Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det finns flera olika behandlingsalternativ vid bröstcancer och för att patienterna ska känna sig delaktiga under behandlingarna är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar utifrån den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer upplever grundläggande omvårdnad. Metod: Det har genomförts en analys av narrativer med ett deduktivt förhållningssätt utifrån grundläggande omvårdnad. Sex självbiografier skrivna av bröstcancerdrabbade kvinnor har granskats och analyserats för att sedan kategoriserats till ramverket Fundamenals of Cares olika begrepp. Resultat: Resultatet visar att en personcentrerad vård och en god relation mellan patienter och sjuksköterskor är en viktig aspekt under hela sjukdomsförloppet. Aktivt lyssnande, information och kommunikation är avgörande faktorer för att kvinnorna ska känna sig trygga. Att sjuksköterskorna är närvarande och stödjande gör att kvinnorna upplever ett ökat fysiskt och emotionellt välbefinnande. Konklusion: Information är en viktig aspekt för att kvinnorna ska kunna känna trygghet, att få tillräcklig information gör att sjuksköterskorna känns mer engagerade och det är således viktigt att sjuksköterskorna tar sig tid att lyssna och försöker förstå det enskilda behovet. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women; various treatment options exist for breast cancer, and healthcare professionals must work with person-centered care for the patients to feel involved during the treatments. Aim: The purpose was to examine how women with breast cancer experience Fundamentals of Care. Method: An analysis of narratives with a deductively 'approach's been used based on Fundamentals of Care. Six autobiographies written by women affected by breast cancer have been reviewed, analyzed, and then categorized into different parts of the framework Fundamentals of Care. Findings: The findings show that person-centered care and a good relation between patients and registered nurses is an essential aspect during the entire course of the disease. Active listening, information and communication are vital for women to feel secure. The women experience increased physical and emotional well-being if nurses are present and supportive. Conclusion: Information is an essential aspect for women to feel security. The nurses are perceived as more engaged if the women are provided with sufficient information. Thus, nurses must take time to listen and try to understand the individual need.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur genomförandet av matematikundervisning kring grundläggande taluppfattning går till i årskurserna F-3. Detta utifrån studiens teoretiska ramverk, Foundational number sense (FoNS): Åtta nyckelkomponenter. Metoderna som används är enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att flera nyckelkomponenter inkluderas i matematikundervisningen i F-3, men i varierande utsträckning. Vissa nyckelkomponenter är mindre förekommande än andra, och dessa kan knytas an till de utmaningar som uppstår under matematikundervisningen. För att förbättra elevers förståelse av grundläggande taluppfattning är en slutsats att det krävs en ökad inkludering av de olika nyckelkomponenterna i matematikundervisningen, då de spelar olika aspekter av grundläggande taluppfattning. Elevers svårigheter med en specifik nyckelkomponent kan kompenseras genom att fokusera mer på en annan, vilket möjliggör en mer helhetsförståelse av ämnet. / The purpose of this study is to investigate and analyze the implementation of mathematics education concerning basic numerical understanding in grades F-3, based on the study's theoretical framework, Foundational number sense (FoNS): Eight Key Components. The methods used include surveys and semi-structured interviews. The results of the study show that several key components are included in mathematics education in F-3, but to varying extents. Some key components are less prevalent than others, and these can be linked to the challenges that arise during mathematics education. To improve students' understanding of basic numerical understanding numeracy, a conclusion is that there needs to be increased inclusion of the various key components in mathematics education, as they represent different aspects of basic numeracy. Students' difficulties with a specific key component can be compensated for by focusing more on another, enabling a more holistic understanding of the subject.

Bakgrund: Forskning inom omvårdnad har betonat vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdmötet, varje patient ska betraktas som en unik individ med olika behov att tillgodose. För patienter med ett akut vårdbehov kan ambulanssjukvården vara det allra första mötet som de gör med hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har beskrivit att omhändertagandet i prehospital akutsjukvård fokuserat på det medicinska tillståndet framför de emotionella behoven, vilket har betytt att behov ur ett holistiskt perspektiv inte alltid har tillgodosetts. Forskning från patienters perspektiv är bristfälligt, vilket innebär att patienters upplevelser och känslor inte prioriterats. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda i prehospital akutsjukvård. Metod:Litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Datainsamling gjordes via två databaser, PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2011–2023, analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Beskrev patienternas positiva och negativa upplevelser i ett prehospitalt omhändertagande. Resultatet presenteras i tvåkategorier och fem underkategorier. Kategorierna som arbetades fram beskrev övergripande känslan av att vara patient i prehospital akutsjukvård, vilket belyser känslan av att överlämna sig själv och hur det är att vara patient i en ambulans. Ambulansteamets förhållningssätt belyser viktiga hörnstenar som delaktighet, värdet av dialog, att känna sig bekräftad eller stigmatiserad vid psykisk ohälsa. Resultatet utifrån artiklarna belyser fördelar medpersoncentrerad vård. Slutsats: Patienter som fick sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda hade en positiv effekt på dem och även en positiv upplevelse utav ambulanssjukvården oavsett utfall. Genom att fokusera på patientperspektivet är det möjligt för framtida hälso- och sjukvårdspersonal att öka förståelsen och därmed förbättra kvalitén på vården, med betoning på personcentrerad vård. Det är viktigt att varje individ får vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv där både de fysiska och emotionella behoven tillgodoses, oavsett om det gäller medicinsk vård eller omvårdnad. / Background: Research in nursing has emphasized the importance of a person-centered approach in the care encounter, where each patient should be seen as a unique individual with different needs to be met. For patients with an acute care need, ambulance care may be their very first encounter with health care. Previous research has described that care in prehospital emergency medicine has focused on the medical condition rather than the emotional needs, meaning that holistic needs have not always been met. Research from the perspective of patients is lacking, hindering a comprehensive description of their experiences and emotions. Aim: describe patients' experiences of having their basic care needs met in prehospital emergency care. Method: A literature review with a systematic search strategy. Data was collected from two databases, PubMed and CINAHL. A total of 15 qualitative articles published between 2011–2023 were included and analyzed using an integrated analysis method. Results: Described patients' positive and negative experiences in prehospital care. The results were presented in two main categories and five subcategories. The categories described the overall feeling of being a patient in prehospital emergency care, highlighting the feeling of surrendering oneself and what it is like to be a patient in an ambulance. The approach of ambulance staff highlighted important aspects such as participation, the value of dialogue, feeling validated or stigmatized in cases of mental illness. The results from the articles emphasized the benefits of person-centered care. Conclusion: Patients whose basic care needs were met had a positive impact on them and a positive experience with ambulance care regardless of the outcome. By focusing on the patient perspective, future healthcare professionals can increase understanding and improve the quality of care, with an emphasis on person-centered care. It is important that each individual receives care and support from a holistic perspective where both physical and emotional needs are met, whether it is medical care or nursing care.

Syftet med denna undersökning är att undersöka huruvida det finns några föreställningar eller förväntningar gällande internkommunikation hos arbetsgivare respektive framtida medarbetare ur Generation Y, för att sedan studera hur dessa antingen matchar eller krockar med varandra. Denna undersökning utgår från den åldersdefinition som beskriver Generation Y som födda mellan 1982-2002 (Howe och Strauss, 2010). Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio informanter – sex ur Generation Y samt tre arbetsgivare. De teoretiska perspektiv som undersökningen utgår från är teorin om Generation Y samt David McClellands teori om grundläggande behov för skapandet av motivation. Dessa teorier applicerades på materialet för att studera varför de olika grupperna hade de föreställningar och de förväntningar de hade samt vad deras motiv med dessa förväntningar kunde vara.  Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna ur Generation Y innehar föreställningar och förväntningar gällande internkommunikation dock skiljer dessa sig åt. De båda grupperna har tankar kring vilka områden som kan leda till krockar mellan generationerna men de är inte överens om var krockarna kommer att uppstå eller hur de kan undvikas. Undersökningen visar på att både arbetsgivarna och de framtida arbetstagarna inom Generation Y är viljestarka och bär på föreställningen om att de andra ska anpassa sig. / The purpose of this study is to investigate whether there are any beliefs or expectations regarding internal communication among employers and future employees from Generation Y, and study how these two groups either match or clash with each other. The study is based on semi-structured interviews conducted with nine informants, six of Generation Y and three employers. This study is based on the age definition that describes the Generation Y as a generation born between 1982-2002 (Howe and Strauss, 2010). The theoretical perspectives the study uses are the theory of Generation Y and David McClelland's need theory. These theories were used for the analysis of why the different groups had the ideas and expectations they had and what their motives with these expectations could be. The study shows that both future workers from Generation Y and employers hold beliefs and expectations of internal communication – they differ, however. The two groups have thoughts about what areas can lead to clashes between the generations but they do not agree on where collisions will occur or how they can be avoided. The survey shows that both employers and future employees in Generation Y are strong-willed and bears on the notion of the others to adapt.

BACKGROUND: Previous studies have shown a high injury rate in the lower extremities among military recruits. A correlation has been shown between female gender or a low level of physical activity prior to basic military training and a higher risk of injury. AIM: To investigate the self-reported injury rate in the lower extremities among Swedish recruits and the difference in injury rate between men and women. Another aim was to investigate correlation between self-reported injury rate in the lower extremities and self-reported physical activity, and to study this correlation for both men and women. METHOD: A quantitative study with a prospective, descriptive, comparative and correlative design. Data from two different questionnaires were answered by 177 recruits. RESULTS: 26% of the recruits reported injury in lower extremities after completing the basic training. There was a significant difference (p=0.006) in self-reported injury between female and male recruits. The level of prior physical activity and the injury rate amongst the recruits had a low correlation. CONCLUSION: The results indicate a high injury rate among Swedish recruits, especially among the female recruits. No correlation between self-reported physical activity and the injury rate in lower extremities was found. / BAKGRUND: Tidigare studier visar på hög skadeprevalens i nedre extremiteter hos militära rekryter under grundläggande militär utbildning. Samband har setts mellan kvinnligt kön eller låg fysisk aktivitetsnivå före utbildningsstart och ökad skaderisk. SYFTE: Undersöka den självrapporterade skade-/besvärsprevalensen i nedre extremitet hos svenska rekryter efter avslutad grundläggande militär utbildning (GMU), samt studera skillnader mellan könen i detta avseende. Syftet var också att undersöka sambandet mellan självrapporterad fysisk aktivitetsnivå inför GMU och skade-/besvärsprevalensen i nedre extremiteter efter genomförd utbildning samt studera sambandet för män respektive kvinnor. METOD: En kvantitativ studie med prospektiv, deskriptiv, komparativ och korrelerande design. Data från två olika enkäter besvarades av 177 rekryter. RESULTAT: 26% av rekryterna rapporterade skada/besvär i nedre extremitet vid avslutad utbildning. Signifikant skillnad (p=0,006) kunde ses i självrapporterad skade-/besvärsprevalens mellan kvinnliga (42%) och manliga (21%) rekryter. Nivå av fysisk aktivitet och skade-/besvärsprevalensen hos rekryterna hade inget signifikant samband och låg korrelation. KONKLUSION: Resultaten tyder på hög skadeprevalens inom GMU, framförallt hos kvinnliga rekryter. Något samband mellan självskattad nivå av fysisk aktivitetsnivå och skade-/besvärsprevalens i nedre extremitet fanns inte hos rekryterna. Sambandet fanns varken för män eller kvinnor på gruppnivå.

Författaren uppmärksammande under hösten 2016 att personer med funktionsnedsättningars personliga assistanstimmar minskade helt eller delvis. Studien ämnar därför undersöka hur det har skett en diskursiv förskjutning av begreppet personer med funktionsnedsättningar sedan LSS blev lag tills idag. Detta görs genom en diskursanalys av LSS propositionen och domar från varje årtionde, det vill säga 90-tal, 00-tal och 10-tal som förflutit sedan lagen togs i kraft. Resultaten av analysen visar att det skett två diskursiva förskjutningar under de år som LSS har funnits, den första angående de grundläggande behoven redan ett par år efter att LSS hade trätt i kraft. Den andra stod att hitta i regeringsrättens dom från 2009 där de grundläggande behoven drogs till sin spets för att endast gälla krävande och privata behov för personer med funktionsnedsättning.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och på det sättet minska konfliktförekomster. Tillvägagångssättet för utvecklingsarbetet var att genomföra en aktionsforskning där Söderströms aktionsforskningsmodell med åtta olika delar användes. Inriktningen för utvecklingsarbetet är konflikter på fotbollsplanen vilket är ett värdegrundsarbete. Tidigare forskning som berör värdegrundsarbete har granskats för att användas som vetenskaplig grund för vårt utvecklingsarbete. I arbetet genomfördes en nulägesanalys och därefter utfördes en praktisk aktion genom att upprätta en fotbollsskola. Fotbollsskolan bedrevs under fyra veckor med två aktivitetstillfällen varje vecka på ett fritidshem i södra Sverige där deltagandet var frivilligt. De elever som deltog återfanns i årskurserna 1–5. Efter genomförandet utfördes en innehållsanalys där resultatet analyserades utifrån arbetets frågeställningar och teoretiska ramverk vilket var den sociala inlärningsteorin. Metoderna som användes för generering av data vid nulägesanalysen och resultatet var strukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Vi använde även utvärderingsleken fyra hörn och dagboksanteckningar för att generera data i resultatet. Indikationer på att utvecklingsarbetet har gett positiva resultat gällande förekomsten av konflikter kunde iakttas vid resultatet.

Syfte: Syftet är att få en förståelse för hur ledare använder sociala hållbarhetsfaktorer, samt hur detta påverkar arbetsmotivationen hos medarbetarna. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod utifrån den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Det empiriska materialet har samlats in genom 13 semistrukturerade intervjuer. För att fånga båda perspektiven har dessa intervjuer utförts med både ledare och medarbetare. Under transkriberingen av detta material identifierades teman och kategorier vilka legat till grund för utformningen av empirin och analysen. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga ledare i undersökningen arbetar med både de grundläggande motivationsfaktorerna och de sociala hållbarhetsfaktorerna. Det framkommer hur utförandet av detta arbete utförs skiljer sig åt mellan de olika ledarna, vilket innebär att det finns flera olika metoder för varje enskild faktor. Examensarbetets bidrag: Det har visat sig att uppfattningarna angående vilka faktorer som leder direkt till ökad arbetsmotivation skiljer sig åt. Detta gäller både mellan ledare och medarbetare, men även för individerna inom samma grupp. Resultatet vi fått fram utifrån detta är även något som inte helt stämmer överens med tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning rekommenderar vi att det utförs en studie med en fördjupning i varför vissa faktorer leder till arbetsmotivation medan andra enbart är förutsättningar för arbetsmotivationen. Ytterligare några faktorer är dessutom en kombination av de båda. En förståelse bakom detta mönster skulle bidra till att utöka forskningsområdet. / Aim: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders work with social sustainability factors, and how this affects the employees’ work motivation. Method: This study applies a qualitative method which proceeds from the hermeneutic science tradition. The empirical material has been collected through 13 semi structured interviews. To capture both perspectives, we've interviewed both leaders and employees. During the transcription we identified themes and categories which founded the empirics and analysis. Result & conclusions: Our study indicates that all leaders work both with the fundamental motivation factors and the factors of social sustainability. It appears that how the leaders work with the factors differs, which imply that there are several different methods for achieving each factor. Contribution of the thesis: It has been shown that the interpretation differ of which factors leads to an increased work motivation. This refers both between the leaders and the employees, but also to the individuals within the same group. The result from this does not agree with previous research. Suggestions for future research: For further research, we recommend a study to investigate on why certain factors lead to work motivation while others solely are prerequisites to achieve it. Other elements are in addition to that a combination of both. An understanding behind this pattern would contribute to expand the current research field.

<p>The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people. The participants in our study agree that experiences are subjective and depending on individual expectations.</p><p>There are fundamental principles shared by both politicians and directors of care regarding safety and respect of human integrity. Directors of care point out the difficulties in having multiple perspectives to consider, residents and their relatives have other expectations on what services should be provided than the directors of care understand to be their assignment from the local government. It appears to be a gap between political goals and reality. The future will bring changes, regarding both needs and expectations. The participants see a challenge in developing aged care and meeting new generations of elderly.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>