Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort.

Begging has become a common phenomenon in Sweden, both in cities and on the countryside. This made us interested of how different people think and act around begging. Which emotions and thoughts arise within when we see people beg. The purpose of the study is to investigate how a few Swedes in different ages relate to begging. To be able to answer the purpose we broke it down into questions of what thoughts arise within the interviewed people around begging and how the interviewed people act around begging. The study has been guided by a social construction approach though we believe that begging and actions around begging is something we create and therefore also can be recreated. The theory of actions by Max Weber has been used to investigate how people act around begging. Weber uses four different types of actions; instrumental rational-, value rational-, affective-, traditional actions. The data was collected through a qualitative method with focus group discussions. Age and Swedes was chosen as common factors in the focus groups. The result of this study shows that there is a big uncertainty around begging and how people should feel and act. The conclusion is that the human act is connected to the social context in which they grow up and lives. Begging is a relatively new phenomenon in Sweden and there is still no certain knowledge about the situation or how the local authorities should work with the issue.

Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.   För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.   Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.   I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.   I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.

Smärta är det vanligaste symtomet för vilket människor söker vård. Trots ökad kunskap inom smärthantering fortsätter underbehandlad smärta vara ett problem. Att utstå smärta är en obehaglig upplevelse och sjuksköterskor har en betydande roll i smärtbehandlingen och ska lindra patienters lidande. Ibland kan sjuksköterskors stävan efter egen empowerment påverka deras omvårdnad av patienter med smärta negativt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor i grunden hade en yrkesstolthet och en vilja att förmedla god omvårdnad till patienter med smärta och att deras handlande oftast utgick från detta. Ibland styrdes dock deras handlande av deras egna behov av att kuva sina egna känslor vilket kunde resultera i att patienterna fick sämre omvårdnad; de kunde rentav misstros eller bli ignorerade. Både sjuksköterskor och patienter upplever välbefinnande genom empowerment och smärtbehandlingen påverkas således positivt. Vården bör därför organiseras så att sjuksköterskor ges utökad möjlighet att utföra omvårdnad utifrån personcentrerad vård. Forskning rekommenderas angående bakomliggande orsaker till varför sjuksköterskor undervärderar patienters smärtupplevelse och hur sjuksköterskors uppfattning av sitt egna inflytande i smärtbehandlingen kan stärkas så att patienter inte blir lidande. / Pain is the most common symptom for which people seek care. Despite increased knowledge of pain management, untreated pain persists to be a problem. Enduring pain is an unpleasant experience and nurses have an important role to relieve patients’ suffering. It seems that at times nurses strive to receive empowerment can affect their caring of patients with pain negatively. Aim: to investigate nurses caring for patiens with pain. Method: Literature study with a deductive directed content analysis. The result showed that nurses have a pride in their work and a will to perform good nursing for patients with pain and their actions were usually directed by that. Sometimes, however, nurses’ actions were ruled by coping strategies and their own needs to suppress their own emotions which could result in patients receiving poorer care. The investigation showed that patients could even be mistrusted and ignored by nurses. Both nurses and patients experiences health through empowerment and the pain treatment thus get positively affected. The care should therefore be organized so that nurses are given greater opportunity to perform nursing based on person-centered care. Research is recommended regarding the underlying reasons why nurses underestimates patients 'pain perception and how nurses' own influence in pain treatment can be strengthened so that patients do not suffer

Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.

Konspirationsteorier är ett fenomen som är ständigt närvarande och som normaliserats i samtiden. De konspiratoriska tendenserna relaterar till misstro gentemot samhällsinstitutioner. Det är samhällsrelevant att studera tendenserna då lägre förtroende för institutioner kan medföra negativa samhälleliga konsekvenser i form av desinformation, fördomar, polarisering och extremism. Med bakgrund av detta kommer studien att undersöka hur konspiratoriska tendenser samvarierar med tillit och politisk sympatisering med Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är relevant att studera förhållandet mellan institutionell tillit och mellanmänsklig tillit då forskning har visats att förtroende gentemot samhällsinstitutioner har ett samband med tillit gentemot andra. Studien vill vidare bidra med slutsatser kring vilka skillnader i tillit som finns bland olika partisympatisörer samt hur tilliten samvarierar med konspiratoriska tendenser. Med inspiration från Putnams teori om socialt kapital genomförs en kvantitativ analys av hur nätverk, normer och tillit samvarierar utifrån konspiratorisk mentalitet, tillit och politiska sympatisering. Datasetet är inhämtat från Novus år 2017 på initiativ från Institutet för framtidsforskning. Urvalet är vuxna i Sverige som sympatiserar med Moderaterna, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Urvalet uppgår till 3 647 respondenter. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital. Resultaten indikerar att konspiratorisk mentalitet samvarierar med individens tillit och att sambandet skiljer sig mellan moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. Studiens resultat kan framför allt visa att tilliten till andra människor minskar den konspiratoriska tendensen hos individen. Studien kan även visa att sverigedemokrater tenderar att ha högre konspiratorisk mentalitet än moderater och socialdemokrater. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital då lägre tillitsnivåer tenderar att leda till större misstro och skepsis gentemot samhällsinstitutioner.

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesroll

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet – hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents).Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig. Varje möte mellan föräldrar och förskollärare ser olika ut och påverkas av vilka vi är och vilka förväntningar vi har på mötet. Kontakten påverkas också av den kontext de befinner sig. Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur föräldrar och pedagoger handlar, tänker och känner i de dagliga mötena på förskolan. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar; Vad ger pedagoger och föräldrar för utsagor om sin samverkan i mötet? Påverkar yrkesrollen och föräldrarollen mötena i förskolan? Hur ser pedagoger och föräldrar på möjligheten till föräldrainflytande? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare och åtta föräldrar på två förskolor. Resultaten visar att deras förväntningar på varandra ofta är outtalade och skiljer sig åt. Pedagogers och föräldrars roller styrs och påverkas av varandra. Deras handlande styrs även av förskolans kontext, där pedagogerna genom sin yrkesroll har företräde. Nyckelord: förskola, föräldrar, handlande, kommunikation, roller, sociala relationer

Denna uppsats undersöker hur debatten såg ut i media kring Sveriges implementering av Folkhälsomyndighetens strategi för att hindra smittspridningen av Covid-19, varför debatten blev så infekterad och vilka breda diskurser debatten har präglats av genom tillämpning av en diskursanalys. Urvalet utgjordes av 52 artiklar från samtliga tidningar som innehåller utvalda sökord som publicerats i Sverige under tidsperioden 1 februari 2020 till 1 april 2022, då Covid-19 betecknades som samhällsfarlig. Uppsatsen behandlar Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och belyser även relevant tidigare forskning från både det nationella och det internationella fältet rörande politisk kommunikation. De diskursiva argumenten härleds till de giltighetsanspråk som Habermas redogör för och utgjorde en central del av analysen. Utöver detta kan debatten generellt relateras till det som Habermas benämner som “den offentliga sfären”. Vidare ​utifrån materialet kunde tre huvudsakliga diskurser utvinnas för analys; en vetenskaplig diskurs, en politisk diskurs och en politiserande vetenskapsdiskurs. Den vetenskapliga diskursen behandlar giltighetsanspråket om sanning där materialet visar på hur experterna i debatten argumenterar mot varandra om vilken vetenskaplig sanning som stämmer. Den politiska diskursen kunde förklara hur politikerna argumenterar för att man borde gjort annorlunda utan att gå in på vilket tillvägagångssätt som borde ha tillämpats, och där giltighetsanspråket om normativ riktighet kunde bidra till förklaringen. Den politiserande vetenskapsdiskursen beskriver hur politiker i debatten använt vetenskapen för politiska ändamål och där giltighetsanspråket om uppriktighet applicerades. Vidare har förklaring funnits till hur den officiella debatten sett ut kring implementeringen av coronastrategin. Dessutom härleder studien det infekterade i debatten till att det kommunikativa handlandet i slutändan har misslyckats. Slutligen förs en diskussion om vad som händer med samtalet när talaren inte uppfattas som sann, normativt riktig eller uppriktig av lyssnaren.