<p><strong> </strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper.</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

No description available.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.

My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities. It is also important that the teacher creates a good relationship with each child and their carers by showing that it is there for the child and cares for it. The teachers had different ideas about how long time it might take before they consider the children as a safe children's group, from one month to one year, and also that some children will never be a safe children's group. To get there the teacher must work in a way that makes the children feel a sense of togetherness and belonging, and that the children must be able to show and get a consideration out of each other. / Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger i förskoleklass arbetar med att skapa en trygg barngrupp. Alla människor är i behov av att känna trygghet och genom studiens undersökning vill jag belysa vikten av trygghetsarbete i förskoleklassen, en miljö som är ny för barnen. För att försöka att få svar på mina forskningsfrågor så har jag i detta arbete intervjuat fem verksamma pedagoger i förskoleklass. Resultatet visade att pedagogerna arbetar med att skapa trygghet för barnen genom att befästa rutiner och gemensamma regler för en fungerande verksamhet, låta barnen i förskoleklassen lära känna varandra och andra barn på skolan genom lek och gemensamma aktiviteter. Det är också viktigt att pedagogen skapar en god relation med varje enskilt barn och dess vårdnadshavare genom att visa att den finns till för barnet och bryr sig om den. Pedagogerna hade olika tankar om hur lång tid det kan ta innan barnen blir en trygg barngrupp, från en månad till ett år, samt att vissa barn aldrig blir en trygg barngrupp. För att bli det så måste pedagogen arbete på ett sådant sätt som får barnen att känna gemenskap och tillhörighet samt att barnen måste kunna visa och få ett hänsynstagande utav varandra.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet. I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov? Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola. Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.

Studien syftar till att undersöka hur pojkar i årskurs tre, som är aktiva inom lagidrotten fotboll, talar om fotboll. Studiens syfte är också att analysera pojkarnas tal utifrån ett genusperspektiv samt utifrån teorier om maskulinitet. Studien ger läsaren en uppfattning om hur skolans fotbollsplan är bidragande för en viss syn på genus och maskulinitetsskapande. En kvalitativ intervjustudie används för att få fram ett resultat. Resultatet har sedan analyserats utifrån en diskursanalys. Intervjuerna utförs på en skola i Uppsala kommun med sex stycken pojkar som alla har ett särskilt intresse för fotboll. Resultatet visar att pojkarna tar fotboll på stort allvar och att sporten betyder mycket för dem. Fotbollsspelandet får även stort utrymme på skolgården. Gällande genus ser pojkarna fotboll som en pojksport där det krävs en viss attityd och samtliga pojkar har stora ambitioner för att utvecklas. Resultatet visar även att pojkarna tenderar att bli begränsade i rollen som pojkar då fotbollen sätter regelverk för hur känslor och bråk hanteras samt hur makt fördelas. Vidare visar resultatet att fotbollsplanen blivit en plats där det indirekt blivit accepterat för pojkar att bråka och använda ett nedsättande språkbruk. Detta tenderar att bidra till snäva maskulinitetsnormer där pojkarna är begränsade i sitt identitetsskapande.

Vi ger en överskådlig introduktion till mångfalder, Lie-grupper och deras associerade Lie-algebror. En karaktärisering av Lie-parentesen som naturligt kopplar ihop de vanligast förekommande karaktäriseringarna presenteras (sats 4.4.1). Vi använder idéer från Riemanngeometrin för att inleda en undersökning av vad det betyder för vektorfält på Lie-grupper att vara _mer eller mindre kommutativa_. Vi presenterar ett mått av kommutativitet, diskuterar dess egenskaper och avslutar med några förslag på framtida undersökningar. / We give a comprehensive introduction to manifolds, Lie groups, and their associated Lie algebras. A characterization of the Lie bracket which connects the most commonly seen characterizations in a canonical fashion is presented (thm. 4.4.1). We make use of ideas from Riemannian geometry to begin an investigation of what it means for vector elds on Lie groups to be more or less commutative. We present a measure of commutativity, discuss its properties, and close with a few suggestions for future work.

I det här examensarbetet så undersöks hur den ofta förespråkade metoden för matematikundervisning, problemlösning i grupp, upplevs av elever.  Anledningen till att metoder som förespråkar gemensam problemlösning och självreglerat lärande ofta lyfts fram som framgångsrika i olika studier är för att de på gruppnivå ofta leder till bättre resultat. Teorierna om varför det är så grundar sig i ett konstruktivistiskt tankesätt, att man lär sig bättre om man själv får komma fram till en lösning till ett problem. Detta för att vägen dit ger en djupare förståelse än att enbart lära sig metodlösningar. Här undersöktes hur undervisningsmetoden uppfattas av eleverna.  Det här arbetet visar att eleverna överlag inte upplever problemlösning i grupp som ett eektivare sätt att förstå matematik än andra undervisningsformer, till exempel vanliga genomgångar vid tavlan, snarare är det tvärt om. Dock visade det sig att problemlösningsövningar som utfördes i grupp upplevdes som roliga och engagerande av de esta informanterna. Detta tillsammans med att forskningen visar på att problemlösning i grupp faktiskt leder till ökad förståelse för de esta gör att problemlösning i grupp bör vara en självklar del i matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka hur tre bildlärare i grundskolan förhåller sig till och arbetar med gruppdynamikens möjligheter och dilemma i bildundervisningen. För att undersöka detta tillämpas tre halvstrukturerade forskningsintervjuer. Studien utgår från kvalitativ ansats. Resultatet visar att gruppdynamiken kantas både av möjligheter och dilemman. Gruppsammansättningen spelar stor roll för hur gruppdynamiken utvecklar sig från år 7 till år 9. God gruppdynamik leder till ökad gemenskap, trygghet, respekt, inspiration och bättre utnyttjande av lektionstid. God gruppdynamik främjar även elevens utveckling och lärande. Dålig gruppdynamik beror på flera yttre faktorer, bland annat tidsbrist, ekonomi, resultatfokus och olika inställning till utbildning och skola. Det empiriska materialet visar att läraren tillämpar i sin undervisning strategier såsom iakttagelseförmåga, anpassning och relationer för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar att lärarens ledarskap påverkas av gruppdynamiken i lärarlaget samt att bildämnets kommunikativa och praktiska karaktär möjliggör för god gruppdynamik genom bland annat områden som värdegrund och bildanalys.

Statistik från Skolverket (2015) visar att var femte elev som går i svensk skola är berättigad modersmålsundervisning. Sverige är alltså ett land med många andraspråkstalare. Trots detta finns det ingen forskning som har berört att göra fritidshemsundervisning inkluderande i en flerspråkig elevgrupp. Det finns forskning om språk och inkludering i andra undervisningsformen men det svenska fritidshemmet är en unik undervisningsform som kan innebära nya möjligheter och utmaningar för att göra undervisningen inkluderande. Syftet med examensarbetet är att belysa den komplexitet det kan innebära att bedriva inkluderande fritidshemsundervisning i en flerspråkig elevgrupp. Resultat från en fallstudie på ett fritidshem med en flerspråkig elevgrupp kommer att presenteras. Resultaten har analyserats utifrån olika språkteorier, perspektiv på inkludering samt teori om grupper. I studien framkommer att det i undervisning uppstår flera dilemma som pedagogerna behöver ta ställning till. På den undersökta skolan råder en gemensam syn på att inkluderande arbete ska innefatta att alla elever ska känna sig delaktiga i gemenskapen och att alla elever ska ges lika möjlighet i att nå goda studieresultat. Ett dilemma uppstår då inte alla elever behärskar det svenska språket. För att elever alla ska känna sig som en i gemenskapen strävar personalen på skolan efter att det inte ska ses som att elever är avvikande på grund av etnisk bakgrund. Rektorn på skolan vill att elever i många fall ska få lov att tala sitt modersmål. Samtidigt uppstår det ibland situationer då en elev inte kan tala samma språk som resten av eleverna och blir exkluderad i sammanhanget. Informanterna menar också att det på fritidshemmet skapas grupperingar som inte finns i klassrummet och att de behöver anstränga sig för att bryta dem då olika grupper hamnar i konflikter med varandra. Informanterna är måna om att eleverna som går på fritidshemmet ska utveckla sin svenska. Olika teorier om språk förespråkar olika tillvägagångssätt och stora krav ställs därmed på att personalen använder utvecklande insatser på ett genomtänkt sätt. Resultatet av examensarbetet visar att inkludering är en komplex uppgift som blir svår att klara utan ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete.