Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser med stöd av 2§ lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), samt hur socialsekreterare resonerar kring ett utvidgat mellantvång och dess betydelse för socialsekreterarens handlingsutrymme. Då forskningsfrågan berör och eftersträvar förståelse för upplevelser och resonemang har hermeneutik använts som vetenskapsteoretisk ansats. Tio socialsekreterare med erfarenhet av barnavårdsutredningar intervjuades där fokus för intervjuerna var två vinjetter. I uppsatsen används Lipsky´s (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme, och materialet har kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att socialsekreterare upplever gråzonen mellan frivilliga insatser och tvångsinsatser som ofta återkommande och svårnavigerad. För socialsekreterarna innebär gråzonen att de inte kan ge barnet eller familjen stöd, då samtycke inte finns och inte heller grunder för tvångsvård. Detta innebär att ärenden måste avslutas utan insats, trots hög oro. Resultatet visar även att det råder delade meningar kring ett utvidgat mellantvång. Detta utifrån att det mellantvång som finns för 3§ LVU inte används i stor utsträckning. Resultatet belyser även att ett utvidgat mellantvång kan ha en betydelse för handlingsutrymmet. Detta dels utifrån att socialsekreteraren får ökade möjligheter att bevilja insatser trots att samtycke ej finns, men det kan även verka begränsande i och med att alliansen mellan socialsekreterare och klient riskeras.

<p>Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma <em>organisatoriska fält</em>, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.</p><p>Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella <em>gråzoner</em> inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p><p>Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det <em>organisatoriska fältet</em>. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får.</p><p>Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det <em>organisatoriska fältet</em>.</p>

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp. Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet. Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får. Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det organisatoriska fältet.

Utgångspunkten för detta arbete är problematiken kring trovärdigheten i att verka avskräckande mot gråzonshot, med en tröskel som dimensionerats mot konventionella militära angrepp under kalla kriget. Sverige utgör studiens problemställning och fallstudien utgörs av Ukrainas tröskel och avskräckningsstrategi gentemot Rysslands angrepp och annektering av Krimhalvön 2014. Slutsatserna från fallstudien kommer att analyseras utgående från den svenska kontexten som reglerar den svenska tröskeln. Detta i syfte att identifiera vilka teoretiska förutsättningar för hur en tröskel bör konstitueras utifrån om dess syfte är att verka avhållande mot gråzonsproblematik. Studien konstaterar att en tröskel som är uppbyggd och dimensionerad mot ett konventionellt väpnat angrepp inte fyller sin funktion mot en motståndare som opererar okonventionellt inom flera samhällsdomäner utöver den militära. Detta på grund av att tröskeln inte är trovärdig i sin uppbyggnad och komposition av relevanta och kapabla förmågor som behövs för att avskräcka samt skydda sig mot gråzonshot. Tröskelns trovärdighet inom en gråzonskontext är avhängd på, utöver ovanstående, att den är väl samordnat och mandatskraftigt bemyndigad inom ramen för ett totalförsvar, och bör innefatta både militärt och civila kapabla förmågor. Utan denna brygga mellan civila och militära resurser öppnas det sårbarheter i skyddet och avskräckningen, där en gråzonsmotståndare sannolikt väljer att operera inom.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva förskollärares erfarenheter av arbetet med barn i gråzon i förskolan. För att besvara studiens forskningsfrågor intervjuades fyra förskollärare. De teoretiska utgångspunkterna för studiens analys är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven bristperspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att barn i gråzon är vanligt förekommande samt att samtliga förskollärare möter dessa barn årligen i förskolan. Resultatet tyder även på att förskollärarna upplever sig ha kompetensen för att barnen ska ges det stöd som de behöver.  Resultatet visar att ett medvetet förhållningssätt samt tydlighet och organisering i utbildningen underlättar för att barnen ska utvecklas i en positiv riktning och inkluderas i förskolan. Trots detta framträder det i resultatet att barn i gråzon inte alltid får det stöd som de behöver med anledning av de stora barngrupperna, tidsbristen samt tillgången till personal. Resultatet visar vidare att en god samverkan med vårdnadshavarna är en avgörande faktor för ett framgångsrikt stöd för barn i gråzon.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som arbetar i grundskolan ser på sin undervisning av elever som befinner sig i gråzon och vilket stöd de använder sig av i undervisningen. Elever som befinner sig i gråzon innebär att eleverna har inlärningssvårigheter men de har inte diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och därmed inte har rätt till grundsärskolan som skolform. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 kvinnliga lärare i grundskolan. De definierade begreppet gråzon och berättade om sina erfarenheter av att undervisa dessa elever. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori användes för att analysera resultatet. Det relationella- och kategoriska perspektivet som Persson beskriver är ytterligare en teori som används för att analysera resultatet. Resultatet visade att lärarna ser flera möjliga strategier som de kan använda för att stärka elevernas lärande som att repetera mer för hela klassen och använda mer stödmaterial. En utmaning lärarna såg var att de upplever tidsbrist och att de eftersöker mer kunskaper om elever som befinner sig i gråzonen. En slutsats vi kunde dra av studien var att lärarna känner att de inte räcker till och vill och behöver ha mer kunskap om dessa elever för att utveckla sin egen undervisning.

Nya säkerhetshot, s.k. hybridhot har vuxit fram som en hotbild mot demokratiska stater med öppna samhällen. Dessa hot kan realiseras i det strategiskt otydliga läge som uppstår i gråzonen mellan fred och krig. Stormakter, bl.a. Ryssland, utnyttjar gråzonen och opererar med hybrida medel och kombinerade metoder för att nå sina strategiska målsättningar. Ukraina och Sverige har drabbats med olika intensitet och omfattning av dessa nya säkerhetshot och de båda staternas strategier ligger till grund för analysen i denna studie. För de stater som upplever hybridhot uppstår svårigheter att agera strategiskt avskräckande. Detta beror på att majoriteten av all forskning om avskräckning har bortsett från gråzonen och skapat teorier om avskräckning som utgår från ett rationellt synsätt på krig och fred där gråskalan saknas. Detta innebär att avskräckningsstrategier kan vara felaktigt utformade för att möta hybridhot och gråzonsproblem. Denna studie fokuserar på gråzonsavskräckning ur ett teoretiskt perspektiv och studerar, genom en tematisk analys av strategiska styrdokument hur Ukrainas och Sveriges strategier omhändertar nya säkerhetshot. Resultatet visar att olika strategier verkar på olika sätt i gråzonen och denna kvalitativa studie bidrar till att öka den teoretiska kunskapen om gråzonsavskräckning och bidrar till utvecklingen av strategiska koncept för att verka avskräckande även mot hybridhot i gråzonen, s.k. gråzonsavskräckning.

This thesis examines how the Swedish threshold concept can be understood and developed at the highest political and strategic level. The problem is that understanding the threshold concept with its dynamics is in its infancy. The Swedish debate shows that a disagreement exists about the concept, in particular about the extent to which the threshold can be equated with deterrence. In addition, it is problematic to use deterrence in isolation since the theory of coercive power also contains compellence. An actor that focuses on deterrence must also be prepared to use coercive diplomacy if deterrence fails. The two concepts have the same basis but operate on different dynamics. A state with a strategy that is conceptually based on deterrence alone risks being exposed to conceptual and doctrinal surprise in the event of conflict, as the difference between deterrence and coercive diplomacy disappears in conflict. In addition, it is up to the adversary to decide which of the two concepts is governing. The dissertation argues that the concept of threshold includes more than deterrence, “defense/obstacles”, marker, alarm clock and trip wire. This is done by applying discourse analysis to Swedish official political and military strategic documents dealing with the concept of threshold. This analysis is important today because of hostile actions are now taken place in the grey zone between war and peace. By examining how deterrence and coercive diplomacy are related, the dissertation increases the understanding of the concept of threshold as a conflict management tool in the gray zone. The study concludes that the threshold concept needs to be further developed, if it is to be used as a conflict management tool in the gray zone.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6).Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling. Jag har särskilt haft eleverna i gråzonen i åtanke eftersom det är dem man oftast hittar i de båda skolformerna, särskola och grundskola. Jag läste en del litteratur om särskoleundervisning innan jag gick ut på studiebesök. Studiebesöken gjorde jag för att få underlag till mina intervjufrågor. Resultatet visar att matematikundervisningen för elever i gråzonen behöver vara konkret eftersom de har svårt med abstrakt tänkande. Uppgifterna bör också vara av det vardagsnära slaget eftersom de har ett stort behov av att grunda det matematiska tänkandet på egna erfarenheter. Att förlita sig mindre på läromedel och mer på konkret material är mer utvecklat i särskolan än i grundskolan. Särskolan har kommit längre i individualiseringen än grundskolan men detta beror till stor del på klasstorlekarna.Nyckelord: grundskola, gråzon, inlärningssvårigheter, integrering, matematik, särskilt stöd, särskola, utvecklingsstörningAnna AnderssonHandledare: Elsa Foisack Examinator: Lotta Anderson