Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka förberedelser gymnasieelever har att fatta beslut om vidare studier eller yrkeskarriär samt vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring hur gymnasieelever resonerar och vilka överväganden de individuellt gör vid olika valsituationer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka förberedelser upplever gymnasieelever att de har för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar? Hur påverkar gymnasieelevernas uppfattningar om framtid den enskildes syn på vad som är möjligt? Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex ostrukturerade intervjuer genomförts med gymnasieelever i årskurs 3 som står inför en brytpunkt att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Vid analysen av det insamlade materialet har vi utgått från Hodkinson och Sparkes teori Careership som beskriver hur individer handlar utifrån habitus, handlingshorisont och brytpunkter samt Gottfredsons teori Circumscription and compromise som förklarar hur individer fattar beslut genom begränsningar, kompromisser och självbild. Resultatet visar att eleverna saknar fullständig information och beredskap för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Eleverna förstås även handla och begränsar sig enligt ovanstående teorier även om de själva inte visar medvetenhet eller tycks ha reflekterat över vilka olika överväganden de individuellt gör vid övergången från utbildning till arbetsliv. / The purpose of this study is to find out what preparations high school students have to make decisions about further studies or professional careers and what perceptions they have about possible options and career paths after completion of high school. Previous research shows that there is sparse research on how high school students think and what considerations they do individually at different choices. Based on this purpose the following questions have been constructed: What preparations are high school students experience that they have to make decisions about future choices and career paths? How does the secondary school students' perceptions of the future of the individual's view of what is possible? The study is based on a qualitative method where six unstructured interviews were conducted with high school students in grade 3 to face a break point to make decisions about future choices and career paths. In the analysis of the collected material, we have assumed Hodkinsons and Sparkes Careership theory which describes how individuals act from habitus, action horizons and break points and Gottfredson's theory of Circumscription and compromise that explains how individuals make decisions through limits, compromise and self-image. The results show that students lack complete information and readiness to make decisions about future choices and career paths. Students can also be understood to make decisions and limitations to the above theories, even if they do not show consciousness and seems to have reflected on the various considerations the individual making the transition from education to employment

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever. Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress. Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress / Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework. Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study. Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress. Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande? Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever.  Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande. Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. / Aim and research questions: The aim of the study is to examine high school students' perception of their own mental health. The study also aims to investigate students' perception and need for mental health education within the school subject Physical Education. The study's questions are the following: 1. How do high school students describe their own mental health? 2. What is the differences between girls' and boys' perception in terms of their mental health? 3. What percentage of high school students believe they are in need of education about mental health? 4. What percentage of high school students consider that the education regarding mental health within the subject Physical Education is adequate and perceived as health-promoting? Theory and method: The study's approach is quantitative and the method of data collection consists of a questionnaire. The questionnaire explores high school students' mental health in relation to Antonovsky's KASAM theory and aspects that affect students' perception and need for education about mental health within the school subject Physical Education. A total of 270 high school students participated in the study. Results: The high school students rate their own mental health status as "average", of which boys estimate their mental health status slightly higher than girls. The majority of the high school students believe that they are in need of education regarding mental health within the subject Physical Education. More than two-thirds of high school students believe that the education about mental health is adequate and health-promoting. Conclusions: The survey's conclusions are that high school students' perception of their own mental health leans more towards a worse rather than a better. The accompanying consequence that girls estimate their mental health as slightly worse than boys indicates that more focus is required on girls in school. The study indicates that today's education about mental health should improve. Furthermore, efforts are required from municipal and state authorities which in turn will give teachers the opportunity to develop their teaching method in the form of various resources. Teaching the subject Physical Education should aim to develop students' mental health regardless of their mental health status in order to promote and maintain health. Ultimately, these factors contribute to better public health.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.

In recent years, theories have emerged about whether the source critical approaches that are encouraged in school affect students’ trust in credible sources. The purpose of this thesis is to illuminate the perspectives of upper secondary students; their experiences of lectures in source criticism, and how the teaching has affected their trust in the credibility of established news media, scientific research, and authorities. The purpose is also to illuminate how educators can encourage upper secondary students to be source critical and at the same time maintain their trust in reliable sources.  In the beginning of 2022, a digital survey was sent out to upper secondary schools in 15 Swedish cities. The empirical material which the study is based on consists of questionnaire responses from 68 Swedish upper secondary students. The analysis is based on pragmatism and John Dewey’s thoughts on teaching to interpret, understand and explain the statements that emerged in the questionnaire responses. The study identified nine aspects related to how educators can balance source criticism and source trust in their teaching. Furthermore, the results show that source trust may need to be given more space in the lectures, and that the students’ trust in credible sources seem to have been maintained and strengthened to some extent by lectures in source criticism, while the teaching also has contributed to critical attitudes towards the same sources in some respondents. Based on this, it is concluded that lectures in source criticism can have a negative impact on individual students trust in credible sources, and that educators need to reflect upon how they teach source criticism; what messages they send out and how these can be interpreted by their students. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av klimatkrisen eftersom undervisningen tenderar att bli ångestladdad när den kopplas till negativa konsekvenser i det aktuella och framtida läget.

Inom den svenska matematikundervisningen på gymnasiet möter eleverna många olika matematiska uppgifter. Uppgifterna skiljer sig i att de testar olika förmågor men även hur uppgifterna är formulerade skiljer sig. Det kan bland annat röra sig om uppgifter som är textbaserade, grafiskt utformade eller som har en algebraisk representationsform. Denna studie avser att undersöka om representationsformen på matematiska uppgifter kan ha någon påverkan på i vilken utsträckning elever kan lösa uppgifterna samt redogöra för vilka de vanligaste misstagen kan vara inom de olika representationsformerna. Studien syftar även till att se om det är någon skillnad på svarsfrekvensen beroende på om uppgifterna testar elevernas förmåga att genomföra beräkningar (procedurell kunskap) eller förmågan att uppfatta begrepp och principer (konceptuell kunskap). Teorin som används vid framtagandet av uppgifter är Hallidayan-modellen om olika sätt att presentera matematik samt principen om procedurell- och konceptuell kunskap. Metoden som används inom studien är insamling av elevlösningar på tre olika prov som tar sin grund i var sin av de olika representationsformerna: textbaserat, grafiskt och algebraiskt samt att alla tre innehåller uppgifter som testar deras procedurella samt konceptuella kunskap. Resultatet visar att representationsformen på uppgifterna har betydelse för i vilken utsträckning eleverna kan lösa dem och att eleverna har speciellt svårt för grafiskt formulerade uppgifter. Resultatet visar även att eleverna är bättre på att genomföra beräkningar än att förstå matematiska principer. I diskussionen presenteras olika tankar och idéer till hur det kan komma sig att resultatet ser ut som det gör samt vad resultatet kan ha för påverkan på matematikundervisningen framöver. / In the Swedish mathematical education on upper secondary school level, the students face many different mathematical tasks. The tasks are being separated by testing different abilities and in how they are designed. They could differ in how they are presented, and they could for example be text based, graphical and algebraic. These are three different ways of form of representation. This study intends to examine if the form of representation could have an impact on to which extent the student can solve the tasks and elucidate the most common mistakes within the different form of representation. The study also aims to determine if there are any difference in the frequency of the response depending on if the task assess student’s ability to perform calculations (procedural knowledge) or the ability to recognize concepts and principles (conceptual knowledge). The theory used in developing the tasks is the Halliday’s model of different ways to present mathematics and the principles of procedural and conceptual knowledge. The method that is used in this study is collection of student’s answer in three different tests, each based on one of the three forms of representation: text based, graphical and algebraic. Additionally, all three tests contain two tasks which will test the students procedural and conceptual knowledge. The results show that the form of representation have an impact on the extent to which students can solve the tasks and that students particularly struggle with graphically formulated tasks. The results also reveal that students are better at performing calculations than understanding mathematical principles. The discussion presents various thoughts and ideas on why the results appear as they do and what impact the results may have on mathematical education in the future.

Undervisning om hälsa i idrott och hälsa har kritiserats för att ha ett begränsat och ensidigt utrymme i ämnet. Undervisningen har präglats av ett patogent perspektiv med fokus på den fysiologiska förändring som den fysiska aktiviteten bidrar till. Denna kvantitativa undersökning på gymnasieelever med teoretisk utgångspunkt i förväntan-värdeteorin visar att eleverna tycker att hälsa är en stor del av ämnet samt att de vill att det ska vara så. Samtidigt anser ungefär en sjundedel av eleverna att de inte utvecklar kunskaper och förmågor som är i linje med ämnets syfte. Elevernas fysiska aktivitetsnivå korrelerar till deras motivation till hälsa i ämnet. En anledning till att den fysiska aktivitetsnivån har en tydlig påverkan på motivation till undervisning om hälsa tros vara det patogena perspektivet på hälsa som ämnet präglas av. Undervisning om hälsa kan vara i behov av ett förändrat perspektiv på vad och hur hälsa i undervisningen behandlas för att ge fler elever förutsättningar att påverka hälsan.

Psykisk ohälsa bland elitidrottare har varit ett stigmatiserat område och forskning kring ämnet växer. Idag finns mycket som tyder på att elitidrottare utövar en livsstil med stora fysiska och psykiska belastningar vilket har visat sig vara mer ohälsosamt än vad den generella uppfattningen tidigare varit. Som elitidrottare förväntas en att leva efter idrottens alla regler för att bli framgångsrik. I den här uppsatsen studeras förekomst av, och skillnader i psykosomatiska besvär mellan tre grupper av gymnasieelever i årskurs tre som har elitidrottsinriktning (Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU), allmän idrottsinriktning (Idrottsprogram, IDR) och elever utan idrottsinriktning. Det undersöks även om det förekommer samband mellan psykosomat­iska besvär och de olika gymnasiala inriktningarna. Studien har genomförts med en kvant­itativ tvärsnittsstudie med enkäter som delades ut till två skolor i en ort i mellersta Sverige. Totalt deltog 116 elever i undersökningen, med elit- och idrotts- samt utan idrottsinriktning. Resultatet visade att det fanns psykosomatiska besvär hos de olika gymnasiala in­riktning­arna, men inga signifikanta skillnader eller samband fastställdes. Ett intressant biresultat som påträffades är ett signifikant samband mellan att vara nervös och irriterad och att vara stress­ad och ha svårt att sova, samt att sambandet stärktes för samtliga elever att ha nämnda besvär. Nyckelord: Folkhälsa, psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär, elitidrott, gymnasieelever, gymnasial idrottsinriktning. / Mental illness among elite athletes has been a stigmatized area and the research area is growing. Today, a lot of things points towards that elite athletes are practicing a lifestyle with great physical and mental tension. Having a profession as an elite athlete has proven to be more unhealthy than the general perception was. As an elite athlete you are expected to live for the sport, to follow its rules in order to achieve a successful career. This study investigates the prevalence of, and differences in psychosomatic disorders between three groups of secondary school students in their last year who have elite sport special­ization (Nationally certified physical education), public sports specialization (sports program) and students without sport specialization. It also investigates whether there is an association between psychosomatic disorders and the three various sport specializations. A quantitative cross-sectional study was performed and a questionnaire were distributed to two schools in central Sweden. A total of 116 students in their 3rd and last year of the secondary school with elite- and sport orientation and without sport orientation participated in the survey. The results showed a difference in the prevalence of psychosomatic disorders among the various orientations in secondary school. Eventhough no significant diff­erences or associations between psychosomatic disorders and secondary school orientation was found, a secondary finding was found in the form of significant correlations for the student to be nervous and irritated with being stressed and having trouble falling asleep, and the associations became stronger for students having these problems. Keywords: Public health, mental disorder, psychosomatic disorder, elite sports, secondary school students, secondary school sport specialization.