Arbetet beskriver hur tre lärare och en skolledare för ut och förankrar den värdegrund som be-skrivs i nuvarande läroplan (Lpo 94). Metoden som använts är personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgång stöder de metoder och synsätt som lärarna framhåller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhållningssätt till de värden som läroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pågår mer eller mindre ständigt.

Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna. I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till. Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.

<p>Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.</p><p>I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.</p><p>Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.</p>

Uppsatsen syftar till att jämföra svenska och finska förmågor rörande ett tröskelförsvar. Tröskelförsvaret bygger på strategin om anti-access/area denial, översatt till tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar. Tillträdesförsvaret syftar till att hindra en överlägsen motståndare att få tillträde till ett operationsområde och kontrollbestridande försvar syftar till att förneka motståndaren kontroll över operationsområdet i händelse av en väpnad konflikt. Denna strategi diskuteras flitigt i den internationella debatten men då främst hur stormakter som USA med allierade bäst skall bemöta de förmågor som svagare nationer bygger upp, inte hur det kan byggas upp. Detta tröskelförsvar har i uppsatsen tillämpats på Östersjön i vilket svenska och finska förmågor analyserats mot de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och skydd. Jämförelsen visar att Sverige har en tyngdpunkt i tillträdesförsvaret baserat på förmågan att möta en motståndare tidigt med sin offensiva undervattensförmåga, smyganpassade korvetter och flygburen sjömålsrobot. De brister som finns i Sverige utgörs främst av avsaknad av långräckviddig markattackförmåga samt förmågor i det kontrollbestridande försvaret. Finland har å andra sidan sin tyngdpunkt i det kontrollbestri-dande försvaret då de alltjämt har förmåga till markbaserad långräckviddig sjömålsbekäm-pande förmåga samt ett defensivt undervattensvapen i form av sjöminförmåga. Detta är för-mågor som Sverige avvecklat sedan 2000-talets inledning. Finlands brister är i tillträdesför-svaret där den offensiva undervattensförmågan saknas helt samt det begränsade antal platt-formar som kan verka framskjutet mot sjömål. Uppsatsen visar också att indelningen av till-trädesförsvar och kontrollbestridande försvar är en bra modell för att analysera nationers försvarsförmågor.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.

Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar. I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.   Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella.   I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området.

Students with learning difficulties in the area of mathematics often show a weak fundamental number sense, which can impact their abilities to reach their learning objectives in mathematics, if they are not given the appropriate support to develop to their full potential with consideration taken to their special needs. The focus of this study was to highlight how support teachers and specialists map these students fundamental number sense, as well as show how the additional support teaching is made out and individually developed. The research has been qualitative using semistructured interviews. The interviews were done in depth with five practicing specialist teachers, who all had different educational backgrounds and experience, but who were all specialists in teaching children with difficulties in the area of mathematics. The conclusions of the study shows that the persons interviewed was only able to some extent define some parts of the concept of number sense, but felt that it had a great significance for the students future learning process. In addition, the research also shows that the special teacher’s approach is largely depending on their own knowledge and competence, which can be seen as problematic since they may, as shown, not be able to define the relevant areas in number sense. In which way the interviewed persons work with these students is different in many ways and the importance of coordination and collaboration amongst the specialist teachers is of great importance in many aspects.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll vid identifieringen, uppföljningen och insatser avseende elever i matematiksvårigheter. I denna kvalitativa studie har det genomförts 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 2009) samt ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Sjöberg, 2006). I resultatet framkom det att vid kartläggning av elevers matematikkunskaper har bedömarstödet gett lärarna en bild av vad som bör kartläggas för att identifiera grundläggande matematiska kunskaper. Studien visar att respondenterna likställer grundläggande matematiska kunskaper med de kunskaper som kartläggs i Skolverkets bedömarstöd. Insatser som sker utifrån den identifiering som skett varierade, samt att specialläraren hade varierad grad av delaktighet vid uppföljning av resultat. Slutsatsen i denna studie var att klassläraren har ett stort ansvar vid identifiering och uppföljning av elevers matematiska kunskaper samt en stor del i de insatser som genomförs. Utifrån resultatet framkom ett behov av att speciallärare och klasslärare samspelar gällande såväl identifiering som uppföljning för att kunna säkerställa att alla elever får det stöd som de behöver för i matematik samt att kartläggningsprocessen behöver vara en naturlig del i speciallärarens verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka innehåll med avseende på begreppsanvändningen i två matematikböcker för årskurs ett. Vi har analyserat vilka begrepp som används i elevböckerna inom områdena subtraktion och addition. Vi har valt begrepp av typen processbegrepp och har sett att de i böckerna ofta står som del av instruktioner i en text utan någon förklaring till innebörden. Utifrån analysen har vi försökt definiera vilka av dem som skulle kunna ses som de grundläggande begrepp som det i läroplanen (Skolverket, 2017) står skrivet att eleverna ska lära sig. Grundläggande begrepp har här definierats som de begrepp som är vanligast förekommande, detta då en starkt läroboksbaserad undervisning kan göra de begreppen till dem som eleverna möter mest. Vårt resultat visar att det med denna definition är olika begrepp som i läromedlen kan ses som grundläggande.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.