The thesis focuses on the way the secondary students of an international British curriculum school in Spain portray gender equality. It analyses the themes emerging from a focus group discussion with a close consideration of the concepts of gender, gender equality, and gender mainstreaming. A crucial element underpinning the research is the concept of children’s voices, as the study aims at creating space for those voices to be expressed and heard. This paper addresses various notions constituting inextricable parts of the identified themes: the notions of fairness, responsibility, control, and heteronormativity. I argue that this kind of research is a necessity due to insufficient consideration of children’s voices in policy-making processes in education. I denounce the paucity of adults’ knowledge of school children’s needs and opinions. This paper aims at understanding how students define gender equality, how they associate it with the notions of responsibility, control and fairness, and how my assumptions, as an adult and as a teacher, differ from the perception of secondary students in question.

Die Abschlussdokumentation fasst die vierteilige Workshopreihe „Gender Pay Gap in Sachsen“ zusammen, die das Staatsministerium der Justiz und für Demokratie, Europa und Gleichstellung (SMJusDEG) gemeinsam mit dem Deutschen Gewerkschaftsbund Sachsen (DGB) im Zeitraum von November 2022 bis Juni 2023 im Rahmen des Modellprojekts Entgeltgleichheit des SMJusDEG durchgeführt hat. Redaktionsschluss: 23.02.2024

This thesis analyses the making of gender mainstreaming in regional development politics. Because of that gender mainstreaming can be filled with any meaning it has been of interest to study how gender mainstreaming in regional development policy is made. This is also especially interesting since gender mainstreaming is criticized in previous research of the tool. With Carol Bacchis methodological framework, “what’s the problem represented to be?” governing through problematization is analyzed. Specifically, the regional development politics problem representation of gender equality and gender mainstreaming and it effects are analyzed. The result of this analysis shows that gender equality and gender mainstreaming is made to be something that the regions simply can download to its own organization. The thing that stands between the region and a successful download is simply knowledge. What I find is that this discourse is limiting to gender mainstreaming as a tool and for the regions that utilizes it. The discursive and subjectifing effects of the found problem representation leads according to me to depoliticization of the policy area in the material. This in turn has its own issues and limits. In summary gender mainstreaming is not made to make structural change in regional development politics.

Denna kvalitativa studie om internationellt utvecklingsbistånd undersöker effekterna av gender mainstreaming i sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, med särskilt fokus på jämställdhet, kvinnors empowerment och biståndets effekter på familjeförhållanden. Studien lyfter fram en historisk bakgrund av gender mainstreaming i politiken, men även dagens internationella engagemang för att bekämpa den extrema fattigdomen. Studien belyser det svenska internationella biståndets initiativ för att minska fattigdomen i Afrika, söder om Sahara.  Totalt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med högkvalificerade tjänstemän som representerar det internationella biståndet, med bakgrund från Utrikesdepartementet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet och UNICEF Office of Research - Innocenti. Resultatet visade att ett genderintegrerat bistånd i form av sociala kontantöverföringar som främjar jämställdhet i samhällen som biståndet verkar i, bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Men resultaten visade även att det krävs ytterligare forskning för att kunna se direkta kausala effekter av biståndet som riktas till kvinnor jämfört med bistånd som riktas till män, samt den effekt som biståndet har på kvinnors empowerment och på biståndsmottagarnas familjeförhållanden. Slutsatsen av undersökningen är att uppbyggnaden av genderintegrerade sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, är av särskild betydelse då man genom ökad jämställdhet och ett övergripande socialt skyddsnät minskar den extrema fattigdomen och främjar regionens välmående i sin helhet. / This qualitative study on international development aid explores the effects of gender mainstreaming in social protection systems in sub-Saharan Africa, with a focus on gender equality, women's empowerment and family structures. The study features a historical background of gender mainstreaming in politics, but also today's international commitment to combat extreme poverty. The study highlights the initiative of the Swedish international aid to reduce poverty in sub-Saharan Africa. A total of four semi-structured interviews were conducted with highly qualified public servants representing the international foreign aid, representing The Swedish Ministry of Foreign Affairs, The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), The Institute of Latin American Studies at Stockholm University and UNICEF Office of Research - Innocenti. The results showed that a gender-based foreign aid in the form of social cash transfers that aims to promote gender equality, helps to reduce extreme poverty. In addition, the results showed that further research is required to see the direct effects of aid directed at women as compared with aid directed at men, as well as the impact of aid on women's empowerment and the family structures of aid recipients. The conclusion of this study is that the development of gender-based social protection systems in sub-Saharan Africa is of particular importance as, through increased gender equality and overall social protection systems, the region's prosperity increases, and levels of extreme poverty reduces.

The world is facing a global waste crisis due to half of the waste produced not being collected, treated or safely disposed of. Waste not managed in a proper way causes air and water pollution and has negative health and social impacts on people living or working close to the waste. Alt- hough evidence shows that implementing gender approaches improves environmental issues, and the majority of waste pickers are women, few organisations focused on waste management are implementing gender mainstreaming into their work. This case study examines gender main- streaming within the organisation Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) in relation to environmental issues. WIEGO is an international organisation working to increase the voice, visibility and validity of the working poor, with a special emphasis on women, with a core project that supports cooperative waste picker women in Brazil. The study was conducted through two interviews on local and international level and the analysis of 20 documents describing WIEGO and its work. The theories and concepts of gender mainstreaming, intersectionality, Feminist Political Ecology and Environmental Justice were used to analyse the results. The study showed that WIEGO was implementing gender mainstreaming in their opera- tive work, in the policy framework and in the waste picker projects in Brazil which has resulted in physical and emotional improvements for WIEGO employees internationally and waste pick- ers in Brazil. <<< / Världen står inför en global avfallshanteringskris där hälften av allt avfall som produceras inte insamlas, hanteras eller kasseras på ett säkert sätt. Avfall som inte hanteras säkert skapar luft- och vattenföroreningar och har negativa hälsosamma och sociala effekter för människor som lever eller arbetar nära avfallet. Trots att forskning visar att genusperspektiv förbättrar miljö- problem, och att majoriteten av avfallshanterare är kvinnor, fokuserar få organisationer som hanterar avfall på ”gender mainstreaming” i sitt arbete. Denna fallstudie undersöker ”gender mainstreaming” i organisationen Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) i relation till miljöproblem. WIEGO är en internationell organisation som arbetar med att öka inflytandet, synligheten och validiteten hos fattiga arbetande, med ett särskilt fokus på kvinnor, med ett kärnprogram som stöttar kooperativ av avfallshanterande kvinnor i Brasi- lien. Studien genomfördes med två intervjuer på lokal och internationell nivå och analys av 20 dokument som beskriver WIEGO och dess arbete. Teorierna och koncepten ”gender mainstrea- ming”, intersektionalitet, Feministisk Politisk Ekologi och miljörättvisa användes för att analy- sera resultaten. Studien visar att WIEGO använder sig av ”gender mainstreaming” i sitt opera- tiva arbete, i sitt policyramverk och i avfallshanteringsprojekten i Brasilien, vilket resulterat it fysiska och emotionella förbättringar för WIEGOs internationellt anställda och för de avfalls- hanterande kvinnorna i Brasilien.

Several empirical studies have concluded that gender equality is a crucial ingredient for development. Gendered higher education institutions play an important role in this respect. The research problem that this dissertation sought to address was whether Addis Ababa and Unity Universities have mainstreamed gender throughout their systems in order to contribute towards gender equality and women empowerment in Ethiopia. The research employed various data collection methodologies and processed primary and secondary data sources using qualitative and quantitative data analysis techniques. The key finding is that gender has not been integrated into the policies and practices of both Universities in any significant way. The study concludes that the Universities have an inadequate institutional framework and commitment to mainstream gender. Moreover, they lack gender analytical capacity, enforcement mechanisms for accountability, and have not forged strategic partnerships with development partners. / Educational Studies / M.A. (Development Studies)

Several empirical studies have concluded that gender equality is a crucial ingredient for development. Gendered higher education institutions play an important role in this respect. The research problem that this dissertation sought to address was whether Addis Ababa and Unity Universities have mainstreamed gender throughout their systems in order to contribute towards gender equality and women empowerment in Ethiopia. The research employed various data collection methodologies and processed primary and secondary data sources using qualitative and quantitative data analysis techniques. The key finding is that gender has not been integrated into the policies and practices of both Universities in any significant way. The study concludes that the Universities have an inadequate institutional framework and commitment to mainstream gender. Moreover, they lack gender analytical capacity, enforcement mechanisms for accountability, and have not forged strategic partnerships with development partners. / Educational Studies / M.A. (Development Studies)

Genderkompetenz umfasst die Fähigkeit und Motivation zur kritischen Reflexion sozialer, geschlechtsbezogener Zuschreibungen auf Grundlage des Wissens über ihre Entstehung und ihre gesellschaftlichen Auswirkungen sowie zu einer Anwendung des Wissens, mit welcher das eigene Handeln zu einem Abbau von Ungleichheiten in den Geschlechterverhältnissen beiträgt. Kritisiert werden u. a. eine Beliebigkeit des Begriffs und die Individualisierung struktureller Gründe sozialer Ungleichheit, die vor allem durch den Bezug zum Kompetenzbegriff naheliegt.

Bakgrund och problem: Genom flera studier har det framkommit att ovälkomna handlingar är en utbredd problematik inom den svenska Försvarsmakten. Kvinnorna har fortfarande inte en självklar plats på alla befattningar trots att Försvarsmaktens könsbundna yrkesmonopol slutade år 1989. Det formella nätverket Nätverk Officer/Anställd Kvinna (NOAK) infördes av Försvarsmakten för att hantera frågor kring ovälkomna handlingar, för att fungera som stöd och forum där kvinnor kan diskutera problem samt utbyta erfarenheter. Metod och syfte: Denna studie skall beskriva och undersöka hur ett formellt nätverk kan vara gynnsamt eller missgynnsamt som verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering inom en myndighet. Även medarbetarnas upplevelser av nätverket som verktyg kommer att studeras. Vidare ämnar studien till att identifiera eventuella bakomliggande faktorer till medarbetarnas upplevelser av verktyget formellt nätverk genom de sociala normer som påverkar varje individ. Detta för att beskriva och undersöka om formella nätverk är ett verktyg som fungerar vid jämställdhetsintegrering och hur detta då bör vidareutveckling och förbättras. Studiens resultat och slutsatser har baserats på semistrukturerade djupintervjuer med anställda på ett regemente, litteraturöversikt av tidigare forskning och interna dokument från Försvarsmakten. Resultat och slutsats: Under intervjuerna framkom att nätverk likt NOAK kan vara bra om det utformas på ett sätt som har ett förståeligt syfte för medarbetarna inom organisationen. I dagsläget saknas förståelse och kunskap om nätverket och dess syfte. Respondenterna uppgav nätverk som något positivt trots att de inte förstod varför de skulle delta på NOAK-mötena (Nätverk Officer/Anställd Kvinna). Bakomliggande faktorerna är främst okunskap kring jämställdhet, syfte och oviljan att delta i ett ”gnällforum”. / Background and problems: Through several studies it has emerged that unwelcome actions are a widespread problem within the Swedish Armed Forces. The women still do not have a clear place on all positions even though the Swedish Defense Monopoly's was closed in 1989. The formal network Network Officer/Employee Woman (NOAK) was introduced by the Swedish Armed Forces to handle issues concerning unwelcome actions, to serve as support and forums where women can discuss problems and exchange experiences. Method and purpose: This study aims to investigate how formal network can be beneficial or disadvantageous as a tool in the work of gender mainstreaming within an authority. The employees' experiences of the network as a tool will also be studied. Furthermore, the goal is to identify any underlying factors for the employees' experiences of the tool formal network through the social norms that affect everyone. This for research on formal networks is a tool that works in gender mainstreaming and how this should be further developed and improved. The study's results and conclusions have been based on semi-structured deep interviews with employees, literature review of previous research and internal documents from the Armed Forces. Results and conclusion: During the interviews it emerged that networks like NOAK can be good if it is designed in a way that has an understandable purpose for employees within the organization. In the current situation, there is no understanding and knowledge of the network and its purpose. The respondents stated that networks were something positive, even though they did not understand why they would participate in the NOAK meetings(Network Officer/Employee Woman). The underlying factors are primarily lack of knowledge of gender equality, purpose and unwillingness to participate in a "whining forum".

Bakgrund: Under flera årtionden har företag arbetat med kvalitetsledning i syfte till att förbättra och utveckla sina verksamheter. Metoder och verktyg har fungerat som stöd för att möta företagets värderingar och möta de interna och externa kundernas behov med minskad mängd resurser. Nyligen utförda projekt har kunnat bekräfta att jämställdhetsintegrering fungerar som en effektiv metod vid förbättrings- och utvecklingsarbete. Metoden påstås ha positiv inverkan på företags prestanda genom bland annat förbättrad arbetsmiljö, förhöjd kreativ och innovativ förmåga hos medarbetare samt ökad förmåga att attrahera välutbildad personal. Förutom detta anses jämställdhetsintegrering även bidra till social hållbarhet och uppfylla FN:s globala mål snabbare, vilket i sin tur leder till hållbar utveckling. Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning samverkar, samt hur jämställdhetsintegrering kan bidra till förbättring av byggprojekt. Metod: Studien har genomförts enligt fördjupad fallstudie på Skanska Fastigheter Göteborg. För att förstå fallföretagets problem och nuvarande situation utfördes kvalitativ metod med kvantitativ inslag. Studiens kvalitativ data syftade till att skapa grundlig förståelse av ämnesområdet och fallföretagets, medan inslag av kvalitativ data motsvarade statistik från fallföretaget och byggbranschen. Som analysmetod av studiens primära datainsamling utfördes en Tematisk analys och Voice Of The Customer Table (VOCT). Resultat: I studiens teoretiska referensram identifierades flera likheter mellan kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsintegrering ansågs betraktas som en metod för ständiga förbättringar. Efter undersökning av Skanskas nuvarande arbetssätt framgick det att det inte finns någon koppling mellan företagets kvalitetsarbete och jämställdhetsarbete. Det medför att jämställdhetsintegrering i projektet Götakvarteren kan innebära större förändring då nya tankegångar och arbetssätt måste upprättas. Däremot indikerade analysen av medarbetarnas behov att jämställda byggprojekt är fördelaktigt för företagets hållbara utveckling. Efter analysen kunde även åtgärder och rekommendationer tas fram på hur projektet Götakvarteren kan bli mer framgångsrikt och jämställt. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning, där jämställdhetsintegrering kan argumenteras för att vara en kvalitetsmetod. Just som Skanskas nuvarande kvalitetsarbete bör jämställdhetsarbetet vara integrerat i den dagliga verksamheten och accepteras som en metod för ständiga förbättringar. Utifrån Skanskas nuvarande situation togs åtgärder fram på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till kvalitetsarbete och skapa framgångsrika och jämställda byggprojekt. / Background: Over decades, companies have been integrating quality management to constantly improve and develop their businesses. Techniques and tools have been used as support to meet the company’s values, and to increase external and internal customer satisfaction with a reduce amount of resources. Recent projects have demonstrated that gender mainstreaming works as an effective approach for business improvement and development. The method is claimed to have a positive impact on the company’s business performance, for instance by improved working environment, increased creative and innovative capacity of employees and an increased ability to attract well-trained staff. In addition, it is considered that gender mainstreaming contributes to social sustainability and the achievement of the UN’s global goals faster, which in turn leads to sustainable development. Purpose: The purpose of this study has been to investigate how gender mainstreaming and quality management interact, and how gender mainstreaming can contribute to the improvement of construction projects. Methodology: The study has been carried out as an in-depth case study at Skanska Commercial Development Nordic in Gothenburg. In order to understand the business case, its problem and current situation, a qualitative methodology with quantitative data was made. The qualitative data was used to obtain a deeper understanding of the case, and the quantitative data consisted of statistics from the company and the construction industry. As method of analysis, a Thematic analysis and Voice Of The Customer Table (VOCT) was done to understand the needs of the employees at Skanska. Result: In the study’s theoretical framework, several similarities between gender mainstreaming and quality management were identified, in which gender mainstreaming could be seen as a technique within quality management. From the study of Skanska’s way of working, it emerged that there is no link between their work with quality and gender equality. That entails gender mainstreaming in the project Götakvarteren will involve major changes as new ideas and methods must be established. On the other hand, the analysis indicated that the employees need of an equal construction project would be beneficial for the company’s sustainable development. Based on the needs of the employees, recommendations have been given for how Götakvarteren could become profitable by becoming Skanska’s most equal project. Conclusion: There is a distinct link between gender mainstreaming and quality management, in which gender mainstreaming can be argued to be a technique within quality management. Just as Skanska’s current quality management system, the work with gender equality should be integrated in the daily activities and accepted as a method for continuous improvement. After identifying the company’s challenges, opportunities and needs, actions have been developed for how gender mainstreaming can contribute to successful and equal construction projects.