<p>Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. </p><p>Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. </p><p>Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.</p>

<p>Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet.</p><p>Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan.</p> / <p>Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion.</p><p>The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit.</p><p>This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.</p>

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.

Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet. Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan. / Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion. The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit. This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.

The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.

The Battle of Breitenfeld took place in 1631, during the 30-year war. It was the biggest battle the Swedish army has participated in. The essay analyses the battle from a Swedish-Saxon perspective, using the basic skills, ground tactical principles and management philosophy of decentralized command. The essay is based on a case study stemming from a qualitative text analysis, and is as such divided into three parts. The first part of the essay describes my theory, and explains what the different terms stand for. The second part narrates the battle and the participating armies. Finally, in the third part, I analyze the Battle of Breitenfeld with the theories. The main question the essay aims to answer is: How can the Battle of Breitenfeld be explained with the help of the basic skills, ground tactical principles and decentralized command? To answer that question two research questions were used:Which of the basic skills and ground tactical principles were crucial for the Swedish-Saxon side to achieve victory? Can traces of decentralized command in the Swedish army be found? The essay concludes that Gustavus Adolphus built the Swedish armed forces with a sharp increase in the number of self-thinking officers and non commissioned officers which indicates that decentralized command, to some extent, was used.The also derives at the conclusion that effective use of a combination between firepower, maneuver and concentration of mass were crucial to the Swedish-Saxon victory. / Slaget vid Breitenfeld utspelades under 30-åriga kriget, år 1631, och var det största slag som en svensk armé har deltagit i. I detta arbete analyseras slaget ur ett svensksachsiskt perspektiv medhjälp av de grundläggande förmågorna, marktaktiska grundprinciperna och ledningsfilosofin uppdragstaktik. Arbetet bygger på en fallstudie baserad på en kvalitativ textanalys och är i stort uppdelat i tre delar. I den första delen beskriver jag min teori och redogör för vad de olika begreppen står för. I andra delen återberättar jag kortfattat slaget och hur de deltagande arméerna såg ut. Slutligen i tredje delen analyserar jag slaget vid Breitenfeld utifrån mina teorier. Mina forskningsfrågor är: Hur kan utgången av slaget vid Breitenfeld förklaras med hjälp av de grundläggande förmågorna, de marktaktiska grundprinciperna och uppdragstaktik? Var några av de grundläggande förmågorna eller marktaktiska grundprinciperna avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger? Kan man se spår av uppdragstaktik hos den svenska armén? Gustav II Adolfs uppbyggnad av den svenska krigsmakten med det kraftiga ökandet av antalet självtänkande officerare och underbefäl påvisar att uppdragstaktik till viss del användes. Det effektiva användandet av en kombination mellan verkan, rörelse och kraftsamling av eld var de förmågor och principer som jag anser var avgörande för den svensk-sachsiska sidans seger.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den bearbetade litteraturen. Analysen av det insamlade materialet visar att språk och begrepp är grundläggande kunskaper i matematik, såväl som en god taluppfattning. De arbetssätt och arbetsformer som pedagogerna berättar om är individuellt arbete, par och grupparbeten. Samtal och diskussioner är viktiga för att barn och elever dels ska kunna sätta ord på sin kunskap och dels för att de ska få ta del av hur andra tänker och resonerar. Vikten av vardagsanknytning och meningsfullhet framhålls av alla i vår studie, liksom användandet av konkret och laborativt material. För att kunna utgå ifrån de kunskaper som barn och elever har är dokumentation en viktig del i arbetet. Genom dokumentation synliggörs lärandet.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan. Det visades även att samspel, motivation och lek har betydelse för barns lärande i matematik. Pedagogerna ansåg att matematik sker spontant i barnens vardag, då det är pedagogernas uppgift att göra barnen medvetna om matematik genom att synliggöra den och stimulera den på olika sätt i praktiska och i lekfulla situationer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi togs upp studien, med utgångspunkt att se barn som kompetenta. I alla förskolor användes dokumentation på olika sätt för att synliggöra barns lärande och en hjälp för fortsatt arbete. I förskolans vardag används olika former av matematik, så som rumsuppfattning, tal och räkning, samt sortering. I studien framkom det även att miljön har stor betydelse för matematisk stimulering i förskolan, dvs. laborativt material så som knappar, spel, naturmaterial och mätredskap är betydelsefullt. Skogen visade sig i studien vara en väsentlig miljö för barns matematikutveckling där många matematiska begrepp synliggörs.

The purpose of this study was to investigate relationships between motivational profile, self-efficacy, basic needs satisfaction, exercise behavior and well-being among Swedish university students. A set of the instruments including GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 and BARSE was distributed at a university in southern Sweden. The respondents (n = 260) were men (n = 122) and women (n = 138). For analysis and processing of the gathered data SPSS was used with Pearson's r and Multiple Regression Analysis. The results showed that competence, autonomy and relatedness were positive predictors of self-determined motivation, whilst identified regulation, intrinsic regulation and barrier self-efficacy were positive predictors for strenuous exercise. Moreover a regression analysis showed that only competence was a significant predictor for well-being, however, positive correlations were shown between all the basic needs and well-being. To promote university students exercise and well-being, the conclusion is that it most probably would be successful to base interventions with focus on basic needs satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan motivations profil, self-efficacy, de gundläggande psykologiska behoven, motionsvanor samt välbefinnande bland svenska universitets studenter. Ett frågeformulär bestående av instrumenten GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 och BARSE distribuerades vid ett universitet i södra Sverige. Respondenterna (n=260) var män (n=122) och kvinnor (n=138). För analys och bearbetning av den insamlade datan användes SPSS med analysmetoderna Pearson's r och Multipla Regressionsanalyser. Resultaten visade att kompetens, autonomi och tillhörighet var positiva prediktorer för självbestämmande motivation, medan identifierad reglering, inre reglering samt barriärspecifik självtillit var positiva prediktorer för ansträngande motion. Vidare visade resultaten att endast kompetens var en positiv prediktor för välbefinande, dock så påvisades positiva samband mellan alla de grundläggande psykologiska behoven och välbefinnande. För att främja universitets studenters motionsvanor och välbefinnande är slutsaten att det sannolikt vore framgångsrikt att basera interventioner utifrån tillfredställande av de grundläggande psykologiska behoven.