Föreliggande studie är en integrativ litteraturöversikt som undersöker befintlig forskning inom området föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Yrkesverksamma inom socialt arbete kommer ofta i kontakt med familjer i behov av stöd vilket inkluderar både föräldrar med och utan funktionsnedsättning. För att kunna stötta dessa familjer är det betydelsefullt att undersöka eventuella riskfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning samt viktiga skyddsfaktorer för dessa barn. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning utgör risk för barnet på grund av sin funktionsnedsättning och i så fall på vilket sätt. Utgångspunkt kommer att vara föräldrarnas förmåga till grundläggande omsorg av barnet, känslomässig tillgänglighet till barnet samt viktiga skyddsfaktorer. De valda delarna har tagit grund i Socialstyrelsens arbetssätt Barns behov i centrum (BBIC) som tillämpas hos majoriteten av Sveriges socialtjänster. Totalt har 14 artiklar inkluderats i studien och den systematiska litteratursökningen presenteras i en tematisk sammanställning. Analys har genomförts utifrån Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi, Bowlbys anknytningsteori samt risk och skydd. Resultatet visar att det förekommer risker inom samtliga undersökta delområden. Det framkommer att risk- och skyddsfaktorer interagerar med varandra och påverkar effekter på barnets utveckling. Forskningen visar också att det finns viktiga skyddsfaktorer för barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, i form av bland annat stöd utom familjen. Sammanfattningsvis kan konstateras att alla individer har individuella egenskaper vilket kan göra framkomna risker svåra att generalisera. Avslutningsvis kommer därmed studien även att lyfta förslag till vidare forskning.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar elevers motivation vid val av kurs. Syftet är att skapa kunskap om vad som motiverar gymnasiets yrkeselever att välja eller att inte välja kurser som ger behörighet till högre utbildning. Som teoretiskt ramverk ligger motivationsteori. En analysmodell, kallad motivationsmodellen, operationaliserad utifrån två olika motivationsteorier och utformad specifikt inom ramen för denna undersökning, används för att uppfylla syftet. Studien är etnologiskt inspirerad vilket bland annat innebär att utgångspunkten är elevernas och att intervjuer är studiens valda datainhämtningsmetod. Vid analys av intervjudata används två metoder: innehållsanalys och analys via Motivationsmodellen. Resultatet visar att det yrkeselever berättar om skälen till sina val visar att de är framtidsfokuserade och ofta pragmatiska i sina val. Resultatet visar även att de olika bakomliggande faktorer som motiverar elever vid deras val är många, och samverkande med varandra, vilket talar för att skolan bör arbeta på bred front med elevernas motivation.

The European Union consist of core principles and rights expressed in the Treaties of the European Union and by the Court of Justice of the European Union in its interpretations of Union law. Core principles such as the freedom to provide services and the right to take industrial actions are both expressed in Union law. When conflict arises between fundamental freedoms and fundamental rights it is within the jurisdiction of the Court of Justice of the European Union to decide which of these are considered more important than the other. The question is how to balance economic freedom with social rights. In most cases economic freedoms, such as the free movement of services, are considered superior to social rights such as the right to strike and take industrial action.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats.

In this thesis there have been identified that there is a window in research between the two phenomena on (1) how pirates have influenced the global economy and (2) how tactics adaptation between the actors in the Gulf of Aden and around the Somali basin have affected each other. The purpose is to investigate this relationship between the fundamental capabilities and the cost of tactical adaptation. With a theory-developing approach I try to explain how these two phenomena affects our ways of distinguishing maritime tactic effectiveness. The result of the paper is that there is a difference between the tactically effective and the most cost-effective tactical adaptation. The theory of the fundamental capabilities boundaries to cost, illuminates which tactical adaptation to be the most efficient, both cost-effective and tactically efficient and that is passive measures.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. / The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

This study examines early experiences of literacy described by unaccompanied minors from Afghanistan who are now following a general program of studies at a college of further education (folkhögskola) in Sweden. Their studies are conducted at a secondary and upper secondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislation applying to residence permission and participation in upper secondary education The experiences of literacy taken up here are reader biografies comprising picture collage and short text passages. The analysis is based on the biografies of 12 participants, illustrating various activities experienced during their respective childhoods, some of which are related to literacy, others not. The activities are presented in the form of illustrations and text along a timeline.  In the results section, the experiences described in the reader biografies are presented in terms of four categories: literacy and education, multimodal literacy and literacy mediating related to the theoretical background of this study.

Grundläggande kunskaper i aritmetik är centralt inom matematiken och effektiva strategier samt kontinuerlig övning gynnar alla elever. Arbetet syftade till att utforma och pröva om en helklassintervention, RtI nivå ett, inom grundläggande aritmetik gav effekt. Interventionen genomfördes under tre veckor i två årskurs sexklasser som fick undervisning i korta pass tre gånger per vecka. Undervisningen strukturerades utifrån explicit undervisning och CRA-metoden där undervisningen börjar på konkret nivå övergår i representativ och slutligen i abstrakt nivå. Eleverna fick undervisning i olika strategier för huvudräkning inom subtraktion samt möjlighet att öva huvudräkning inom subtraktion i talområdet 0 - 20. Studien var ett kvasiexperiment med förtest och eftertest i både interventionsgrupperna och kontrollgrupperna. En statistisk signifikant effekt kunde mätas då interventionsgruppens medelvärde förbättrades mer än kontrollgruppens inom huvudräkningstestet. Ingen transeffekt uppmättes för algoritmräkning inom subtraktion.

I takt med att samhället utvecklas i form av nya trender, skapas och förändras organisationer. När organisationsförändringar genomförs, påverkas medlemmarna i organisationerna och kulturen som finns mellan dem. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur organisationsförändringar och organisationskultur påverkade varandra genom att undersöka en organisation. Studien ser även över applicerbarheten i Scheins teoretiska bidrag vid undersökning av dessa aspekter. Syftet besvarades genom sju semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur organisationen, som haft utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Resultatet visar på att medarbetarna är de som upprätthåller kulturen. För att medarbetarna ska ha möjlighet att identifiera sig med organisationen, bör ledningen lära sig kulturen av dem och handla utifrån vad organisationen står för. Ledningen bör också kommunicera och involvera medarbetarna i förändringsprocessen för att det ska leda till en framgångsrik förändring. Studien bidrar med en förståelse för hur organisationskultur och organisationsförändring överlappar varandra, vilket kan vara av intresse att undersöka vidare i andra sammanhang.