21 |
Lärarens roll i mindre musikgrupper : En intervjuundersökning av ensemblelärare på gymnasiet / The teachers roll in small music groups : An interview study of ensemble teachers at high schoolStrandman, Marcus January 2019 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på hur några afroensemblelärare på gymnasiets estetiska program arbetar för att stimulera gruppdynamiska processer i sin undervisning. Tidigare litteratur i ämnet belyser begreppen grupp och gruppdynamik, roller i gruppen, den musicerande gruppen samt att leda en grupp. Tidigare forskning tar upp en av rock- och pop-undervisningen paradoxer, den att en genres utförare enligt tradition varit självlärda men nu institutions-undervisas. Vidare presenteras olika lärartyper. Som metod används kvalitativa intervjuer enligt hermeneutiskteori och halvstrukturerad intervju som tillvägagångssätt för att samla information. Fyra ensemblelärare på gymnasiet har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet använts, vilket tar upp det sociala samspelet i samband med lärande. Resultatkapitlet förklarar informanternas syn på ledarrollen, vikten av gruppsammansättning och gruppdynamik. Slutligen görs en jämförelse och sammanfattning av resultatet. Vid en rangordning av de faktorer som informanterna anser är viktigast hamnar elevens inställning och drivkraft högst, ledarrollen hamnar på andra plats, därefter kommer nivåanpassade grupper och sist olika socialt utformade och anpassade grupper med förlåtande eller krävande klimat. I diskussions-kapitlet är det ett tydligt fokus på ledarrollen och alla intervjuade har haft olika åsikter om betydelse och ansvar. Även om de inte varit överens om sin egen betydelse har de varit överens om vikten av att vara dynamisk som ledare och ha förmågan att dels kunna anpassa sig efter gruppens inställning och musikaliska förutsättningar, dels de fysiska förutsättningarna så som lokalstorlek antal instrument mm. Det råder också någorlunda konsensus om att en lågpresterande grupp behöver en auktoritär, inspirerande och tydlig ledare, och nästan helt tvättom när det gäller motsatsen. / The purpose of the study is to find out how some aphrodisiac teachers in the upper secondary school's aesthetic program work to stimulate group dynamic processes in their teaching. Previous literature on the subject highlights the concepts group and group dynamics, roles in the group, the music-making group and leading a group. Previous research addresses one of the rock and pop teaching paradoxes, that a genre's performer has traditionally been self-taught but is now institutional-taught. Furthermore, different types of teachers are presented. As a method, qualitative interviews are used according to hermeneutic theory and semi-structured interview as an approach to gathering information. Four ensemble teachers at the upper secondary school have been interviewed. As a theoretical starting point, the socio-cultural perspective has been used, which addresses the social interaction in connection with learning. The results chapter explains the informants' view of the leadership role, the importance of group composition and group dynamics. Finally, a comparison and summary of the result is made. In a ranking of the factors that the informants consider to be most important, the pupil's attitude and impetus end up being highest, the leadership role ends second, then level-adapted groups, and lastly various socially designed and adapted groups with forgiving or demanding climates. In the discussion chapter, there is a clear focus on the leadership role, and all interviewees have had different opinions on importance and responsibility. Although they have not agreed on their own significance, they have agreed on the importance of being dynamic as a leader and having the ability to adapt to the group's attitude and musical conditions, as well as the physical conditions such as the size of the number of instruments, etc. There is also a fairly consensus that a low-performing group needs an authoritarian, inspiring and clear leader, and almost completely laundered in the opposite.
|
22 |
”Det blir inte relevant om man inte får ett sammanhang” : En intervjustudie av pianopedagogers syn på samspel och gruppundervisning i pianoNorberg, Helena January 2013 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation. Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material. Resultatet berättar att yttre ramfaktorer (som instrument och tjänst) liksom inre ramfaktorer (som pedagogens intresse och motivation) har stor betydelse för hur undervisningen blir. Andra aspekter som tas upp av informanterna är bland annat gruppdynamik, vikten av puls och lyssnande i samspelssituationer samt tillvägagångssätt för att hitta passande material. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare litteratur och forskning. En slutsats är att pianoeleven i grupp får möjlighet att tillägna sig andra kunskaper än den individuella eleven. En annan slutsats är att om inte gruppdynamiken fungerar så fungerar inte heller det musikaliska samspelet eller något annat moment. / The purpose of this study is to investigate active piano teachers’ experiences of group teaching and interaction opportunities for new beginner in piano. The background chapter provides an overview of what's written about the interplay, piano tutorials, traditions in piano teaching and materials for groups, followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical starting point for the study consists of the socio-cultural perspective on learning and communication. The collected data material consists of qualitative interviews with four active piano teachers who have experience of interaction and group lessons for piano. The results chapter describes the informants' experiences of group work, interaction, conditions and materials. The result tells that external frame factors (such as instruments and services) as well as internal frame factors (as educator interest and motivation) have important implications for how the teaching will be. Other issues raised by informants are group dynamics, the importance of pulse and listening in interaction situations and approaches to find suitable materials. The concluding discussion chapter highlights parts of the study’s results discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning, and the previous literature and research. One conclusion is that piano students in a group have the opportunity to learn other skills than the individual student. Another conclusion is that if the group dynamic doesn’t function, so does not the musical interaction, or any other elements.
|
23 |
"Vi spelar stråk" : observationsstudie av gruppundervisning i fiol vid kulturskolanÖstling, Johanna January 2018 (has links)
Detta arbete är en observationsstudie av gruppundervisning i fiol och altfiol vid kulturskolan. Till undersökningsobjekt valdes gruppundervisning i fiol och altfiol. Båda instrumenten har en lång tradition av individuell undervisning men även gruppundervisning i ensembleform, inte sällan kombinerad vilket vill säga individuell lektion och ensemblelektion. Syftet med studien var att undersöka hur formen och strukturen för en sådan undervisning kan se ut och hur elever och lärare fungerar tillsammans i undervisningen. Studien har en multimodal socialsemiotisk och etnografisk metodologisk ansats och använder dessa i en kombination i valet av metod, vilket genomförts genom observation av undervisning samt transkription av utvalda delar som spelats in med ljud och bild. Observatören har haft närvarande men i första hand inte deltagande roll i undervisningen. Två kulturskolor där fiolundervisningen har en lång och stark tradition valdes ut och några av stråkpedagogerna vid dessa kulturskolor valde att delta i studien. Resultatet visar att formen för undervisningen byggde på principen att härma läraren och att läraren hjälpte eleven att justera och placera instrumentet samt att sång eller ramsor användes för rytminlärning. Skillnader kunde identifieras mellan undervisning i större och i mindre grupp både till form och struktur samt hur individerna interagerade, kommunicerade och tillämpade lärande av varandra. Resultatet ger en inblick i hur gruppundervisning i fiol och altfiol vid två kommunala kulturskolor i Stockholms län kan fungera och är ett tillskott till fortsatt forskning om gruppundervisning i kulturskolan. / This thesis is an observational study regarding group education in violin and viola at the Swedish Municipal School of Arts. As an object of study, group teaching in violin and viola was chosen. Both instruments have a long tradition of individual teaching, but also group teaching in ensemble form, not seldom combined, which means an individual lesson and an ensemble lesson. The purpose of the study was to investigate the form and structure of such group education and to get a closer look at how pupils and teachers interacted in that form of teaching. The study has a multimodal social semiotic and ethnographic methodological approach, and investigate through a combination of these, implemented through observation of teaching as well as transcription and analysis of selected parts recorded in audio and video. The observant was present but was not participating in the teaching process. Two municipal schools of arts, where the violin and viola education has a long and substantial tradition, were selected, and some of the teachers at these schools were chosen to participate in the study. The results show that the education formed the way that the pupil mimicked the teacher, that the teacher often helped the pupils to adjust and place the instrument, and that singing or different frames was used for rhythm learning. Differences were identified regarding teaching in bigger versus smaller groups by form and structure as well as how the participants interacted, communicated and applied knowledge from each other. The result gives an insight into how group teaching in violin and viola at two municipal schools of arts in Stockholm might function, and contributes to further research regarding group education.
|
24 |
Strategier för gruppundervisning i sång : observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium / Strategies for Voice Coaches Teaching in Groups : An Observation Study of Swedish Municipal Cultural Schools and High School's Art ProgramLindberg, Maria January 2016 (has links)
The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework. Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction.
|
25 |
Interaktion i kulturskolans instrumentalundervisning : En fallbeskrivning av fiolundervisningBoustedt, Liselotte January 2023 (has links)
Bakgrunden till detta självständiga arbete ligger i mina erfarenheter av instrumentalundervisning i den svenska kulturskolan tillsammans med mitt intresse för interaktion mellan lärare och elev i likväl en-till-en-undervisning som gruppundervisning. Kulturskolan har gått igenom många förändringar genom historien. Ett tämligen färskt exempel på detta är en statlig utredning (SOU,2016:69) där gruppundervisning rekommenderas som norm för all musikundervisning i kulturskolan till skillnad från den mer traditionellt använda en-till-en-undervisningen.Studien syftar till att belysa hur instrumentalundervisning i kulturskolan kan ta sig uttryck och hur det kan förstås ha för betydelse för den enskilde elevens lärande. Genom ett kvalitativt metodval i observation och stimulerad intervju, framgår hur interaktionsmönster och iscensättning av instrumentalundervisning kan förstås påverka elevers lärande. Även uppfattningar om grupp- och enskild undervisning och iscensättandet av dessa undervisningsformer lyfts fram. Med socialsemiotiska begrepp och modeller som analysverktyg framgår av studiens resultat hur läraren i detta fall är den som styr lektionerna till i hög grad och elevernas påverkan och utrymme för eget initiativ är liten. Lektionerna var fokuserade kring att lära sig stycken på fiol enligt lärarens instruktioner och riktande av uppmärksamhetsfokus, med noter som huvudsakliga utgångspunkt. Lärarens verbala kommunikation var den betydande delenav all kommunikation som skedde under lektionerna och elevernas interaktion med varandra var nedtonad. Av lärarens beskrivningar framgår uppfattningar om att utveckling av elevernas analytiska förmåga när det kommer till inlärning via notläsning och speltekniska färdigheter är av stor vikt. Av resultatet framgår även uppfattningar om att kravet på gruppundervisning kan vara hämmande både för lärare och elever och en önskan om en kombination av enskild- och gruppundervisning framgår. Resultaten av föreliggande arbete liknar generellt andra studiers resultat om enskild- och gruppundervisning i kulturskolan och uppfattningar om hur kulturskolans mål påverkar praktiken. I vidare forskning föreslås att större vikt läggs vid elevernas perspektiv på detta ämne för att få en bättre förståelse och uppfattning om deras upplevelser och tankar. / The background to this thesis lies in my experiences of instrumental teaching in the Swedish voluntary cultural school (Kulturskolan) along with my interest in teacher-student interaction in both one-to-one-teaching and group teaching. The cultural school has been through a lot of changes historically. A recent example of this is a governmental investigation (SOU, 2016:69) recommending group teaching as a norm as opposed to the traditional one-to-one-teaching.The study aims to shed light on how instrumental teaching in the cultural school can take formand how it can be understood to have significance for the individual student's learning. Through qualitative methods as observation and stimulated recall interview, it is made clear in the results how patterns of interaction and design of the lessons can be understood to affect students' learning. Perceptions and comparisons of group teaching and one-to-one-teaching are also highlighted. With social semiotic concepts and models as analysis tools, it is clear from the results of the study how the teacher in this case is the one who primarily controls the lessons and the students' influence and the scope for their own initiative is minimal. The lessons were focused around learning pieces on the violin according to the teacher's instructions and directions of the students focus of attention, with sheet music as the main point of focus. Regarding interaction the results showed how the teacher’s verbal communication appeared to dominate communicationduring the lessons and the students' interaction with each other was downplayed. The teacher's descriptions show perceptions that developing the students' analytical ability when it comes to learning via music reading and playing technique skills are of great importance. The results also show the teacher’s opinions of how the requirement for group teaching can be inhibiting for both teachers and students and a desire for a combination of individual and group teaching is evident. The results of the present work are similar to general results of other studies on individual and group teaching in the culture school, and opinions and experiences of how the goals of the culture school affect teaching in a real-world scenario. In further research, it is suggested and emphasized that students' perspectives on this subject are considered in order to gain a better understanding and perception of their experiences and thoughts.
|
Page generated in 0.0964 seconds