The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath. / Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.

I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För de empiriska studierna har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två studier. I den första studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer och i den andra studeras elevers gruppdiskussioner. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. Detta kan göra det svårt för dem att förstå resonemang och modeller i fysiken. Resultaten visar vidare att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta uteslutet möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges. / Students’ presuppositions about the world are studied, together with the presuppositions the students associate with physics. It is from the starting point of our presuppositions about what the world is like that we try to interpret and understand new phenomena that we meet, for example in science class. The thesis primarily focus on presuppositions usually taken for granted in science, and presuppositions that are of interest for the relationship between science and religion. A specific content area was chosen for the students reasoning in the empirical studies: the origin and development of the universe and existential questions related to that. The thesis builds upon two studies. In the first one students’ written answers and statements during interviews have been studied, and in the second one students’ groupdiscussions were studied. Students in both studies are in their last year of upper secondary school, and all of them study the course Physics B. The results show that there are students that describe their own view and the view of physics in different ways. This is valid both for questions about the origin and development of the universe, and for questions for example about the relationship between science and religion. The results also show that presuppositions that are usually taken for granted in physics, not necessarily are easily associated with physics by the students. This can make it hard for them to understand reasoning and models in physics. In addition to this the results also show that the students associate scientistic views with physics. Scientism states that nothing more than things that are in the realm of science exists. This exclude the possiblity that other dimensions than the material one exist. Associating physics with presuppositions that are not necessary for physics (for example scientistic views) can have consequences for students not sharing those views, i.e. they will have a harder time identifing themselves with physics. Perhaps they will choose not to study physics when given a choice.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat. / In this essay, I examine the effect of education regarding musical preferences expressed by students of music at upper secondary school in Västerås. The results are based on two questionnaires, one for the pupils, and one for the teachers of the school. The investigation indicates, that the pupils are largely positive towards the music presented in school, but only a lesser part of them actually listen to it privately.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils. The study is used a questionnaire survey where 192 upper secondary school pupils in nature and farm focused programs, respectively social programs participated. Of the result it emerged that the outside environment was a positive place in order to create health and learning. Although social- and farm focused pupils had different opinions about good outside environments and where they rather learned, the pupils at the social program were less pleased with their outside environment at school, although they already had what they wanted. The pupils at the social program also wanted more outdoor education and more practical education, as the farm focused pupils considered positive for health and learning. Our conclusion is that the pupils’ wishes should be noticed and a more varying education, that include the outdoor environment and experiences in nature, should be introduced in more schools, even in the cities, since the school also is an arena where young people spends a lot of their time. If the school creates an interest for nature it can last for the rest of life.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.

No description available.

Lyckad musikteoriundervisning – Elevperspektiv på lyckad undervisning i musikteori. Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning i ämnet musikteori. Undersökningen visar vilka faktorer som elever tycker är viktigast för en lyckad undervisning. Anledningen till detta är att försöka få en bild av vilka faktorer elever prioriterar i ett ämne som många, enligt mig, upplever som svårt. Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts på en gymnasieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Enkäten består av olika påståenden som eleverna har fått rangordna. De är konstruerade utifrån och baserade på generella principer som ligger till grund för en lyckad undervisning. Dessa principer är hämtade ifrån forskning inom området. Resultatet visar att eleverna prioriterar faktorer som berör läraren och lärarens egenskaper när det kommer till en lyckad undervisning. Resultatet tyder på att lärarens förmåga att kommunicera och utveckla undervisningen samt lärarens entusiasm blir betydelsefullt för elevernas undervisning. Påståenden som innefattar praktisk tillämpning och övning får inte lika hög prioritet. / Successful teaching in music theory – Pupils' perspectives on successful teaching in music theory. This paper aims to investigate pupils' views on teaching in music theory. What factors do pupils think are most important for a successful teaching situation? I want to get a picture of what pupils consider most important in a subject that many pupils, according to me, have a hard time with. The method of this paper is a quantitative survey answered by a small group of pupils at one Swedish upper secondary school in a smaller municipality. The survey present different factors related to teaching that pupils had to rank. These factors are constructed from a definition of successful teaching based on existing research on the field. The results show that pupils value the teacher and teacher qualities as most important for successful teaching. It also indicates that teachers enthusiasm and their ability to communicate and develop the teaching situation are considered important. Factors that involves applying the knowledge in a practical way are not considered as important as factors related to the teacher.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt - hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna har analyserats med hjälp av Amedeo Giorgis fenomenologiska analysmetod. Analysen av intervjuerna visar hur eleverna upplever sina nyvunna erfarenheter av de olika estetämnena och hur dessa ökat deras förståelse för sig själva och andra. Eleverna beskriver upplevelser av den integrerade estetämnesundervisningen genom att resonera kring EOS kursens påverkan på dem som individer. Eleverna talar om kreativitet, att utforska, spränga gränser, styrkor och svagheter, tillit, mod, begränsningar och oro samt kroppen som uttrycksmedel och kunskapsinhämtare. Lustaspekten lyfts fram och viljan hos eleverna att lära nytt. Eleverna har hittat varierade metoder för att uttrycka sina tankar, känslor och idéer genom EOS kursen. Studien visar på de estetiska ämnenas viktiga funktion i skolan. Detta påvisas genom att lyfta fram både aktuell forskning som stöder estetiska ämnens funktion i skolan samt elevernas positiva upplevelser kring den ämnesintegrerade estetundervisningen. / This is a qualitative essay which is based upon interviews with second-year, upper-secondary students taking an Esthetic Program and studying the core subject Esthetic Orientation (EOS). In the introduction, the purpose and role of the esthetic subjects in the school are illustrated, e.g. practical knowledge versus theoretical knowledge, sensory learning as well as a decreased focus on the esthetic subjects’ within schools are discussed. The purpose of the study is to describe upper-secondary students’ experiences of integrated teaching of esthetic subjects in school. The research questions focus on how students reason about their self-image following lessons that incorporate dance, drama, art and music. The student interviews highlight the importance of the group in the formation of an individual student’s self-image as well as depict how students describe their bodies in relation to the physical elements in the teaching of an esthetic subject. The study uses a phenomenological hermeneutic approach and the interviews are analyzed using Amedeo Giorgi’s phenomenological analysis method. The analysis of the interviews shows how the students experience their newly discovered knowledge of the different esthetic subjects and how this has increased their understanding of themselves and others. The students describe their experience of integrated esthetic teaching by discussing the possible influence the EOS course has had on them as individuals. The students speak about creativity, discovery, breaking new ground, strengths, weaknesses, trust, courage, limitations and fears as well as the body as a form of expression and a gleaner of knowledge. The students’ desire to learn as well as will to learn is also highlighted. The students found varying methods to express their thoughts, feelings and ideas through the EOS course. The study demonstrates the important role esthetic subjects have in schools, which is proven by both examining current research that supports the esthetic subjects’ role in schools as well as by describing students’ positive experiences of subject-integrated esthetic teaching.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna. Resultatet visade att lärarna delvis arbetade medvetet kring att utveckla elevers metakognitiva förmågor. Lärare upplevde att elever hade en bristande metakognitiv förmåga, något som bekräftades både av observationerna och av eleverna själva: "Man tar det som det kommer". Min slutsats är att mer kunskap, framför allt, om hur lärare kan förstå begreppet är nödvändigt om också elever ska kunna utveckla sin metakognitiva förmåga på ett framgångsrikt sätt.