Syftet med undersökningen är att undersöka hur viktigt gymnasieelever anser att språkriktighet är i olika kategorier samt deras attityder till enskilda språkriktighetsfrågor. De enskilda språkriktighetsfrågorna är avgränsade till formord och specifikt valet mellan de och dem, han och honom i objektsposition, sina och deras, jämförelseuttryck, före och innan och var och vart samt konstruktioner med dels och eftersom att. Resultatet analyseras för att se hur enhetliga elevernas svar är samt i vilken uträckning kön, gymnasieprogram samt årskurshar betydelse för attityderna till språkriktighet. För att undersökningens syfte ska kunna besvaras har en enkätundersökning genomförts. I undersökningen deltog 217 gymnasieelever från tre olika gymnasieprogram samt från alla tre årskurser. Resultatet visar att eleverna anser att språkriktighet är viktigt i formella texter som information från myndigheter samt att det är oviktigt i informella texter som SMS. Resultatet visar också att eleverna accepterar både de och dem samt sina och deras oavsett satsledsfunktion. De accepterar också var och vart oavsett om det syftar på befintlighet eller riktning. De accepterar inte konstruktioner med han i objektposition utan föredrar honom. För jämförelseuttryck accepteras formuleringen än mig i större utsträckning än formuleringen än jag. För konstruktioner med dels accepteras det till viss del samt att eleverna accepterar konstruktioner med både eftersom att och eftersom. Elevernas svar är relativt enhetliga där det visar sig att attityderna i liten utsträckning påverkas av kön, gymnasieprogram samt årskurs. / The purpose of the survey is to investigate how important high school students consider language correctness to be in different categories and their attitudes to individual language correctness issues. The individual language correctness issues are limited to pronouns,prepositions, conjunctions and subjunctions, specifically the choice between de and dem, han and honom in object position, sina and deras, jag and mig in comparative expressions, föreand innan and var and vart as well as constructions with dels and eftersom att. The results areanalyzed to see how uniform the students' answers are and to what extent gender, high schoolprogram and year groups are important for attitudes to language correctness. In order to beable to answer the purpose a survey has been conducted. The survey involved 217 highschool students from three different high school programs as well as from all three year groups. The results show that the students believe that language correctness is important in formaltexts such as information from the authority and that it is unimportant in informal texts suchas SMS. The results also show that the students accept both de and dem as well as sina and deras regardless of the clause function. They also accept var and vart, regardless of whether it refers to existence or direction. They do not accept constructions with han in objectposition but prefer honom. For comparative terms, the formulation än mig is accepted to agreater extent than the formulation än jag. For constructions with dels it is accepted to someextent and that the students accept constructions with both eftersom att and eftersom. The students' answers are relatively uniform, where it turns out that attitudes are to a small extentaffected by gender, high school programs and year group.

This study has examined how young people who are in their final year of upper secondary school experience and perceive the Swedish Armed Force's advertisements by finding what the Swedish Armed Forces has chosen to represent in the two selected commercials that the study examines. Using the theory of representation along with denotation and connotation in a detailed image analysis of images taken from the respective commercials, representations have been extracted. These representations that have been found from the image analysis includes; tradition, defense, “action and the soldier” as well as “camaraderie and fellowship”. In order to get answers on how the high school students experience and perceive the representations, a focusgroup has been carried out where the students have been given different basic questions according to each theme to discuss afterwards. The theory of encoding and decoding has been used to analyze the results that have occurred based on what the high school students have answered to the various questions. The theory has been used to understand how the Armed Forces has encoded their representations and how high school students decode them if they assume a negotiating position, an opposition or if they agree with the various representations that the Armed Forces may have represented in the commercials. The results have shown that high school students mostly have a negotiating position. They can understand what is represented, however, it is mixed in what position they take. The theme of tradition, however, they could only see in relation to the graduation. Opinions and how they perceive the representation are different depending on the person, but in general it has been similar to each other. What happened and was mentioned relatively often was a form of fear for life. That is, they can risk their lives in the Armed Forces, which led to an oppositional position in certain representations. In general, high school students appreciated the Armed Forces more after seeing the commercials. High school students take a some what advantageous position around the community and educational opportunities.

Detta examensarbete har genomfört en studie baserad på offentliga uppgifter om gymnasieskolor och på resultatet av Skolinspektionens Skolenkät 2021, med syftet att identifiera faktorer som visar på samband med gymnasieelevers möjligheter att nå kunskapsmålen och lyckas ta gymnasieexamen inom planerad tid. Skolenkäten visade sig dock inte vara helt optimalt utformad för att kunna identifiera samband mellan undervisningsrelaterade faktorer och elevresultat. De samband som studien lyckades att identifiera har utgjorts av faktorer som gymnasieskolor har mindre möjligheter att påverka. Elever med akademiska föräldrar utgjorde den främsta positivt påverkande faktorn för examensresultaten samt andelen elever med utländsk bakgrund och nyinvandrade elever de senaste 4 åren utgjorde de främsta negativt påverkande faktorerna. En förklaringsmodell togs även fram som klarar av att förklara 50 % av elevernas examensresultat. Skillnader mellan enkätsvar för matematikelever och Skolenkätsvar baserat på alla ämnen undersöktes även inom studien, där inga skillnader kunde observeras. Därav kan med viss försiktighet dras slutsatsen att de resultat som studien gett, även är giltiga inom ämnet matematik. Slutligen genomförs prediktioner av examensresultat med förklaringsmodellen, där ungefär just hälften av resultaten predikteras relativt precist. / This thesis reports from research based on public information about upper secondary schools and on the results of the Swedish School Inspectorate's School Survey 2021, with the aim of identifying factors that show a connection with students' opportunities to reach the knowledge goals and succeed in taking the high school diploma within the planned time. However, the school questionnaire was not optimally designed to be able to identify connections between teaching-related factors and student results. The connections that the study managed to identify were made up of factors that upper secondary schools have less opportunity to influence. Students with academic parents constituted the main positive influencing factor for the exam results, and the proportion of students with a foreign background and newly immigrated students in the last 4 years constituted the main negative influencing factors. An explanatory model was also developed which were able to explain 50% of the students' exam results. Differences between survey responses for mathematics students and School survey responses based on all subjects were also investigated within the study, where no differences could be observed. From this, with some caution, the conclusion can be drawn that the results the study gave are also valid within the subject of mathematics. Finally, predictions of exam results are carried out with the explanatory model, where approximately half of the results are predicted relatively precisely.

The purpose of the study is to investigate the degree of performance anxiety that occurs in high school students who play sports. Sports and physical activity have a good effect on our body both physically and mentally. Health improves which can help us with everyday life. For high school students who play sports, it can be a lot with school and training at the same time, that you can feel pressure on yourself. That pressure can lead to stress and anxiety, which can negatively affect the athletes. In the study the research questions investigated the degree of performance anxiety in the sports high school students. Try to see if there is any difference in the degree of performance anxiety between girls and boys. If it differs from training and competition situations but also if there is a connection with stopping sports due to performance anxiety. We have carried out a case study and used a quantitative analysis method. There, a survey has been sent out and the processing of the data has been done with the help of SPSS. The results show that it is common to experience performance anxiety in connection with sports and it differs a little by gender. Girls are found to be more affected by performance anxiety than boys. It also shows that during competition, high school students are more affected by performance anxiety than training. The results also show that there is a connection between performance anxiety and quitting sports. The conclusion we can draw is that there is performance anxiety in high school students who play sports. They differ slightly between genders and occasions, depending on competition or training. If you stop your sport, we can see that performance anxiety can be a factor in students.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.

Upper secondary school students in Sweden had to experience how it was to hastily shift from classroom learning to distance learning due to the corona pandemic. Social support from classmates and teachers and social interaction on a daily basis has a great effect on students' mental health. Distance learning takes away the physical aspect of togetherness and brings freedom with responsibility. To maintain a good learning process the school needs to provide the right kind of conditions so the students can continue learning during the transition to distance learning. The purpose of this study was to investigate how distance learning due to the corona pandemic has affected the experience of mental health and learning process of senior high-school students. The study is done with a quantitative research approach for analyzing data gathered through a survey. A digital survey was used. The selection (N=89) consisted of senior high-school students’ in Sweden. The research showed a negative tendency on the students’ experience of mental health during distance learning in comparison with the students’ experience of mental health during classroom learning and a negative effect on the students' experience of the learning process during distance learning compared to classroom learning. / Gymnasieelever runt om i Sverige fick erfara att på kort tid övergå från närundervisning i klassrum till distansundervisning som en följd av coronapandemin. Socialt stöd från klasskamrater och lärare och en daglig social interaktion har god effekt på elevers psykiska hälsa. Distansundervisning tar bort den fysiska samvaron och medför frihet i studierna under eget ansvar. För att bibehålla goda inlärningsprocesser krävs det att skolan skapar rätt förutsättningar för elevernas fortsatta inlärning vid övergången till distansstudier. Syftet med denna studie var att undersöka hur distansundervisning som en följd av coronapandemin har påverkat upplevelsen av den psykiska hälsan och inlärningsförmågan hos sistaårselever på gymnasiet. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats för analys av data som inhämtats genom enkäter. Enkäterna har besvarats digitalt. Urvalet (N = 89) bestod av sistaårselever på gymnasiet runt om i Sverige. Resultatet av studien visade en negativ effekt av elevernas upplevda psykiska hälsa vid distansundervisning jämfört med närundervisning samt en negativ effekt av elevernas upplevda förutsättningar för inlärning vid distansundervisning jämfört med närundervisning.

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka manliga gymnasieelever i Stockholmsområdet, deras aeroba förmåga (VO2max) samt deras grad av fysisk aktivitet mätt genom antal steg som tas per dag. (1) Vad har manliga gymnasieelever för aerob förmåga och i vilken grad uppnår de fysisk aktivitet registrerad genom pedometer? (2) Finns det något samband mellan aerob förmåga och fysisk aktivitet hos manliga gymnasieelever? (3) Förekommer det någon skillnad i aerob förmåga och fysisk aktivitet mellan yrkesförberedande- och studieförberedande manliga elever?  Metod: Denna studie är en kvantitativ experimentell studie där 25 manliga gymnasieelevers aeroba förmåga (VO2max) och aktivitetsnivå har undersökts. Nio av deltagarna studerar ett yrkesförberedande program och 14 deltagare studerar ett studieförberedande program. För att få ett mått på aerob förmåga har eleverna fått utföra ett Yo-Yo intermittent Recovery Level 1 test (IR1), och för att få svar på elevernas aktivitetsnivå samt om det finns något samband mellan aerob förmåga och fysisk aktivitet har eleverna fått bära pedometer under veckodagarna torsdag och fredag samt helgdagen lördag. För att beräkna normalfördelning i grupperna användes Shapiro-Wilks test. Signifikansnivån bestämde vi till att vara (p ≤0,05) och analyserades med hjälp av Pearsons chi2-test.  Resultat: Resultatet visar en signifikant skillnad mellan grupperna, den studieförberedande gruppen har en signifikant högre aerob förmåga än den yrkesförberedande gruppen (p=0,00043). Undersökningen visar att det inte finns något samband mellan aerob förmåga och fysisk aktivitet i antal steg. Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna i fysisk aktivitet (p=0,38773).  Slutsats: Denna studie visar att det endast finns en signifikant skillnad mellan yrkesförberedande- och studieförberedande elever i aerob förmåga. Den studieförberedande gruppen har en signifikant högre aerob förmåga än den yrkesförberedande gruppen (p=0.00043). Eleverna visade sig vara som mest aktiva på torsdagen och minst aktiva på lördagen. Pedometer anses inte vara reliabelt för att mäta fysisk aktivitetsnivå. / Aim: This study aims to investigate physical capacity (VO2max) and physical activity (number of steps/day) among male high-school students in Stockholm. (1) What is the level of physical capacity among the students and to what extent do the students reach physical activity measured with pedometer? (2) Is there a correlation between aerobic capacity and physical activity among male high-school students? (3) Are there any differences in physical capacity and physical activity between students who study academic or vocational programs?  Method: This review is a quantitative experimental study in which 25 male high school students and their physical capacity (V02max) and levels of physical activity has been investigated. Nine of the participants studied a vocational program and 14 of the participants studied an academic program. To get a measure of aerobic capacity the students conducted a Yo-Yo intermittent Recovery Level 1 test (IR1). To get answer to the students' physical activity and the connection between aerobic capacity and physical activity, the students carried pedometers during the weekdays Thursday, Friday and Saturday. Shapiro-Wilks test was used to examine normal distribution among the groups. Pearson chi2-test was used to compare if there were any differences between the groups. The level of statistical significance was set as (p ≤ 0,05).   Results: The results showed significant differences between the academic and vocational group in aerobic capacity (VO2max) (p = 0.00043). The review shows no correlation between aerobic capacity and physical activity in number of steps. The results showed no significant differences between the academic and vocational group in physical activity by steps (p = 0.38773).   Conclusions: The study shows there is only one significant difference between the vocational and academic student in aerobic capacity (VO2max) (p = 0.00043). The academic students show significant higher physical capacity than the vocational students. The students are most active on Thursdays and least active on Saturdays. Pedometer is not a valuable tool to measure levels of physical activity.

Brytpunkten från gymnasiet kan förstås som ett avgörande vägskäl med ett överflöd avvalmöjligheter för ungdomar. Syftet med denna studie var att genom en kvantitativenkätundersökning kartlägga hur gymnasieelever i år tre på naturvetenskaps-,samhällsvetenskaps-, och ekonomiprogrammet i Stockholms län planerade och motiverade sittval inför tiden efter gymnasiet och att se hur detta skilde sig åt utifrån bakgrundsfaktorerna kön,etnicitet och bostadsort, samt att få en översikt för hur gymnasieeleverna upplevde brytpunktenfrån gymnasiet och hur de såg på sin egen handlingshorisont. Resultatet analyserades sedanutifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori (1997, 2008) och visade att etnicitet såväl sombostadsort till viss del gjorde skillnad i hur elever planerade sina studie- och yrkesval. Valen attstudera vidare, arbeta eller ta sabbatsår motiverades främst av intresse, behov av paus frånstudier och att fundera på nästkommande val. Resultatet av studien visade även att majoritetenav respondenterna upplevde brytpunkten som halvt osäker men med en majoritet som vartillfredsställda med sina planerade val. Den främsta begränsningen vid det planerade valet somrespondenterna uppgav var betyg. / The turning point from upper secondary school can be understood as a definitive crossroadswith an abundance of choices for young people. The purpose of this study was to, through aquantitative survey, study how students in year three of the science, social sciences andeconomics program in Stockholm County planned and motivated their choice for the next phasein life, and to see how this differed based on the background factors gender, ethnicity and placeof residence, as well as to get an overview of how upper secondary school students experiencethe turning point from upper secondary school and how they see their own horizons for action.The results have then been analysed based on Hodkinson & Sparkes Careership Theory (1997,2008). The results showed that ethnicity as well as the students' place of residence to someextent made a difference in how the students planned their educational and career choices. Thechoice to study, work or take a sabbatical was mainly motivated by interest, the need for a breakfrom studies and to further plan for their future. We also concluded from the results of the studythat the majority of respondents experienced high to some satisfaction with their plannedchoice. Grades were what the students experienced as most limiting in planning for their future.

The aim of the study was to investigate how staff in student health teams at high school perceives how the pressure to perform socially in the social arena of school affects the students and how staff prevent, or perceive that they should work preventively against this. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with staff from student health-teams at high schools. The collected data was analyzed using thematic analysis. The results show that staff from the student health-teams perceived that students may feel pressure and stress to live up to some form of expectations set by themselves and others. This can lead to psychosomatic issues, condescending thoughts and self-valuations. The results also show that preventive work can focus on making norms visible and talk about what they mean and how they affect us. That can give the students an understanding of what unconsciously affects them and their well-being. / Syftet med studien var att undersöka elevhälsans uppfattningar av hur pressen att prestera socialt, i skolan som social arena, yttrar sig hos eleverna, samt hur personalen arbetar, eller uppfattar att de bör arbeta förebyggande mot social prestationspress. Åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal ur elevhälsoteam på gymnasieskolor. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att personal ur elevhälsoteam uppfattar att elever kan känna press och stress att leva upp till någon form av förväntan från sig själva och andra. Det kan yttra sig i psykosomatiska besvär och nedlåtande tankar och värderingar om sig själv. Resultaten visar även att det förebyggande arbetet kan fokusera på att synliggöra normer och prata om vad de betyder och vad de gör med oss. Detta för att ge eleverna en större förståelse för vad som omedvetet kan påverka dem och deras välmående.