Det här   examensarbetet har Östersunds kommuns nya stadsdel Storsjö Strand i fokus,   där arbetet går ut på att utvärdera hur kommunens hållbarhetsprogram har   fallit ut för de två första husen på Storsjö Strand och varför, samt att   undersöka vilka drivande faktorer som finns bakom byggnadernas miljöbelastning.   Hållbarhetsutvärderingen görs genom intervjuer med berörda byggherrar samt   Östersunds kommun, och drivande faktorer till miljöbelastning undersöks genom   att utföra en livscykelanalys där ingående material kopplas till en   resulterande miljöbelastning för respektive hus. Då   hållbarhetsutvärderingen utgår från intervjuer finns risk att   intervjuobjekten kan försköna fakta, vilket är en viktig begränsning vid   utläsning av resultatet. Resultatet från hållbarhetsutvärderingen   visar att trots att Östersunds kommun helt släppt sin egen utvärdering av   byggherrarna har byggherrarna ändå följt hållbarhetsprogrammet till stor del.   Slutsatserna avseende hållbarhetsprogrammet gäller främst kommunen, där dessa   hade gagnats av att förtydliga krav och mål, och kontraktera dessa krav i   markanvisningsavtal för att ge önskad effekt. För livscykelanalysen begränsas   denna främst av att alla steg i en livscykel inte är inkluderade, utan   primärt analyseras de inledande stegen. Resultatet visar för båda husen att   det till allra största del är metaller och legeringar som driver   miljöbelastning i störst grad per kubikmeter material, medan de   material som driver minst miljöbelastning är rena icke processade   naturmaterial såsom skiffer, grus och kalksten. Därutöver resulterar   konstruktionsmaterialen i den största miljöbelastningen   när hela mängden tas hänsyn till, vilket hade kunnat undersökas djupare med   snävare livscykelanalyser. / This thesis revolves around the district Storsjö   Strand, an area in Östersund which is developing to a new residential area   with high sustainability visions. The work consist of two parts; one where   the outcome of the municipality’s sustainability program is evaluated and one   where the two first buildings in the area is investigated regarding what   causes their environmental impact. The evaluation of the sustainability   program is made by interviews with the constructors and representatives from   the municipality, and the two buildings environmental impact is investigated   by performing a life cycle analysis where building material is connected to a   resulting environmental impact for each house. Since the evaluation of the   municipality’s sustainability program is based on interviews, there could be a risk for bias. The results from the   evaluation shows that both constructors have followed the sustainability   program to great extent, even though the municipality itself have dropped all planned follow-up. The conclusions   from the evaluation is that the municipality would be benefit from clarifying   goals and demands in the sustainability program, and transfer the clarified   demands to their land agreements. The limitations for the life cycle analysis is   mainly that all steps in the life cycle of a building is not included in the   analysis – only the initial steps are included. The   results for both buildings show that it is mainly metals and alloys that   drives environmental impact per cubic meter of material. The materials that   causes the smallest environmental impact per cubic meter is natural materials   that have not been processed, i.e. shale, limestone and gravel. The   construction materials will always result in the largest environmental impact   for the total quantity, simply because these materials are the largest   quantities represented in the building, and alternations of these   construction materials should be further investigated. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Stockholm Royal Seaport is one of Europe´s largest urban development projects. The city of Stockholm has ambitious environmental goals and a vision for Stockholm Royal Seaport to develop into a world-class environmental urban district. In order to achieve the aspiring goals, requirements are set in the agreement with property developers with land allocation. The city of Stockholm offers a capacity development programme to assure fulfilling of the requirements and simultaneously educate the property developers. The aim of this thesis is to examine how the requirements and capacity development programme in Norra 2, the third leg in the development of Stockholm Royal Seaport, has contributed to spreading knowledge among property developers. The thesis is limited to investigation energy requirements. With focus on the technical solutions used to obtain a low energy usage and what the developers will carry on to future projects. The analysis indicates that the capacity development programme has a positive effect on the developers´s collaboration to achieve more sustainable buildings. Strict verifying of the requirements has been a contributing factor to the positive results in Stockholm Royal Seaport. Several technical solutions are incorporated in the buildings in order to meet the requirements of energy savings. This leads to advanced systems that are difficult to manage and has beeenan issue fort the developers. Another issue is ambiguous and contradictory requirements that according to the developers has taken a consideralble amount of time and resources to fulfil. Setting requirements is important in developing more sustainable buildings. If demans are not made a lot of companies will chose the cheap and simple way to maximize profits. Continuing setting requirements and having a dialouge between stakeholders in an eraly stage is essential for a continuing sustainable development.

Veidekke contract limited company is a construction company from Norway but is established in the entire Scandinavia. An analysis of remote management for production sites in construction has together with Veidekke been executed.  The story behind this analysis is that Veidekke has seen development potential in this area. The pandemic (SARS-CoV-2) has brought a development need in technical tools to be able to achieve remote management.  The purpose of this analysis is to investigate the effects of remote management. The analysis strives to finding solutions that can generate a more effective remote management at a smaller cost.  This study limits itself to construction sites. Gathering of data material has only been from Veidekke. The study has had a core project, Advania but has also gathered information from other ongoing projects within Veidekke.  The analysis has two types of data. An interview study has been done and analyzed, with the purpose to study the responders’ opinions, experiences, and proposals of remote management. Veidekke has assisted with data including project expenses as well as hours, the extent of servicemen, and actual final costs together with completed hours. In this study’s current situation analysis, the technical tools used within the management as of today is being explored. The description tells of how documentation is being handled, drone footage for an overall view as well as different forms of digital meetings. The interview study shows parting views on remote management. These rely on different facts considering the responders’ individual home environment for example, but also route to work, age, and the extent of each project. The gathered data from Veidekke shows an average of professional roles found on each project. This average number represents the extent of the different roles on each project.  Conclusions of the study as well as the result, shows different outcomes of remote management. The conclusion summarizes opportunities to enhance work environment and economy, streamlining as well as contribute to a more sustainable construction.

Purpose: Reuse of building materials and products is one possible way to reduce waste in the construction industry, however this is usually discarded due to lack of knowledge and experience. The swedish population are interested in the environment but is it enough for there to be a demand on reused materials and products, or is reuse only a good idea that works well in theory. The purpose of this report is to investigate existing and future tenants’ attitudes to reuse of building products in new building projects and also what products are suitable for reuse. Method: A material inventory is executed on a real estate on Liljeholmen in Jönöping. To measure the reuse potential of the materials and products a digital tool from an organization called Centrum för cirkulärt byggande is being used. Then a survey gets published on social networks which will answer the tenants' attitudes. Findings: Over all there’s a positive attitude regarding reused materials and products. Tenants are not motivated to choose an apartment with reused material and products before an apartment with new materials and products, unless this is reflected in the rent. People in the younger age groups, who also live in rental homes to the greater extent, are more negative to reuse due to esthetical preferences. The products best suited for reuse are windows and doors both from a functional and a desirable point of view. Implications: The real estate companies find it difficult to motivate reused materials and products today. If this study could determine that there was a clear demand on reused materials and products, it would be easier to motivate. However, the real estate companies could start to implement reused materials and products when planning for new projects. The study shows that as long as the materials or products reach a certain standard the tenant would not replace it. Limitations: The results from the material inventory are specific to the property on Liljeholmen in Jönköping, and cannot get more generalized. The results from the survey should be generally valid. Since there are no previous studies in this field, we encourage more studies to be made to reach a better overall picture. Keywords: Circular economy, Sustainable construction, Material inventory, Reuse / Syfte:  Återbruk av byggmaterial och produkter är ett möjligt steg till att minska avfallet i byggsektorn, men brist på kunskap och erfarenheter går att det väljs bort. Hos befolkningen finns ett intresse för miljön och klimatet men räcker det för att det ska finnas en efterfrågan på återbrukade byggmaterial och produkter, eller är återbruk endast en idé som fungerar bra i teorin. Syftet med rapporten är att undersöka hur befintliga och framtida hyresgäster ställer sig i frågan kring återbruk av byggmaterial och produkter vid nybyggnation samt att ta reda på vilka återbrukade material och produkter som lämpar sig för återanvändning i nyproducerade bostäder. Metod: En materialinventering utförs på en fastighet på Liljeholmen i Jönköping. För att bedöma återbrukspotentialen hos byggmaterialen och produkterna används en digital tjänst som organisationen Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram. Vidare utformas en enkät som behandlar hyresgästens attityd till återbruk. Resultat: Det finns en positiv syn kring  terbruk av material och produkter hos befintliga och framtida hyresgäster. Det är däremot inte motiverat hos hyresgästerna att välja en hyresrätt med återbrukade material framför en med nya material såvida det inte reflekteras i hyressättningen. Personer i de yngre åldersgrupperna, som även i högst utsträckning bor i hyresrätter, är mest negativa till återbruk på grund av estetiska aspekter. Återbruk av fönster och dörrar anses mest intressant både vad det gäller hyresgästens attityd och ur ett funktionellt perspektiv. Konsekvenser: För fastighetsbolagen är det idag svårt att motivera återbrukade material och produkter. Hade en tydlig efterfrågan på återbruk framkommit i denna undersökning, hade återbruk varit lättare att motivera, men så är inte fallet. Dock kan fastighetsbolagen implementera återbrukade produkter och material i nyproducerade hyresrätter såvida de uppfyller en viss typ av standard eftersom resultaten antyder att hyresgästen inte hade bytt ut dem. Begränsningar: Materialinventeringen som utförts är specifik för byggnaden och kan inte generaliseras. Därav har rapporter och studier eftersökts för att kunna förankra resultaten. Resultaten från hyresgästens attityd till återbruk är generellt giltigt och bör undersökas vidare för att uppnå en god helhetsbild. Nyckelord: Cirkulär ekonomi, Hållbart byggande, Materialinventering, Återbruk

Sweden has set a goal to be climate neutral by 2045. To be able to reach that goal, theconstruction and real estate sector must go through a change. In 2018 the construction and realestate sector produced one fifth of Sweden´s emissions of greenhouse gases. On the first ofJanuary 2022, a new law will be introduced in Sweden. The new law says that all new buildingsmust have a climate declaration. The Swedish government has hopes that the law will decreasethe emission of greenhouse gases.The purpose of this thesis is to investigate how the challenges that the law brings with it can behandled. Calculations have been made with the purpose to investigate uncertainties and flawswith the data supposed to be used for the calculations in a climate declaration.The study shows that the new law will not force the construction and real estate sector to makeany major changes, since there will not be any limits that regulates climate impact. Results fromthe theoretical study shows that the deviation that occurs when generic data is used instead ofspecific data is bigger than the potential reduction of environmental impact from measures thatreduces climate impact. When more construction products have an environmental productdeclaration and they are being used to a greater extent, the deviations will decrease. Itappeares in the calculations that most of the climate impact occurs during the supply of goodsand product manufacturing. The climate impact from transports is marginal in comparison.

Sammanfattning Titel: Hur ser de allmännyttiga bostadsbolagen på hållbara investeringar?   Ämne: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning företagsfinansiering och fastighetsvärdering, 15 hp   Författare: Adam Lundqvist och Måns Rickardsson   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur allmännyttiga fastighetsbolag avväger ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid investeringar.   Forskningsfråga: Hur sker avvägningen mellan hållbarhetsaspekter och ekonomiska mål?   Metod: Studien inleds med att identifiera forskningsluckan för att sedan utifrån tidigare forskning utforma en problemformulering. För att kunna besvara frågeställningen samlades empiriskt material in genom fem semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns tydliga skillnader i betoning på hållbarhet och lönsamhetskrav hos de allmännyttiga fastighetsbolagen. Den visar också att bolagen anser det svårt att väga in vad som är hållbart i investeringskalkylen och att företagen är beredda att satsa mer på hållbarhet men upplever inte att de får tillbaka det ekonomiskt. Studien beskriver också att de som har mer ekonomiskt utrymme tenderar att ha ett större hållbarhetsfokus. Nyckelord: Hållbarhet, hållbart byggande, allmännyttiga fastighetsbolag, ekologi, ekonomi, investeringar, avkastningskrav, kalkylränta, lönsamhet.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

Byggsektorn står för en stor del av den svenska ekonomin. I Sverige omsätter byggföretagen omkring 540 miljarder kronor på bygginvesteringar, vilka utgörs av ny-, om- och tillbyggnader av bostäder och lokaler. Majoriteten av Sveriges hushåll bor i flerbostadshus. Bygg- och fastighetssektorn är vidare uppmärksammad på grund av dess påverkan på omgivningen och miljön. Till följd av oron för byggsektorns klimatpåverkan har pressen ökat på byggherrar och deras arbetssätt. I samband med detta ställs det högre krav på att byggherrar bygger hållbart och implementerar det i sin verksamhet. Dessa krav medför att initialkostnader vid uppförandet av flerbostadshus påverkas. Byggherrar står alltså inför flera val vid investeringsbeslut som kan påverka det ekonomiska utfallet för flerbostadsprojekt, där de möter lång- och kortsiktiga utmaningar. Inom bygg- och fastighetssektorn är ekonomi och hållbarhet viktiga aspekter. Det förekommer därmed bekymmer bland byggherreföretagen att hållbart byggande medför extra kostnader, detta samtidigt som det råder en ökad efterfrågan från kunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur en byggherre kan bygga flerbostadshus både lönsamt och hållbart. Detta arbete grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt, vilket innefattar en studie av befintlig teori och forskning inom ämnesområdet samt semistrukturerade intervjuer. Data erhållen från samtliga intervjuer analyserades utifrån studiens litteraturöversikt och inkluderar därmed; lönsamhet, ekologiskt hållbart byggande, ekonomiskt hållbart byggande samt socialt hållbart byggande. Studien påvisar att vikten av ett välplanerade projekt från tidigt skede är en fundamental faktor för att en byggherre ska kunna bygga både lönsamt och hållbart. Hållbarhetstänket bör implementeras under hela processen för uppförandet av flerbostadshus, där samtliga beståndsdelar beaktas. Vidare framgår det i denna studie att byggherren bör utgå från ett långsiktigt perspektiv vid bedömningar samt val av olika lösningar och alternativ. Här betonas val av material samt energialternativ som kritiska faktorer, där hybrida lösningar visat sig vara essentiellt. Arbetet belyser att dessa bedömningar och val bör genomföras med hjälp av bland annat livscykelanalyser och klimatberäkningar. En ytterligare faktor som påvisats vara väsentligt för att bygga både lönsamt och hållbart är införandet av cirkulär ekonomi. I studien visar det även sig vara av stor vikt att arbeta strukturerat, standardiserat och vara enhetliga i företaget. Resultatet från studien betonar ytterligare vikten av forskningsprojekt. Införandet av pilotprojekt samt nya och förbättrade alternativ kan vara banbrytare som sätter spår för hur en byggherre kan bygga flerbostadshus både lönsamt och hållbart. / The construction sector accounts for a large part of the Swedish economy. Construction companies in Sweden have a turnover of around 540 billion SEK on construction investments, which consist of new constructions, reconstructions and extensions of homes and premises. The majority of Sweden's households live in multifamily housing. The construction and real estate sector is also receiving attention due to its impact on the surroundings and environment. As a result of concerns about the construction sector's climate impact, the pressure on developers and their working methods has increased. In connection with this, higher demands are thus placed on developers to work with sustainable construction and see it as a central part of their business. These requirements entail that initial costs for the construction of multifamily housing are affected. Developers thus face several choices in investment decisions that can affect the financial outcome of multifamily housing projects, where they face long-term and short-term challenges. In the construction and real estate sector, economy and sustainability are important aspects. There are thus concerns among the construction client companies that sustainable construction entails higher costs, at the same time as there is an increased demand for it from customers. The purpose of this study is to investigate how a developer can build multifamily housing both profitably and sustainably. This study is based on a qualitative approach, which includes a study of existing theory and research in the subject area as well as semi-structured interviews. Data obtained from all interviews were analyzed based on the study's literature review and are thus comprised of; profitability, ecologically sustainable construction, economically sustainable construction and socially sustainable construction. The study shows that the importance of a well-planned project from an early stage is a fundamental factor for a developer to be able to build both profitably and sustainably. The idea of sustainability should be implemented throughout the process for the construction of multifamily housing projects, where all components are taken into account. Furthermore, the study shows that the developer should proceed with a long-term perspective when assessing and choosing different solutions and alternatives. Here, the choice of materials and energy alternatives are emphasized as critical factors, where hybrid solutions have proven to be essential. The work highlights that these assessments and choices should be carried out with the help of life cycle analyzes and climate calculations. An additional factor that has been shown to be substantial for building both profitably and sustainably is the introduction of a circular economy. In the study, it is also shown to be of great importance to work in a structured and standardized manner in the company. The results presented further emphasize the importance of research projects. The introduction of pilot projects as well as new and improved alternatives can be pioneers that set the stage for how a developer can build multifamily housing both profitably and sustainably.

För att minska utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige finns ett intresse föratt införa krav på klimatdeklarering vid större renoveringsprojekt. Kunskapen om klimatpåverkan frånrenoveringsprojekt är dock inte lika god som för nybyggnation och syftet med detta examensarbete harvarit att bidra med kunskap inom detta ämnesområde. Klimatberäkningar har genomförts för fyrasvenska renoveringsprojekt med målet att beräkna deras potentiella klimatpåverkan samt hur dennaklimatpåverkan kan antas förändras till följd av tre typer av åtgärder; ökad användning avbyggprodukter med lägre klimatavtryck, återvinning av rivningsavfall samt återbruk av existerandebyggprodukter. Beräkningsmetoden har utgått från Boverkets beräkningsmetodik för klimatdeklareringvid nybyggnation samt de europeiska standarderna EN15978 och EN15804. Beräkningarna i dettaexamensarbete har inkluderat emissioner av växthusgaser från materialtillverkning, transport ochbyggspill av nytt material (modul A) samt rivning och hantering av existerande material i byggnaden(modul C). Utöver det har den potentiella mängden sluppen emission av växthusgaser som sker utanförprojektet, till följd av återvinning och återbruk, även beräknats (modul D). Klimatpåverkan från de fyraprojekten beräknades vara 35–184 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea. Minskningar i klimatpåverkan tillföljd av annorlunda produktval var 3–32 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea, och minskningarna fråninternt återbruk av existerande byggprodukter beräknades vara 10–24 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Mängden sluppna emissioner utanför projektet beräknades vara som störst då enkombination av externt återbruk och återvinning skedde och var då 15–72 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Signifikanta minskningar i klimatpåverkan antas då kunna åstadkommas genom cirkuläraarbetssätt samt annorlunda produktval. Vidare antyder resultaten att denna beräkningsmetodikuppmuntrar till en hög återvinningsgrad av metaller men ej av material såsom betong, glas, gips ochwellpapp. Att redovisa klimatpåverkan från rivning och avfallshantering antas inte heller uppmana tillökat återbruk i någon större utsträckning då denna utsläppsmängd inte förändrades avsevärt till följdav sådana åtgärder. / In order to reduce the greenhouse gas emission from the Swedish construction and real estate sector,there is an interest for introducing mandatory requirements for climate declarations for certainrefurbishment projects. However, the climate impact from Swedish refurbishment projects have notbeen studied as extensively as the impact from new construction, and the purpose of this master thesisproject has therefore been to contribute with knowledge and data to this field of study. As part of thisthesis work, climate calculations have been performed using information from four actualrefurbishment projects with the aim of assessing their climate impact, as well as how this impact changesas a result of certain actions. Three types of actions have been studied: an increased usage of productswith a lower climate impact, an increase in the recycling rate of demolition waste, and reuse of certainexisting products. The calculation methodology is largely based on the methodology specified by theSwedish National Board of Housing, Building and Planning for climate declarations for new buildingsand the European standards EN15978 and EN15804. The calculations include greenhouse gas emissionsfrom manufacturing, transportation, and on-site waste of new materials (module A) as well asdemolition and waste treatment of existing materials (module C). Additionally, the assumed amount ofavoided emissions attained beyond the projects system boundaries, as a result of recycling and reuse,was also calculated (module D). The climate impact from the four projects was calculated to be 35-184kg CO2e/m2 renovated GFA. Reductions in climate impact from choosing more sustainable productswere calculated to be 3-32 kg CO2e/m2 renovated GFA, and reductions from internal reuse werecalculated as being 10-24 kg CO2e/m2 renovated GFA. The amount of avoided emissions beyond thesystem boundaries attained its highest value when both external reuse and extensive recycling wasimplemented and was calculated as being 15-72 kg CO2e/m2 renovated GFA. These results suggest thatsignificant reductions in climate impact can be attained through increased circularity and by choosingmore sustainable products. Furthermore, the results suggest that this method of calculating climateimpacts promotes a high recycling rate for metals but not for materials such as concrete, glass, gypsum ,and cardboard. The inclusion of climate impacts from demolition and recycling seemingly gives littleincentive for reuse of existing materials since those impacts change relatively little as a result of reuse.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>