This paper is concerned with the use of management control systems (MCSs) within high growth firms (HGFs) to support rapid growth. Considering that a lack of MCSs has been identified as a major cause of failure among start-ups, as well as that MCSs have been claimed to enable firms to grow more during their early years, this is a highly interesting topic for scholars as well as entrepreneurs. However, despite the exceptional opportunity that HGFs provide in examining this topic, there is a lack of contemporary research on how HGFs use MCSs to support their growth. To fill this gap a multiple case study was conducted, investigating how Simons’ (1995) levers of control were used to support growth within 12 different HGFs. Through drawing upon data from interviews with 19 different key people it was then found that MCSs support growth in various ways. Different boundary systems were found to increase chances of firm survival and provide a platform for growth. Additionally, the use of interactive systems was identified as a potential characteristic of HGFs. Moreover, the research questions former assumptions on the importance of forecasting.

A combination of global insecurity and recent aggressions within European borders has forced the Swedish Armed Forces to change its focus back to territorial defense. With this change in focus an increase in armed capabilities especially within rebuilding and reshaping the brigades with focus on the application of combined arms within maneuver warfare has been identified. With the current manuals and guidelines concerning combined arms a gap concerning its tactical success and origin has been identified which leads to how tactical success can be explained with combined arms. This study aims to explain tactical success with the help of Robert Leonhards theory of combined arms during the Yom Kippur war. Even though a clear absence of organizational structure favoring combined arms, several events during the war show a relative clear application of combined arms within the Israeli forces. The theory has partly explained the tactical successes within the given frames of the study, but several other factors could furthermore explain said tactical successes.

Bakgrund och problem: Gasellföretag kännetecknas av att vara unga och snabbväxande verksamheter. I takt med dess tillväxt kan interna såväl som externa utmaningar uppkomma, vilket skapar ett behov av att kontrollera den snabbväxande organisationen. Som en konsekvens av detta ökar även behovet av en adekvat ekonomistyrning, vilken kan bistå med stöd för att hantera en stigande komplexitet. Med utgångspunkt i tidigare forskning problematiseras området, vilket berör frågor som hur användningen av ekonomistyrningen ser ut i gasellföretag samt hur och varför tillämpningen förändras i takt med tillväxt.  Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur ekonomistyrningen ser ut i gasellföretag samt hur och varför användningen förändras under dess tillväxt.Metod: Med hänsyn till studiens syfte och forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats med ett abduktivt angreppssätt. En flerfallsstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med dokumentgranskning utgjort underlag för empirisk insamling.  Slutsats: Resultatet indikerar att ekonomistyrning i gasellföretag är informell, men där formella inslag genomsyras. Trots att tillämpning av ekonomistyrning kan åtskiljas inom gasellföretag har verktyg likt budget, prestationsmått, belöningssystem samt strategisk planering synliggjorts där anpassning sker utefter behov. Hur ekonomistyrningen förändras kan förklaras med utgångspunkt i tre centrala trender vilka benämns som formalisering, ekonomifiering och specialisering. Dessa trender utgör processer och präglar ett gasellföretags tillämpning och utveckling av ekonomistyrning under dess tillväxt. Orsaken bakom varför ekonomistyrningen kräver förändring kan synliggöras utifrån en ökad intern komplexitet vilken skapar ett behov av en tydligare styrning samt adekvata kontrollverktyg. / Background and problem: Gazelle companies are characterized by being young and fast- growing businesses. As they grow, internal as well as external challenges can arise which increases the need for control. As a consequence, the necessity for adequate management accounting increases which can help to deal with an arising complexity. Based on previous research, this issue is problematized with concern to how the use of management accounting is designed in gazelle companies but also how and why the application changes during growth. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge with regards to how management accounting is designed in gazelle companies but also how and why it changes during growth.  Method: With regard to the study’s purpose and research questions, a qualitative research strategy has been applied with an abductive approach. A multiple-case study has been conducted where semi-structured interviews together with document review formed the basis of the empirical data.  Conclusion: The results implicate that management accounting in gazelle companies is informal, but where formal elements are permeated. Although the application can differ, tools such as budget, performance measures, reward systems and strategic planning are usually applied, where adaptation occurs according to the needs of the company. How the management accounting is changing can be explained on the basis of three central trends which are referred to as formalization, economization and specialization. These trends constitute processes that characterize application and development of management accounting during growth. The reason behind required change can be due to an increased internal complexity, which creates the need for distinct management and adequate control tools.

Bakgrund Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt? Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt. Metod För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005). Slutsats Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv. / Background Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth? Purpose The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth. Method In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation. Conclusion After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

Bakgrund: Varje år utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar färre än 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier där tillväxt är den viktigaste. Gasellföretagens tillväxt är viktig för Sverige då de både bidrar ekonomiskt och står för många nya arbetstillfällen. Dock är det få företag i Sverige som har kunskapen att växa. För att ett företag ska kunna uppnå tillväxt ligger det i grunden en tillväxtstrategi som måste implementeras inom organisationen på bästa sätt. Vilka tillväxtstrategier använder gasellföretag och hur implementerar de dem? Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillväxt genom att identifiera tillväxtfaktorer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och baserad på intervjuer med fyra fallföretag. Slutsats: Vi har utifrån vår fallstudie identifierat vilka tillväxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag använder. Vi har även identifierat och sammanställt sju faktorer, varav sex interna och den sjunde är den externa situationen företaget befinner sig i. Tillsammans är faktorerna av högsta vikt för ett företags tillväxt. Slutsatsen presenteras i en modell framtagen av oss. / Background: Every year an average of 1000 companies, which stands for less than 0,5 % of all Swedish incorporated companies, are appointed the Gazelle reward from Dagens Industri. These companies live up to certain criteria’s where growth is the most important one and they are of great importance to Sweden since they contribute both economically and work opportunity wise. There are few businesses that possess the competence to grow. To be able to reach positive growth a company needs a strategy, which is implemented throughout the organization in a good manner. What strategies do gazelle companies use and how do they implement them? Purpose: Describe gazelle companies’ strategies and the implementation of those. Also explain their growth by identifying growth factors. Completion: This a qualitative case study based upon interviews with fourcompanies. Results: We have from our case study identified what growth strategies and management control systems gazelle companies’ use. We have also identified seven factors, of which six are internal and the seventh represent the external situation the company experiences. Together they are of great importance for a company’s growth. The results are presented in a model developed by us.

<p>Bakgrund</p><p>Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).</p><p>Slutsats</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.</p> / <p>Background</p><p>Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.</p><p>Method</p><p>In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.</p><p>Conclusion</p><p>After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.</p>

Innovació, emprenedoria i subcontractació són els pilars temàtics de la present tesi doctoral. L'ús del coneixement per part de les empreses representa l'element comú d'aquestes temàtiques. Les evidències empíriques provenen principalment del món empresarial, però es complementen amb les del món acadèmic com a principal proveïdor de coneixement a la societat actual, la finalitat de la qual és crear riquesa i benestar socioeconòmic. L'objectiu principal d'aquesta tesi doctoral és contribuir a les diferents àrees de recerca. La primera, gestió de la innovació, més concretament innovació organitzativa, reflexionant sobre la seva importància i monitorització a través d'enquestes. Tot seguit, un exemple d'innovació organitzativa -treball en equip- s'analitza en profunditat, així com també els seus determinants. La segona, analitza el procés de transició d'una universitat tradicional cap a una universitat emprenedora, començant per la fase de disseny fins a l'actualitat contemplant la seva funcionalitat i eficiència en el marc de les institucions públiques de recerca d'Europa. I la tercera, descriu les barreres que les empreses han de fer front a l'hora de cooperar, en general, i amb universitats, en particular. La mateixa mostra d'empreses gasela també serveix per analitzar la decisió de fer-o-comprar. El resum d'aquests resultats, les conclusions, així com les futures línies de recerca finalitzen el treball. / Innovation, entrepreneurship and outsourcing represent the backbone of the present dissertation. The use of knowledge in business environments symbolizes the overlapping area of these concepts. Empirical evidences come mainly from business world, but they are complemented with academia as one of the main scientific knowledge provider in current society whose final objective is wealth creation and socioeconomic welfare. The main objective of the present work is contributing to different areas of research. First, innovation management in terms of organizational innovation, contemplating its importance and challenges for its measurement on large scale surveys. Then, a particular example of organizational concept - teamwork - in production is analyzed and the matter of its determinants is tackled. Second, the entrepreneurial transformation of a non-elite university is followed up, since its beginnings including the design phase up to present contemplating its functionality and efficiency, compared to other European public research institutions. Third, the difficulties and barriers in terms of R&D outsourcing, in general, and with universities, in particular are analyzed on a sample of gazelle companies, as well as their decision to make-or-buy. Finally, a summary of the results, conclusions and particular implications end this work.

Theory of the use of air power in defensive operations is not as developed as in offensive operations. The purpose of this study is to examine if Papes strategies of air power and coercion can be used to analyze the use of air power and its effects in a defensive operation. The result shows that Papes strategies can explain the use of air power in the cases of the study but have difficulties in explaining the outcome of the conflict in a distinct and clear way. Papes Denial-strategy has the best explanatory power of the four (Punishment, Risk, Denial and Decapitation) for the outcome of the conflict. The result shows that the use of air power could not be used isolated to reach decisive effect. Only during joint operations was the decisive effects reached. The conclusions, however, are to be seen in the light of the interests of USA and the Soviet Union and their roles before, during and their influence in ending the conflict.

Introduktion: Tillväxt inom företag har noggrant studerats inom företagsekonomin. Forskningsfältet är väldigt heterogent och orsaker till varför tillväxt inom företag sker, skiljer sig åt anmärkningsvärt företag sinsemellan. Denna studie ska undersöka den fortsatta tillväxten hos ett urval gasellföretag. Tidigare studier inom fältet har huvudsakligen fokuserat på gasellföretagens tillväxt fram tills att de definieras som gasellföretag, inte perioderna efter hög tillväxt. Syfte: Denna studie vill därför undersöka den fortsatta tillväxten hos 652 gasellföretag i Sverige, under tidsperioden 2005 – 2015, samt vilka faktorer som tycks påverka tillväxten. Teori: Studien är huvudsakligen baserad på ett spritt urval av forskning inom tillväxtfältet, från tidigt 1900-tal och framåt. T.ex. Gibrat, Delmar &amp; Davidsson, Birch etc. Valet av undersökta variabler, som antas ha samband med tillväxt, har noggrant valts utefter denna litteratur.   Metod: En longitudinell panelstudie har genomförts där ett antal företagsspecifika variabler har samlats in och använts i ett antal multivariata analyser, där tillväxt agerat som beroende variabel. Tidigare studier om gasellföretag och tillväxt inom företag har fungerat som ett fundament och riktlinje för studien. Företagspopulationen är baserad på en lista av gasellföretag från 2005 skapad av den svenska näringslivstidningen Dagens Industri. Slutsats: Faktorer som gasellföretagens ålder och koncerntillhörighet påverkar deras fortsatta tillväxt. Även faktorer så som storlek, bransch och geografisk marknad antas i viss grad ha en påverkan på gasellföretagens tillväxt under mätperioden. / Introduction: Firm growth has been carefully studied in the field of business administration &amp; economics. The area is very heterogeneous and the cause of firm growth seem to differ substantially. This paper aims to investigate the growth of longtime gazelle firms. Earlier studies in the research area has mainly focused on the time up towards firms gain their reputation as gazelles. Purpose: This study therefore aims to investigate the further growth of 652 gazelle firms in Sweden, during the time of 2005 – 2015, and what variables which seem to influence their growth. Theory: The study is mainly based on a widespread sample of research in the field of firm growth, reaching from the early 20th century and towards. The selection of investigated firm variables, which is thought to correlate with firm growth, has been carefully selected on this basis. Method: A longitudinal panel has been conducted where a few firm specific variables has been collected and used in a series of multivariate analysis, where growth has acted a dependent variable. Earlier studies regarding gazelles and firm growth has acted as a fundament and guideline and the population is based on a list of gazelle firms conducted by the Swedish magazine Dagens Industri from year 2005. Conclusion: Factors such as the gazelle firms age and governance is thought to have an impact on their relative and absolute growth. Also factors such as initial size, industry and geographical market/origin seem to some degree have an impact on gazelle firms’ growth. / <p>Gällande förfrågningar om data som använts för studien kontakta antingen: munkert.j@gmail.com eller fhovlandahman@gmail.com </p>

Inledning: Gasellföretagens utmaning är att de arbetar under en väldigt hög tillväxt. Attständigt lyckas bibehålla en snabb och lönsam tillväxt med hög kvalitét blir allt svårare när detska göras i en snabbföränderlig och oförutsebar miljö. På grund av denna komplexitet samt enökad personalstyrka som uppkommer till följd av företagets snabba tillväxt behöververksamheten tillämpa specifika styrmedel. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå personal-, handlings- och resultatstyrning i svenskagasellföretag. Metod: Den här studien utgår från en deduktiv forskningsansats med inslag av en induktivansats. Studiens empiri har genomförts med en kvalitativ forskningsansats och utgörs avsemistrukturerade intervjuer med fyra gasellföretag. Litteraturstudien har genomförts genomatt samla in teorier från tidigare forskningsstudier inom ämnesområdet. Slutsats: Studien påvisar att svenska gasellföretag värdesätter personalstyrning högre änhandlings- och resultatstyrning. Samtidigt visar studien, enligt respondenternas uppfattning, attpersonalstyrning har varit den främsta bidragsgivaren till tillväxten hos de intervjuadeföretagen. Av studien framgick det även att handlingsstyrning är något som, delvis dolt,används i gasellföretag. Vidare framgår det i studiens slutsats att resultatstyrning är någotsvenska gasellföretag har olika inställning till. Studien indikerar även att ett styrmedel inte kanverka isolerat i svenska gasellföretag. / Introduction: The challenge for gazelle companies is that they work during a very high levelof growth. Constantly succeeding in maintaining fast and profitable, high-quality growth isbecoming increasingly difficult when it comes to doing so in a rapidly changing andunpredictable environment. Due to this complexity and an increased workforce that arisesbecause of the company's rapid growth, the business needs to apply specific instruments. Purpose: The purpose of the thesis is to understand personnel-, action- and result control inSwedish gazelle companies. Method: This study is based on a deductive research approach with elements of an inductiveapproach. The empirical study has been carried out with a qualitative research approach andconsists of semi-structured interviews with four gazelle companies. The literature study hasbeen carried out by collecting theories from previous research studies in the subject area. Conclusion: The study shows that Swedish gazelle companies value personnel control higherthan action- and result control. At the same time, the study shows, in the respondents' view, thatpersonnel control has been main contributor to the growth of the interviewed companies. Thestudy also showed that action control is something that, partly hidden, is used in the gazellecompanies. Furthermore, it appears from the study's conclusion that result control is somethingSwedish gazelle companies have different attitudes to. The study also indicates that a controlinstrument cannot seem isolated in Swedish gazelle companies.