The purpose of this study is to understand how the blue-collar workers in the industrial sector create solidarity for each other when they are a part of a heterogeneous work group and what obstacles to solidarity can arise in a workgroup embossed by heterogeneity. The study is also investigating how an “us” and “them” can arise and be maintained in heterogeneous work groups. Previous research has studied how diversity in the workplace affects the organization’s profitability and efficiency, and the managers’ perspective on diversity work groups. However, previous research is missing aspects from the employees’ perspective about what it is like to work in heterogeneous work groups, therefore this study aims to fill that knowledge gap. In order to study how solidarity is created and how an “us” and “them” is maintained, seven blue-collar workers in the industrial sector have been interviewed. These employees work in southern Sweden and are a part of a heterogeneous work group. The study’s theoretical framework has been based on Schein’s definition of organizational culture and two of his three culture levels celebrated values and basic assumptions as well as Tajfel and Turner's perspectives on social identity.    The results from the interviews showed that the employees who were a part of the heterogeneous work group felt a sense of solidarity with each other regardless of their different individual characteristics. The reason for this turned out to be that the group members shared the same values and assumptions regarding the group’s common working methods that had been institutionalized. Although the heterogeneous group felt a sense of solidarity with each other, barriers to solidarity arose through communication problems and deviant behavior, which contributed to smaller groupings and an “us” and “them” feeling. Another reason for the groupings that occurred could be derived from the theory of social identity as the group members both identified with the entire group, but also with individual employees who shared similar characteristics.

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall frånden europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att använda mig av juridisk metod för att komma fram till resultatet och Wienkonventionen om traktaträtt är mitt tolkningsverktyg. / The purpose of my thesis is to analyze and discuss the compatibility of the criminal code of Turkey with article 10 of the European Convention of Human Rights and the Fundamental Freedoms. I have chosen to focus on article 301 of the Turkish Criminal Code. Article 301 is used to suppress freedom of expression in Turkey and can result in a two year prison term. To be able to establish if article 301 is a violation of article 10 I need to understand how Turkey interprets article 10. I have used a number of court cases from the European Court of Human Rights to be able to understand how the states interpret article 10. I have chosen legal method, and the Vienna Convention on the Law of Treaties is my interpretation tool.

Titel: Arbetsplatsens påverkan på fastighetsmäklares motivation: En kvantitativ studie av arbetsmiljö och de grundläggande psykologiska behoven enligt självbestämmandeteorin     Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Josefine Larsson och Lorena Sallahu   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj, 2024   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning fastighetsmäklare upplever att deras miljö på kontoret är stödjande eller hindrande för deras grundläggande psykologiska behov enligt självbestämmandeteorin. Vidare undersöks hur detta påverkar fastighetsmäklarnas motivation enligt teorin.    Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod vald för att passa studiens syfte och jämföra numeriska data med tidigare teorier och forskning. Genom att tillämpa självbestämmandeteorin och tidigare forskning har frågeställningar utformats och teorin studerats i verkligheten.   Resultat och slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera att behovet av samhörighet med kollegor har en stor betydelse för fastighetsmäklare. Studien visar att samhörighet är det behov som fastighetsmäklare upplever som mest tillfredsställt oberoende av hur länge fastighetsmäklare har varit aktiva i branschen. Vidare visar studiens resultat att arbetslivserfarenhet har en inverkan på fastighetsmäklares upplevelse av kompetens på arbetsplatsen. Det går att konstatera att fastighetsmäklare drivs av både inre och yttre motivationsfaktorer. Studien visar även att frustration av samtliga grundläggande psykologiska behov har en tendens att få fastighetsmäklarna att ifrågasätta sitt yrkesval.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med teoretisk kunskap gällande fastighetsmäklares arbetsmiljös påverkan på deras psykologiska behov och motivation i arbetet. Studien bidrar även med praktisk kunskap om vikten av samhörighet med kollegor, att känna sig kompetent och autonom i sitt arbete. Med det vill vi uppmana branschen att ta hänsyn till fastighetsmäklarnas grundläggande behov för att främja välbefinnande, prestation och motivation på arbetsplatsen, framför allt för att förebygga den höga personalomsättningen som råder.     Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att utforska olika metoder och strategier som fastighetsmäklarföretag kan använda för att främja en starkare känsla av samhörighet bland fastighetsmäklare. Det hade varit givande att undersöka hur olika strategier kan bidra till att fastighetsmäklares tillfredsställelse av kompetensbehovet uppfylls i högre grad. Att genomföra longitudinella studier för att undersöka hur autonomi och arbetsmotivation förändras över tid hos fastighetsmäklare med olika nivåer av erfarenhet hade varit intressant.    Nyckelord: Självbestämmandeteorin, fastighetsmäklare, prestationsbaserad lön, grundläggande psykologiska behov, motivation

The study’s purpose was to explore a team’s perception of transition within the clubexperienced by both players and coaches, investigate influences of the clubs transition onbasic needs satisfaction as perceived by players as well as coaches and lastly conduct a shortterm intervention aimed at facilitating players’ adaptation to the clubs transition. The study isbased on three theories: the Athletic Career Transitional Model, Self Determination theoryand the holistic ecological approach. The study’s participants all represented a club in thesouth of Sweden and consisted of a total of 23 players at the age of 15-17 (M= 15,96, SD=0,64), the club manager, coaches and parents. The study was a mixed method interventionstudy (questionnaire, semi-structured interviews and an intervention consisting of educationalsessions and an implementation phase).The study revealed that the club is still facilitating with remnants of its transition despiteover-looking it. The study found the targeted club to predominantly demand elite investmentfrom players, experience barriers regarding individual differences and communication withinthe club and resources in the form of popular, well-educated coaches. The clubs transition wasfound to influence all basic needs in some way, the change in management brought positivevalues with autonomy supportive measures and coaches. Increased elite investment anddeficient communication within the club also influenced basic needs. Results from theintervention are presented as well as implications with a basis in the theories used. / Studiens syfte var att undersöka ett lags uppfattning om hur klubbens övergång upplevs avbåde spelare och tränare, undersöka påverkan av klubbövergången på grundläggandepsykologiska behov som upplevs av spelare samt tränare och slutligen göra en kortsiktigintervention i syfte att underlätta spelares anpassning till klubbövergången. Studien baseras påtre teorier: the Athletic Career Transitional Model, Självbestämmande-teorin och detholistiska ekologiska synsättet. Studiens deltagare representerade en klubb i södra Sverige ochbestod av totalt 23 spelare åldern 15-17 (M = 15,96, SD = 0,64), klubbens manager, tränareoch föräldrar. Studien var en mixed method interventionsstudie (enkät, semi-struktureradeintervjuer och en intervention bestående av utbildningstillfällen samt en implementeringsfas).Resultatet visade att klubben fortfarande handskas med resterna av sin övergång trots att deförbiser det. Studien fann att klubben främst kräver elitsatsning från spelare, erfar hinder när detgäller individuella skillnader samt kommunikation inom klubben och resurser i form av omtyckta,välutbildade tränare. Dessutom fanns klubbövergången påverka alla grundläggande behov på någotsätt, förändringen i ledningen förde positiva värderingar med sig med autonomistödjande åtgärderoch tränare. Ökad elitsatsning påverkar och bristfällig kommunikation inom klubben påverkadeockså grundläggande behov. Resultat från interventionen samt implikationer med en grund i deteorier som används presenteras slutligen.

Den här examensuppsatsen behandlar i stort principerna om ömsesidigt förtroende och ömsesidigt erkännande på unionsrättens område för frihet, säkerhet och rättvisa. Uppsatsen identifierar och uppmärksammar ett växande problem i Europa, nämligen att skyddet av grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen inte är en självklarhet inom alla medlemsstaters rättsordningar. Det anförs att denna problematik bygger upp för att en användning av principerna i straffrättsliga samarbeten kan bli problematisk om det inte sker med försiktighet. Med hänsyn till aktuell rättspraxis redogörs för hur EUD ser på den saken. En användning av principerna som är alltför oförsiktig exemplifieras med den föreslagna E-bevisförordningen. Det hela resulterar i en diskussion om hur principerna inom ramen för E-bevisförordningen används respektive hur de borde användas för att uppställa ett tillräckligt skydd för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Slutsatsen som nås i uppsatsen är att E-bevisförordningen borde förändra sin utformning och omformuleras i flera hänseenden inte bara med hänsyn till EUD:s rättspraxis, utan även för att minimera risken för att enskilda lider rättsförluster. / This thesis deals with the principles of mutual trust and mutual recognition within the EU’s area of ​​freedom, security and justice (ASJ). The thesis identifies a mounting problem in Europe: the protection of fundamental rights and the rule of law is no longer self-evident in all Member States’ legal systems. The thesis then assumes that this may become problematic if the use of the principles in EU criminal law co-operation is not applied in a sensitive and cautious manner. With regard to the current case-law of ECJ, an interpretation of the court’s view on this issue is put forward. The E-evidence regulation proposal is used as an example of a too risky use of the principles in a criminal law co-operation legislation. The thesis then focus on how the principles is used in the E-evidence regulation and how they should be used to include a sufficient protection of fundamental rights and the rule of law. The conclusion is reached that the E-evidence regulation must be amended and, in several respects, improved not only with regard to the case-law of ECJ, but also in order to minimize the risk of individuals suffering legal losses

Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

<p> </p><p>The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations. This to decrease the amount of drop outs in the future.  </p>

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

<p>Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.</p>