Doping has become a more common phenomenon in society. Doping often occur in gyms and the typical user is a young male who somehow has been involved in sports. The use of dietary supplements increases as well, studies in Sweden has shown that 61 percent of the males and 41 percent of the females who exercise at gyms use dietary supplements. The usage of dietary supplements is not entirely risk-free since it has been shown that the supplements may be contaminated with unknown substances and there is no consistent research on the effects of dietary supplements. The aim of this study was to study sports high school students’ use of and attitudes towards doping and dietary supplements, and also study if the usage and attitudes differ between boys and girls. The study is based on a questionnaire performed among students at a sports high school. The results showed that the majority of the students (79,4%) had used dietary supplements at some point, significant gender differences were observed that showed that boys use dietary supplements more frequently than girls. The attitudes towards doping were negative in general and the majority of the students believe that dietary supplements can be damaging (90,1%) at the same time the majority also believe that dietary supplements can have a positive effect (86,3%). The results can be explained by means of Theory of reasoned action, a theory that explains how attitudes can affect behaviors. Due to ethical reasons no results are shown about usage of doping. / Dopning har blivit ett mer vanligt förekommande fenomen i samhället. Dopning förekommer ofta på gym och den typiske brukaren är en ung man som har någon form av idrottsbakgrund. Samtidigt ökar bruket av kosttillskott och undersökningar i Sverige har visat att 61 procent av männen och 41 procent av kvinnorna som tränar på gym använder kosttillskott. Användningen av kosttillskott är inte riskfri eftersom tillskotten kan vara kontaminerade med främmande substanser samtidigt som forskningen gällande effekter är motsägande. Syftet med studien var att studera idrottsgymnasieelevers användning av och attityder till dopning och kosttillskott, samt om användning och attityder skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien baseras på en enkätstudie bland elever på ett idrottsgymnasium. Studiens resultat visade att majoriteten av eleverna (79,4 %) någon gång har brukat kosttillskott, signifikanta könsskillnader påvisades där pojkar använder kosttillskott oftare än flickor. Attityderna till dopning var generellt negativa och majoriteten av eleverna upplever att det kan finnas kosttillskott som kan vara skadliga (90,1 %), samtidigt som majoriteten tror att kosttillskott kan ha positiv effekt (86,3 %). Resultaten kan förklaras med hjälp av Theory of reasoned action, en teori som förklarar hur attityder kan påverka beteenden. På grund av etiska skäl redovisas inte något resultat rörande användning av dopningspreparat.

Cultural activities have in recent years started to be acknowledged in health promotion. The concept can include a various kind of activities such as dance, art, and theatre. Läget is a project which has junior high school- and high school students as a target group and the project use cultural activities to illustrate health issues of young people in Västmanlands County. The health issues that are contained within the project is based on data from the survey Liv och Hälsa Ung which is responded by junior high students in 7th and 9th grade and high school students in 2 grade. Liv och Hälsa Ung is carried out every third year in Västmanlands County. The aim of this study was to examine the experiences of participants of the project in terms of their participation and whether their participation gained knowledge about health. Furthermore the study aimed to inquire their thoughts about the project as a method for illuminating health issues. A qualitative approach was used and four participants who had been involved in the art exhibition in the project were interviewed.  The material from the interviews were analysed using a manifest content analysis. The result showed that high school students experienced that the projected had been satisfying working with and that their knowledge in health issues had increased. They also considered the art exhibition in Läget as a suitable method for mediating knowledge about health. The theoretical framework of the study were empowerment and health literary. The result of this study can be useful for gaining knowledge about how a project in art can be related to health among high school students. / På senare år har kulturaktiviteter börjat att erkännas allt mer i det hälsofrämjande arbetet. Kulturaktivitet är ett vidsträckt begrepp som bland annat kan innefatta dans, konst, och teater för att ge några exempel. Projektet Läget tillämpar kultur i olika uttrycksformer för att uppmärksamma hälsofrågor och har högstadie- och gymnasieelever som sin målgrupp. Hälsofrågorna som lyfts fram i projektet har sin grund från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung. Det är en enkätstudie som genomförs i Västmanlands län var tredje år och besvaras av elever i årskurs sju och nio samt årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av att delta i projektet och om de ansåg att projektet ökat deras kunskaper i hälsofrågor. Vidare undersöktes deras tankar om projektet som metod för att uppmärksamma hälsofrågor. Studiens metod var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med fyra personer som varit delaktiga i projektets konstutställning. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att gymnasieungdomarna upplevde att projektet varit tillfredsställande att arbeta med och att de fått ökade kunskaper i hälsofrågor. Lägets delprojekt om konst ansågs även vara en bra metod för att förmedla kunskap om hälsa. Det teoretiska perspektivet i studien är teorierna empowerment och health literacy. Resultatet av studien kan bidra till att få kunskap om hur ett projekt om konst kan relateras till hälsa hos gymnasieelever.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.

Följande didaktiska studie har syftet att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om svensklärares återkoppling i skrivprocessen. Förhoppningen med syftet är att urskilja eventuella utvecklingsmöjligheter inom formativ bedömning och skrivundervisning för svensklärare. Undersökningen har genomförts genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever, samt genom en enkät som har besvarats av gymnasieelever. En lärstrategi inom formativ bedömning om att ge effektiv återkoppling för att gynna lärandet appliceras på resultatet. Utöver det didaktiska perspektivet tillämpas även ett sociokulturellt perspektiv på skrivprocessen och återkopplingen, samt en teori om tre olika roller som lärare anses kunna inta när de ger återkoppling (Anson 1989). Resultatet visar att elevernas uppfattningar varierar, men majoriteten anser att återkoppling är viktigt för den egna utvecklingen och för att bli motiverad till fortsatt lärande. Återkopplingen förväntas innehålla information om vad som var bra i texten, vad som kan utvecklas i texten, hur de kan gå tillväga för att utveckla det samt nivå eller betyg. Förarbetet är den del i skrivprocessen som de flesta elever uppfattar som svårast. I likhet med tidigare forskning visar även resultatet att eleverna mestadels får återkoppling vid bedömning av den färdiga texten, samt att de skulle vilja ha återkoppling tidigare och arbeta med den i undervisningen. De önskar dessutom att få mer konkreta förslag på hur de ska kunna utvecklas. Det sociokulturella perspektivet visar att skrivundervisningen och det sociala mötet med läraren påverkar skribentens skrivutveckling i form av undervisningsinnehåll och möjlighet till muntlig återkoppling. Det finns även exempel i materialet som talar för alla tre olika roller kring lärares återkoppling. Baserat på elevuppfattningarna, och för att utveckla svensklärares formativa återkoppling, är slutsatserna för uppsatsen att svensklärare bör integrera återkopplingen mer i undervisningen och under skrivprocessen. I återkopplingen behöver de även fortsätta ge, eller börja att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga för att utvecklas. / The following didactic study aims to investigate senior high school students' perception of Swedish teachers' feedback in the writing process. My purpose is to distinguish possible opportunities for improvement in formative assessment and writing teaching for Swedish teachers. A survey has been conducted through individual and focus group interviews with high school students, as well as a questionnaire that has been answered by high school students. A learning strategy in formative assessment of providing effective feedback to promote learning is applied to the result. In addition to the didactic perspective, a socio-cultural perspective is also applied to the writing process and feedback, as well as a theory of three different roles that teachers are considered to take when giving feedback (Anson 1989).  My result shows that the students' perceptions vary, but the majority believes that feedback is important for their own development and for staying motivated to continue learning. The feedback is expected to contain information on what was good in the student’s text, what can be improved in it and how to go about achieving this improvement, as well as information about the student’s level or grade. The preliminary work is the part of the writing process that most students perceive as the most difficult. As with previous research, the result also shows that the students receive the most feedback when assessing the finished text, and that they would like to receive feedback earlier on as well and work with it throughout the teaching. They also want more concrete suggestions on how they can improve. The socio-cultural perspective shows that both the writing instruction and social interactions with the teacher affect the writer's writing development in the form of teaching content and the possibility of oral feedback. There are also examples in the material that speak for all three different roles regarding teacher feedback. My conclusion is that in order to develop Swedish teachers’ formative feedback, they should integrate the feedback more into their teaching and during the writing process based on the student’s perceptions. In the feedback they also need to begin or continue to give concrete suggestions on how the student should proceed in order to improve.

Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.

Stress och psykosomatiska besvär har under de senaste åren varit ett växande hälsoproblem i samhället, där barn och unga självrapporterat att de mår sämre. Skolan är en arena där barn och unga befinner sig till stor del av sin vakna tid, vilket avser vikten till att förebygga den ökade stressnivån bland elever. Studier och rapporter visar att stress och psykosomatiska besvär har ökat inom skolan där eleverna möts av höga krav och prestationer. Om elever möter stressiga situationer som de kan hantera kan det öka deras prestationsförmåga, dock har en hög stressnivå tendensen till att sänka elevernas hanterbarhet av situationen, vilket kan orsaka ohälsa. Syftet i denna studie är att undersöka könsfördelningen och förekomsten av skolrelaterad stress samt att om det finns en koppling till psykosomatiska besvär bland gymnasieelever i årskurs tre på en gymnasieskola i Västmanlands län. För att besvara syftet användes en enkät som lämnades ut till fyra årskurs tre klasser på en gymnasieskola i Västerås, där 80 elever medverkade. Studiens resultat visar att förekomsten av skolrelaterad stress bland eleverna var relativt hög där två tredjedelar motsvarande (77,6%) av medverkande elever besvarade att de var pressade av skolarbetet. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Det teoretiska perspektivet i denna studie tillämpades av teorin känsla av sammanhang, för att tolka sambandet mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. / Stress and somatic complaints have under the last decades grown and become a health problem in todays’ society, as children have reported to feel worse than in the past. School is an arena where children spends most of their time. Therefore, it is crucial to work preventive against increasing levels of stress among the students. Studies and reports show that stress and somatic complaints has increased among students that faces higher demands and accomplishment. If students face stressful situations that they can manage it might increase their accomplishment levels. However, if the levels of stress are high, it tends to lower the student’s manageability of situations, which could cause illness. The purpose of this study was to investigate gender differences and prevalence of school-related stress and if there was a relation between somatic complaints and school-related stress in students that attend a high-school in Västmanlands County.  The author sent out a survey to four classes in the last year of high school and 80 students answered the survey. The results showed that the prevalence of school-related stress among the students where relatively high with over two thirds (77,6%) of the students answering that they were pressured by their schoolwork. The results also showed that there was a relation between school-related stress and somatic complains. The theory sense of coherence was used to explain the relation between school-related stress and somatic complaints.

<p>The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath.</p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.</p>

<p>One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.</p>

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat.</p> / <p>In this essay, I examine the effect of education regarding musical preferences expressed by students of music at upper secondary school in Västerås. The results are based on two questionnaires, one for the pupils, and one for the teachers of the school. The investigation indicates, that the pupils are largely positive towards the music presented in school, but only a lesser part of them actually listen to it privately.</p>