Patient Health Questionaire 9 „deutsch“ (PHQ-9 D). Zur Schmerzmessung kam eine visuelle Analogskala (VAS von 0-4) zum Einsatz. Daneben wurde die Aktivität mit Hilfe des Schrittzählers Stepwatch™ Activity Monitor (SAM) und eines 25m Gehtests auf Zeit (T25-FW) erfasst. Während der gesamten Aufzeichnung wurden auch Komplikationen erfasst. Ergebnisse: Zwölf Monate nach der Operation verbesserten sich die HHS-Werte signifikant von 55,2 präoperativ auf 92,4 (Werte 0 – 100). Der FSFMA Funktionsscore fiel ebenfalls signifikant von 39,4 auf 10,3 und der Beeintrachtigungsscore von 47,0 auf 15,8. Der Score für die Physis (PCS) stieg im SF 36 signifikant von 27,5 präoperativ auf 47,5 nach zwölf Monaten. Der Score für mentale Gesundheit (MCS) fiel dagegen sogar leicht von 57,6 auf 55,0. Dagegen fiel die Prävalenz der mittels PHQ-9 D gemessenen Somatisierungsstörungen von elf auf einen Fall. Die Schmerzreduktion durch die Operation zeigte sich durch einen Rückgang auf der VAS von 2,41 auf 0,35 zwölf Monate postoperativ. Die durchschnittlich täglich absolvierten Lastwechsel nahmen laut Schrittzählermessung signifikant von 5113 präoperativ auf 6402 zu. Außerdem stieg die Gehgeschwindigkeit im T25-FW signifikant von 22,06 s (= 1,13 m/s) auf 18,14 s (= 1,38 m/s). Es wurden keine schwerwiegenden Komplikationen, wie z.B. Transplantatlockerungen, festgestellt. Zusammenfassung: In der Zusammenschau der Ergebnisse zeigt sich ein Jahr nach MIS-DAA-THA, dass die Patienten eine signifikant bessere Funktion, Aktivität und weniger Schmerzen aufweisen. Der MIS-DA-Zugang ist sicher und weist keine erhöhte Komplikationsrate auf. / Background: The presented data show the clinical outcome of patients undergoing total hip arthroplasty (THA) using a minimally invasive single-incision direct anterior approach (MIS-DAA) up to twelve months after surgery. Methods: The data of 73 arthroplasties were evaluated using the following questionaires: Harris Hip Score (HHS), extra short musculoskeletal functional assessment questionnaire (XSFMA), Short Form 36 (SF-36) health survey and the Patient Health Questionaire 9 „german“ (PHQ-9 D). A visual analogue scale (VAS from 0-4) was used zu measure pain. Additionally all patients activity was monitored utilizing a Stepwatch™ Activity Monitor (SAM), and a timed 25 m foot walk (T25-FW). Also complications were monitored for the entire 12 months. Results: Twelve months after surgery the HHS Score increased significantly from 55.2 preoperatively to 92.4 (out of 100). XSFMA functional index scores droped from 39.4 to 10.3 while the bother went down form 47.0 to a score of 15.8. Both scores showing a significant improvement. The SF-36 physical component score (PCS) was 27.5 ahead of the operation and did rise significantly up to 47.5 twelve months later, while the mental component score (MCS) dropped slightly, but significantly from 57,6 to 55.0. In opposition the PHQ-9 D showed a decline oft he prevalence of somatic disorders from elven cases pre-OP to one afterwards. Pain was significantly reduced by the operation, showing values dropping from 2.41 to 0.35 on a visual analogue scale (VAS).The mean cycles per day rose significantly up to twelve months after arthroplasty from 5113 of 6402 cycles per day. Furthermore, the obtained outcome for the T25-FW showed a significant increase in walking speed from 22.06 s (=1.13m/s) to 18.14 s (= 1.38 m/s). The were no severe complications, e.g. loosening of the implant, to be found. Conclusion: In summary the outcomes show that 1 year after MIS-DAA-THA patients show a significantly better function, activity and reduction of pain. The MIS-DAA is safe and shows no increased signs of complications.

Introduktion: Tidigare forskning gällande menstruationcykelns påverkan på kvinnor har framförallt undersökt korsbandsrelaterade skador. Desto mindre evidens finns för menstruationscykelns påverkan på postural kontroll. Inför och under menstruation är det ett återkommande fenomen att kvinnor upplever bland annat nedsatt balans och instabilitet. Annan forskning har visat på en förändrad ledlaxitet och neuromuskulär kontroll vilket i sin tur kan påverka postural kontroll. Det finns viss evidens för att detta har ett samband med de fluktuerande hormonnivåerna.   Syfte: Att undersöka vilken påverkan menstruationscykeln har på postural kontroll, och om det skiljer sig mellan de olika menstruationsfaserna.   Metod: Litteratursökning utfördes på PubMed och Cinahl för artiklar publicerade 2000-2021. Artiklar som undersökte balans, antingen statisk, dynamisk eller båda, inkluderades i litteraturöversikten. Urvalsprocessen har utförts och presenteras i enlighet med PRISMA.   Resultat: Sökningen resulterade i elva inkluderade artiklar, samtliga icke-randomiserade longitudinella studier. Nio stycken undersökte delvis/endast statisk balans och fyra undersökte delvis/endast dynamisk balans. Endast en av studierna fann ingen evidens för menstruationscykelns påverkan på postural kontroll. Majoriteten av de övriga fann att postural kontroll var som sämst vid ägglossning och ett fåtal fick motsägande resultat, framförallt de som undersökte dynamisk balans.   Konklusion: Det finns ett samband mellan nedsatt postural kontroll och ägglossning i majoriteten av studierna. Ägglossningen påverkar även nedsatt neuromuskulär aktivitet och ökad ledlaxitet. Resultatet gällande dynamisk balans är inte tillräckligt för att kunna dra några slutsatser. Framtida forskning bör fokusera på dynamisk balans och använda sig av standardiserade undersökningstester och mätmetoder för identifiering av mensturationsfaser.

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Undersökningen visar på en medvetenhet hos pedagogerna om att barnboken kan fylla olika funktioner och att de värderar barnbokens roll i verksamheten som betydelsefull. De talar framför allt om barnbokens funktion som lugnande, språkutvecklande och fantasistimulerande. Vidare menar de att barnboken fyller en funktion då den ger barn möjlighet till reflektion och bearbetning, stärkt självförtroende samt utveckling av empatisk och social förmåga. Vi ser att pedagogernas resonemang till stor del ligger i linje med den forskning vi tagit del av. Däremot är det enbart pedagogerna som talar om att barnboken har en lugnande funktion och att den kan användas som utfyllnad i verksamheten. Något som enbart forskningen lyfter fram är barnboken som ett medel för att fly verkligheten.

AbstractFridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna. Bristen på studier av pedagogers kroppsspråk i förskolan gör denna studie relevant. Syftet är att synliggöra pedagogers praktiska användande och föreställningar kring kroppsspråkets pedagogiska funktion. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur använder pedagogerna i förskolan sitt kroppsspråk i den pedagogiska verksamheten? Hur talar pedagogerna i förskolan om kroppsspråkets pedagogiska funktion? Vid insamlingen av det empiriska materialet används en stimulated recall-inspirerad metod. Pedagogernas praktiska användande av kroppsspråket dokumenteras med videokamera och används sedan som ett diskussionsunderlag i efterföljande intervjuer. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Gardners teori om den kroppsliga intelligensen. Resultaten visar att pedagogerna använder kroppsspråkliga uttryck i sin kommunikation med barnen för att förmedla olika budskap samt att de anpassar sitt kroppsspråk individuellt och kontextuellt. Sammanfattningsvis visar studien att kroppsspråkets pedagogiska funktion omfattar både hur pedagoger tonar in barns kroppsspråk samt hur pedagoger vidare anpassar sitt användande av sitt eget kroppsspråk efter barn, situation och målsättning.Nyckelord: Kroppsspråk, pedagoger, funktion, kommunikation, kroppslig intelligens

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta. Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.

Syftet med min studie var att belysa föräldralediga föräldrars och pedagogers åsikter om barns vistelse i förskolan som går under femtontimmarsreformen för att kunna urskilja vilka/vilket förhållningssätt till förskolans funktion som speglar sig i åsikterna. Då denna reform har uppmärksammats både i förskolan, på sociala medier samt i politiken har jag valt att belysa pedagogers åsikter samt föräldrars då det inte finns någon direkt forskning utifrån deras perspektiv. Frågeställningar som jag har utgått från är; Vad ser föräldrarna är de viktigaste funktionerna i förskolan när de är föräldralediga?, Vad anses det innebära att få färre timmar? och Hur förhåller sig pedagogerna till femtontimmarsreformen? Jag har använt mig av kvalitativa semistrukurerade intervjuer som var enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju för att få svar på mina frågor. Samtliga intervjuer har jag spelat in och därefter transkriberades materialet.Studiens resultat visar att föräldrar ser förskolan som en arena där ett lärande sker, socialt som intellektuellt. De anser att de ej kan stimulera barnens behov under den tid de är föräldralediga på samma sätt som förskolan kan. Detta leder till att föräldrar har olika förhållningssätt att se förskolans funktion på, dels som ett komplement till hemmet och dels som en nödvändighet.Även resultatdelen från pedagogerna visar olika sätt att se förskolans funktion på. Framförallt visar det att förskolans funktion är att erbjuda barn att vara med andra barn, att få chansen till ett socialt umgänge. Resultatet lyfter även att där finns ett problematisk förhållningssätt när det kommer till förskolans uppdrag för pedagogerna.

Denna uppsats behandlar ängelns funktion i Genesis, genom en litterär analys av av Genesis 18, 21:17-20 och 28:10-22. Texterna har översatts från hebreiska till svenska och därefter analyserats utifrån sin historiska och litterära kontext. Därefter redogörs textens syfte och de aktörer som förekommer. Till sist ställts texten mot frågor kring änglar beteende, inverkan på aktörernas liv och i jämförelse med profeter. Min slutsat är att ängelns funktion i Genesis är att vara Guds budbärare, men även att ängeln är en möjliggörare för människor att få del av Guds plan för sitt folk.