Svenska elever får i stor utsträckning ta del av en matematikundervisning grundad utifrån läromedel, dessa utgör verktyg för lärare i lektionsplanering och förmedling av läroplanens mål och syfte. Internationella rapporter, såsom PISA och TIMSS, visar på svenska elevers resultat i jämförelse med andra länders elevresultat. Därav riktas bland annat blickarna mot finska läromedel, som tas in i svensk matematikundervisning i avseende för att stärka svenska elevers kunskaper inom ämnet. Mot bakgrund av detta valde vi att undersöka ett svensk- och ett finskförfattat läromedel, via två frågeställningar. Syftet vara att undersöka hur grundläggande taluppfattning presenteras för elever första året i formell undervisning. I vilken utsträckning lyfts grundläggande taluppfattning i två vanligt förekommande läromedel och kan det skönjas en skillnad i prioritering mellan läromedlen? Vilka delar av grundläggande taluppfattning visas av analysen och behöver läromedlen kompletteras? Därav användes ett forskningsbaserat ramverk, framtaget för att synliggöra hur grundläggande taluppfattning introduceras och förmedlas via undervisning i årskurs 1. Ramverket innefattar åtta skilda kategorier som samverkar och behövs för att utveckla grundläggande taluppfattning. Det stärktes upp med ytterligare litteratur för att underlätta analysen, samt skapa större förståelse för kategoriernas innebörd och utveckling. Analysen visade hur de skilda aspekterna för grundläggande taluppfattning prioriterats i läromedlen. Det framgick att oavsett om läromedlet är skapat i Sverige eller Finland läggs tonvikten vid samma kategorier, men även att två av kategorierna representerades i mindre utsträckning. Det gör att vissa väsentliga aspektersom behövs för att utveckla en grundläggande taluppfattning och aritmetisk förståelse uteblir. Det innebär att verksamma lärare behöver ha en medvetenhet om att läromedlens brister och att de behöver kompletteras.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Att utveckla sitt skriftspråk som vuxen och på ett andraspråk är en komplex situation som kräver mycket av den studerande, men också av läraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur litteracitetsundervisning på Kommunal vuxenutbildning i svenska som andraspråk (SFI) inom den senare delen av studieväg 1 organiseras och kan förstås utifrån ett utvidgat perspektiv på litteracitet. Litteracitet innebär här läs- och skrivfärdigheter som inte går att frikoppla från sociala sammanhang. Det innebär att undervisningen måste koppla ihop de studerandes livserfarenheter, språkliga resurser och vardagsanvändning av skrift med de nya litteracitetsfärdigheterna (Franker, 2016, 2019). För att bli en kompetent läsare behöver fyra litteracitetspraktiker aktualiseras i undervisningen (Luke & Freebody, 1990; Gibbons, 2016), och det krävs genomtänkt stöttning i klassrummet (Gibbons, 2010).Fyra halvstrukturerade intervjuer med SFI-lärare har genomförts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att den del av kursplanen som poängterar att grundläggande läs- och skrivinlärning kan fortgå genom hela SFI inte används av lärarna. Det finns en hög medvetenhet hos lärarna kring vikten av stöttande aktiviteter vid läsning. När det kommer till de fyra litteracitetspraktikerna är den kodknäckande, betydelseskapande och textanvändande praktiken väl synliga i undervisningen, medan den analyserande praktiken utgör en mindre del. Läs- och skrivundervisning på de studerandes förstaspråk tillhandahålls inte av skolorna, men lärarna använder sig av de studerandes språkliga resurser till viss del. Vardagskopplingar sker, men kan utvecklas. Vidare forskning behövs framför allt kring de studerandes upplevelser av möjligheterna att utveckla sin litteracitet. Framtida studier som inkluderar observationer kan teckna en utförligare bild av litteracitetsundervisningen.

SAMMANFATTNINGInledningSyftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen.Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektivEnligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget. Undervisningen bör vara en variation av lärobok, samtal och konkret material. Läraren ansvarar för vilka tankar som är mer eller mindre värdefulla, så att mindre lämpliga strategier byts ut eller förändras.MetodStudien består av en kvantitativ undersökning genomförd med samtliga elever på en 6-9 skola. Undersökningsmaterialet bestod av fyra olika diagnoser som i sin tur bestod av additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1-99. Resultat och AnalysUndersökningen visar på att elever inte utvecklar den grundläggande matematiken efter skolår sex. Kunskaper som är viktig för eleverna att behärska för att kunna lösa svårare matematik med flyt. Undersökningen visar på att det är liten skillnad på kunskapen mellan könen. Undersökningen visar på en tydlig stagnation i elevernas kunskap då det är färre och färre elever som kan liknande uppgifter i högre talområde. Många av eleverna får problem med att lösa uppgifter då de måste generallisera den kunskapen de har i de lägre talområdena. Analysen av undersökningen visar att ett stort antal elever inte ser sambandet mellan addition och subtraktion då det är betydligt fler elever som behärskar additionen men inte subtraktionen.DiskussionJag ville ändå göra en jämförelse mellan årskurserna fast att det är olika elever jag jämför, då jag anser att de flesta av eleverna sex till nio har förmågan att lära sig denna del av matematiken om de får undervisning om den. Jag är medveten om att denna typ av test bara undersöker en viss del av kunskaper inom matematiken. Jag anser att validiteten i arbetet är hög då det gäller att se om det finns någon skillnad i elevernas matematikkunskap i talområdet 1-10 och då de måste generalisera. Jag anser att reliabiliteten är hög för att undersöka om eleverna kan specifika små delområden inom matematiken. Jag anser att det är viktigt att elevers grundläggande kunskaper följs upp bättre genom hela grundskolan så det inte finns elever på högstadiet som inte behärskar de mest grundläggande i matematiken. Matematiklärare och speciallärare i matematik måste på ett bättre sätt samt under en längre period undervisa eleverna i om hur de kan tänka för att kunna lösa dessa matematikuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka latiniseringen av litterata studieväg 2-nybörjarelever på sfi ur ett didaktiskt och emiskt perspektiv och närmare bestämt samla andra lärares erfarenhet kring latinisering av elever. Studien ämnar svara på frågor om de utmaningar lärare upplevt, om de anpassningar som införts och hur framgångsrika dessa var samt om vad lärare anser att de skulle ha gjort annorlunda. Datainsamlingsmetoden för att samla lärares erfarenheter har varit intervjuer och deras innehåll har båda analyserats induktivt och deduktivt bl.a. utifrån studiens frågeställningar. Resultaten visar att utmaningar kan bl.a. avse inkluderingen av elever i behov av latinisering i den ordinarie klassen och tidsramen för latinisering. Resultaten visar även att en lösning för att kunna inkludera alla elever i den ordinarie undervisningen har varit att differentiera undervisningen och att detta utgör en stor del av undervisningen i en klass med nybörjare på studieväg 2 där icke-latiniserade och latiniserade elever får gå tillsammans. De intervjuade lärarna framför därför önskemål att elever i behov av latinisering borde få gå en latiniseringskurs innan de integreras i en ordinarie klass alternativt att de latiniseras i en separat klass och samtidigt deltar i den ordinarie undervisningen för att komma i kapp och bättre förstå det som görs i den ordinarie klassen.

Handelsbranschens höga personalomsättning är ett viktigt område att undersöka eftersom handeln utgör en stor del av arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur säljare på ett anonymiserat detaljhandelsföretaget upplever sin arbetsmotivation utifrån de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och gemenskap inom Self-Determination Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur Företag X kan främja säljarnas arbetsmotivation genom tillfredställelse av de tre psykologiska behoven. Studien har använt sig av ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio säljare som både arbetat och arbetar på Företag X. Resultatet visar på att säljare upplever att de psykologiska behoven tillfredsställs till viss del och att tillfredställelsen av behoven främjar deras arbetsmotivation. Resultaten visar också att det finns utrymme för förbättring hos Företag X vid främjandet av tillfredställande av de tre psykologiska behoven. Studien föreslår förslag till Företag X om hur de kan främja tillfredställandet av de psykologiska behoven.

This licentiate thesis focuses on Sfi students (municipal adult education in Swedish for immigrants) with limited opportunities to participate in formal education prior to their immigration to Sweden, and their basic literacy development in Swedish as a second language. The overall aim of the research project is to identify experiences of literacy among the students, in their everyday lives as well as within the school setting, in order to explore how the students’ participation in different literacy practices provide a foundation for their investment in their own literacy development. Linguistic ethnography is employed as the overarching methodological approach, and the empirical data was produced through classroom observation, ethnographic shadowing and stimulated recall interviews. As a means of emphasizing the students’ perspectives on literacy and analyzing them in terms of investment, the emic approach has been particularly important. Drawing on examples of literacy events in the empirical data, literacy practices were analyzed. Understood in a broad sense, the concept of literacy here includes the use of a wide repertoire of semiotic resources, languages and technologies, as described within the field of New Literacy Studies (NLS, Barton, 2007). In addition to NLS, the theoretical frame used in the project was transliteracy (García, 2020; Canagarajah, 2013), critical literacy (Martin-Jones, 2007) and theory of investment (Norton, 2000; Darvin & Norton, 2021). The results show that the knowledge, experiences and needs of the students are often marginalized by a deficiency perspective on their abilities as well as an ethnocentric view of functional literacy. In their everyday lives, the students’ various communicative purposes required them to use a multifaceted repertoire of interrelated abilities, modalities and semiotic resources, which differ significantly from those emphasized and utilized in the classroom setting. Through theoretical perspectives on investment, a tension between the students’ agency, on the one hand, and the dominant institutional understanding of how written language should be used and developed, on the other hand, is thereby made visible (see Norton & Darwin 2015, 2020). / Denna licentiatuppsats handlar om vuxna elevers användning och utveckling av skrift på ett andraspråk såväl i vardagen som inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Med grund i lingvistisk etnografi har tre fokuselever, Sonya, Tara och Alan observerats och intervjuats. Gemensamt för fokuseleverna är att de tidigare i sina liv haft begränsade möjligheter att delta i formell utbildning och därför inte getts förutsättningar att tillägna sig grundläggande läs- och skrivförmåga. Uppsatsens fokus är elevernas möten med skrift och deras perspektiv på den egna skriftspråksutvecklingen på svenska. Studien bidrar därför med kunskap om hur det är att orientera sig i ett nytt land på ett nytt språk och hur tidigare begränsade erfarenheter av möten med skrift ständigt kontrasteras mot situationer i det starkt skriftspråkcentrerade svenska samhället. Därmed synliggörs de komplexa och dynamiska litteracitetspraktiker som eleverna är en del av och de spänningar som uppstår i mötet mellan dessa litteracitetspraktiker. Genom beskrivningarna av elevernas deltagande i de olika litteracitetspraktikerna visas och diskuteras även elevernas förutsättningar att investera i sin skriftspråksutveckling.

No description available.

The purpose of the study was to examine, in a population of ninth grade high-school students,whether autonomy support from parents and the fulfilment of basic psychological needspredicted participation in physical activity both in leisure time and in PE classes. Based onprevious research we hypothesised that autonomy support would have an indirect effect onparticipation in physical activity in leisure time and school sports through the psychologicalbasic needs.The study involved 193 students from ninth grade in the Swedish school system.Mediation analyses were performed to investigate the stated hypotheses. The results showedthat a positive indirect effect from autonomy support on participation in physical activity inleisure time through psychological basic needs. Further there was no statistically significantcorrelation between autonomy support, basic needs and participation in PE classes.Based on this study we concluded that autonomy supports as well as the psychologicalbasic needs are two important factors to focus on to get high-school students to be physicallyactive. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida autonomistöd från föräldrar samtuppfyllelse av grundläggande psykologiska behov predicerade deltagande i fysisk aktivitetbåde på fritiden och till skolidrott bland elever i årskurs 9. Baserat på tidigare forskning varvår hypotes att autonomistöd skulle ha en indirekt effekt på deltagande i fysisk aktivitet, bådepå fritiden samt till skolidrotten, via psykologiska grundbehov.I studien deltog 193 elever från årskurs 9 i det svenska skolsystemet. Medieringsanalyseranvändes för att undersöka de uppställda hypoteserna. Resultatet visade en positivt indirekteffekt från autonomistöd till deltagande i fysisk aktivitet på fritiden genom de psykologiskagrundbehoven. Vidare fanns det inget statistiskt signifikant samband mellan autonomistöd,grundbehoven och deltagande på idrottslektioner. Baserat på föreliggande studie drogförfattarna slutsatsen att autonomistöd samt de psykologiska grundläggande behoven är tvåviktiga faktorer att fokusera på för att fler elever skall bli fysiskt aktiva.

<p>Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”<em>. </em>Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning)<em>. </em>Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. <em></em></p> / <p>This study is based on Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school</p>