Abstrakt I vårt arbete har vi utgått från bland annat begreppet storytelling. Storytelling innebär att man använder sig av historier vid exempelvis marknadsföring. Storytelling kan till exempel användas för att stärka ett varumärke eller för att marknadsföra en enskild produkt eller tjänst genom till exempel reklamfilm. Vi har genom en genusanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklamfilm som innehåller storytelling Vi har utgått från reklamfilmer från Guldäggets vinnare år 2008 och år 2016, kategorin “Film”. Detta för att jämföra hur det såg ut då och hur det ser ut idag. Vi har valt att granska Guldäggets vinnare eftersom det är Sveriges största tävling i kommunikation. Vi har även analyserat historien i reklamfilmerna i form av en egen storrytelling-analys baserat på tidigare och aktuell forskning kring berättartekniker. Vi har under 13 veckor haft praktik på en reklambyrå i Malmö. Där har vi deltagit i produktioner och studerat arbetsprocessen. Vi har under praktiken bland annat tagit del av hur man planerar en reklamfilmsproduktion. De erfarenheterna har vi använt i vår diskussion och i vår gestaltning. Gestaltningen består av en reklamfilm som är ett exempel på hur vi tycker en reklamfilm bör se ut, sett ur ett genusperspektiv. Det är också är ett sätt att tillämpa ett, för oss, nytt perspektiv i en produktion. Enligt vår genusanalys av reklamfilmerna framställs kvinnor och män på ett mer likartat sätt idag 2016 än de gjorde 2008. / Abstract In our work, among other things, we have worked with the concept of corporate storytelling. Corporate storytelling involves the use of stories, for example, marketing. Storytelling can for example be used to strengthen the brand and to advertise a single product or service, for example through commercials. We have been through a gender analysis and examined how women and men are portrayed in the commercial that includes storytelling. We have used commercials from the Guldäggets winner in 2008 and 2016, from the category "Film". This is to compare how it looked then and how it looks today. We have chosen to examine Guldäggets winner because it is the largest competition in the industry. We have also analysed the story of rekamfilmerna in the form of its own large corporate storytelling analysis based on past and current research on narrative techniques. We have over 13 weeks had an internship at an advertising agency in Malmo. There we participated in productions and studied the work. During practice we, among other things, took notes on how to plan a commercial production. This experience we have then applied in our discussion and in our interpretation. The design consists of a commercial that is an example of how we think the commercials should look like, viewed from a gender perspective. It is also a way to apply, for us, a new perspective in a production. In our gender analysis of advertising films portrayed men and women in a more similar way today in 2016 than they did in 2008.

<p>Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, där marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger på nya teorier och strategier för att uppnå fördelaktiga och hållbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte är att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrån teorier om kommunikation, varumärkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen.</p><p>Frågeställningarna syftar till att först och främst beskriva varför en gala arrangeras?</p><p>Följfrågor är: Vilka mål har de olika aktörerna med galan? Vilka medel används för att uppnå målen? Men även hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhåller sig gentemot varandra? Det vill säga vilka attityder upplevs, och vad är egentligen prisets effekt?</p><p>För att kunna få en så bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades på sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom Guldäggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som används är litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för småskaliga forskningsobjekt. Vi har även kortfattat beskrivit våra studieobjekt Spinngalan och Guldäggsgalan. Det vi kommer fram till är att ett vunnet pris inom en gala kan användas som ett komplement till den befintliga marknadsföringen. Priset genererar även positiva synergieffekter för alla medverkande parter, exempelvis som ökad status, image och ökad varumärkeskännedom. Vi drar även slutsatser att rekrytering och försäljning samt val av arbetspartner i viss mån kan kopplas till prisets effekt.</p>

Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, där marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger på nya teorier och strategier för att uppnå fördelaktiga och hållbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte är att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrån teorier om kommunikation, varumärkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen. Frågeställningarna syftar till att först och främst beskriva varför en gala arrangeras? Följfrågor är: Vilka mål har de olika aktörerna med galan? Vilka medel används för att uppnå målen? Men även hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhåller sig gentemot varandra? Det vill säga vilka attityder upplevs, och vad är egentligen prisets effekt? För att kunna få en så bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades på sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom Guldäggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som används är litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för småskaliga forskningsobjekt. Vi har även kortfattat beskrivit våra studieobjekt Spinngalan och Guldäggsgalan. Det vi kommer fram till är att ett vunnet pris inom en gala kan användas som ett komplement till den befintliga marknadsföringen. Priset genererar även positiva synergieffekter för alla medverkande parter, exempelvis som ökad status, image och ökad varumärkeskännedom. Vi drar även slutsatser att rekrytering och försäljning samt val av arbetspartner i viss mån kan kopplas till prisets effekt.

Varumärket och den visuella identiteten är ansiktet utåt för företag och organisationer. De flesta har som syfte att synas och på något sätt särskilja sig från övriga aktörer i respektive bransch. Samtidigt är de flesta branscher väldigt likriktade i deras visuella kommunikation. Denna uppsats undersöker vad som händer om en vågar sticka ut hakan och göra något annorlunda. Oatly och Klarna är exempel på företag som båda blev tilldelade guldägg respektive silverägg för deras särskiljande kommunikation. Med syfte att undersöka och diskutera företags särskiljande visuella formgivning kommer denna uppsats ta reda på vad som särskiljer Oatly och Klarna och om det kan finnas gemensamma lyckade strategier för varumärken med särskiljande visuell identitet.Uppsatsen inleds med ett exempel på en särskiljande logotyp från den väldigt likriktade branschen med randsydda skor. Därefter tar uppsatsen avstamp med guld/silveräggsvinnarna Oatly och Klarna. Utmärkelserna kan ses som ett erkännande av lyckad särskiljande kommunikation. Oatly och Klarna kommer därefter jämföras med 2 konkurrenter från respektive bransch. Oalty med Alpro och Dream. Klarna med Trustly och PayPal. Det kommer ske en visuell analys av aktörernas visuella språk, hur de särskiljer sig i jämförelse med deras konkurrenter men också vilka gemensamma strategier de använt för deras kommunikation. Analysen innefattar även hur kommunikationen har mottagits och de eventuella risker Oatly och Klarna har tagit i deras sätt att kommunicera. Resultat kommer därefter redovisas, analysers och diskuteras. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande slutsats som ämnar öppna upp för vidare forskning.

Kreativitet är en av de viktigaste komponenterna i effektiv marknadsföring. Årligen anordnas hundratals branschtävlingar runt om i världen där de mest kreativa kommunikationsinsatserna belönas med priser. Dessa tävlingar har stort inflytande i branschen, men kritiseras även för att premiera nyskapande över andra faktorer trots att forskning visat att effektiv, kreativ reklam innehåller tre dimensioner: nyskapande, meningsfullhet och anknytning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna kritik är applicerbar även på svenska kommunikationstävlingar, genom att studera i vilken utsträckning vinnare av kreativitetstävlingen Guldägget innehåller de olika kreativitetsdimensionerna.En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där respondenter ur två olika grupper, yrkesverksamma respektive icke-yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen, fick ta ställning till nio olika Guldägget-vinnande annonskampanjer. Resultatet baseras på de 198 inskickade enkätsvaren och indikerar att alla kreativitetsdimensionerna finns representerade, men att nivån av anknytning är lägre än övriga två. Tänkbara orsaker är att anknytning är mer subjektivt, att respondenterna inte ingick i annonsernas ursprungliga målgrupp samt att annonsernas ålder påverkat anknytningen negativt.Icke-yrkesverksamma tenderade att skatta meningsfullhet och anknytning lägre än yrkesverksamma inom branschen. Detta kan bero på yrkesverksamma är mer vana vid att analysera reklam, men begränsningar i urvalet gör att inga generella slutsatser kan dras. / Creativity is an essential component in advertising, and there are hundreds of advertising awards that honour the most creative concepts. These creativity awards are influential in the industry, but have received criticism for favouring novelty over other factors. Meanwhile, research shows that advertising creativity has three dimensions: novelty, meaningfulness and connectedness. This thesis investigates if Swedish creativity awards are guilty of the same misrepresentation, by studying which creativity dimensions can be found among winners of the Guldägget award.Respondents from two separate groups – workers in the advertising industry versus outside of the industry – participated in a quantitative survey, where their attitudes towards nine Guldägget-winning advertisements were measured. The results are based off 198 questionnaires and indicate that all dimensions are present. However, connectedness was rated lower than the rest. Possible reasons include connectedness being inherently more subjective, the respondents not being part of the original target group as well as the advertisements’ age having a negative impact.People from outside the advertising industry rated meaningfulness and connectedness lower than those in the industry. A possible reason is that industry people are more accustomed to analysing advertisements; however, shortcomings in the sample prevent general conclusions to be drawn.

<p>In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way.</p> / <p>I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.</p>

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way. / I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.

Den här uppsatsen ämnar att med sociosemiotiken som teoretisk utgångspunkt undersöka hur icke-vita karaktärer representeras i reklamfilm. De tre frågeställningarna lyder: Hur stor andel av reklamfilmerna i analysen inrymmer icke-vita karaktärer, inom vilka narrativa genrer förkommer icke-vita och hur porträtteras icke-vita karaktärer inom respektive narrativ. Materialet som analyseras avgränsas till filmer som tilldelats pris från reklamtävlingen Guldägget, med motiveringen att de kan agera föredöme för reklam i stort. Först granskades filmerna för att delas upp i filmer utan eller med icke-vita karaktärer, vilket resulterade i 29 filmer med icke-vita karaktärer. Dessa 29 filmer genomgick vidare en visuell analys för att utforska de icke-vita karaktärernas deltagande, både sett till vilken narrativ genre av reklamfilmer som de främst förekom i och till vilken grad de var specificerade individer. Resultatet påvisade att icke-vita karaktärer ytterst sällan agerar enskilda huvudkaraktärer: endast en karaktär i materialet spelade en sådan roll. Icke-vita karaktärer deltar snarare i kollektiv där alla medverkande delar samma egenskaper. De påträffas framförallt i narrativ som ska skildra världen, snarare än narrativ som fokuserar på individers handlingar. Avslutningsvis menar jag att utfallet beror på en allmän omedvetenhet eller obetänksamhet gällande framställningen av karaktärer med synlig minoritet, bland annat till följd av bristen på svensk forskning som belyser hudfärgsrepresentation.

Vitt har länge gått hand i hand med det minimalistiska och enkla, och har en gemensam historia med den estetik och uttryck som återfinns i vår kultur i Sverige. Det gäller för vår arkitektur såväl som vår klädstil och visuella uttryck i den formgivning som skapas. Det vita spelar därför en stor roll för formgivaren precis som reklamtävlingar spelar en stor roll för reklambyråerna i Sverige likväl som internationellt. Det är i dessa som reklambyråerna tävlar om att producera starkast kommunikation och för att marknadsföra sig gentemot nya kunder. Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan det vita och reklam genom att undersöka om det vita i printannonser premieras olika i kategorin för tryckta medier mellan den svenska reklamtävlingen Guldägget och de två internationella reklamtävlingarna CLIO Awards och Eurobest. Om så är fallet undersöks också i vilken utsträckning och varför det vita premieras. För att ta reda på detta har mätningar av det vita i samtliga vinnande bidrag i de tre tävlingarna de senaste tio åren genomförts. Utöver detta har intervjuer med nio art directors och creative directors på ledande byråer i Sverige genomförts. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är att det är högre andel vitt procentuellt sett i Guldägget jämfört med de internationella tävlingarna, där det vita inte premieras alls. Däremot behöver inte det betyda att det är just det vita som premieras i Guldägget.