I denna undersökning kan du läsa om hur konstnärliga strategier har använts som didaktiska redskap i bildundervisning och hur dessa kan synliggöra en radikal potential inom bildpedagogik. Studien handlar om konst, om politik och om pedagogik. Med konst menar jag framförallt konstnärligt tänkande, ett undersökande, ett förhållningssätt. Det kan gestaltas i olika uttryck, former, frågor och upplevelser. Genom kursen Gatans Galleri på Södra Stockholms folkhögskola närmar jag mig skapande undervisning från ett praktiskt håll, där jag tar erfarenhet från golvet i ett klassrum/staden in i akademin. Kursen i vilken jag finner min empiri är en terminskurs som undersöker det offentliga rummet i, om och genom konst. Undervisning och teorier undersöks med hjälp av A/R/Tography från tre vinklar: Mig som lärare, ett deltagarperspektiv och också av mig som konstnärlig utövare. En del av empirin består av en konstdagbok med egna experiment som gestaltas i uppsatsen genom bilder och gröna texter. De är tänkta att läsas ihop med sidan de gestaltas mot. Som en störning (dissensus) mellan olika sorts texter. I dagboken ingår egna experiment, textfragment, sparade exempel från genomgångar, gestaltande av teorier och minnen från tidigare uppgifter jag gjort i klassrummet. I bearbetningen av materialet framträder strategierna förflyttning, förskjutning och omförhandling som används för att dekonstruera materialet. Foucaults teorier om disciplinering och makt ligger sedan som en grundpremiss för analysen som tillsammans med teoretikerna Hannah Arendt och Jaques Rancière diskuterar hur ovisshet, skapandet av dissensus, och ett subjektskapande via handling (agens) kan ses som politiska och har potential till motstånd. Dessa handlingar och metoder utmanar strukturer inom den nyliberala skoldiskursen som mätbarhet, linjärt tänkande, hierarkiska strukturer och individualism. Radikaliteten visar sig finnas i metoden och inte i uttrycket, ett kollaborativt och experimentellt förhållningssätt i kombination med ett handlande kan skapa agens, utmana normer i skolan, offentligheten och vad vi gör och inte gör inom bildundervisning. Jag hoppas att denna uppsats fungerar både som en störning och inspiration i tänkandet kring bildundervisning.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.

No description available.

The principle of the offensive in naval warfare has long been studied by scholars of military science. Studies suggest that in order for the principles of war to be practically useful for professionals, they need to be described concretely. The principle of the offensive as described in the Swedish Doctrine for Naval Tactics however, is not. This thesis aims to identify different success factors for naval offensive operations by using a qualitative analysis of Castex’s, Hughes’, and Vego’s naval theories, which when combined may form the principles for a successful offensive. A qualitative case study has been utilised, with literature from the successful Israeli naval offensive in the Yom Kippur-war, and the failed Argentinian naval offensive in the Falklands war; in order to identify which factors are practicable in a modern context. All factors, intelligence, manoeuvre, concentration of force, numerical superiority, qualitative superiority, adaptation to capabilities differences, and command and control, were identified in the Israeli offensive. In the Argentinian offensive, only the manoeuvre factor was identified, due to a lack of sufficient intelligence and command and control. The conclusions are that all factors were useful for a successive offensive action, however, more research is necessary for further generalization.

Uppsatsen tog utgångspunkt i det trendiga begreppet postsanning som 2016 utsågs till årets ord av Oxford Dictionaries (BBC 2016). Trenden är till följd av den postfaktiskta epok vi, av många, påstått trätt in i. En epok där relationen till sanningen kommit att bli sekundär och där ett kommunicerande gentemot känslor och övertygelse kommit att bli desto viktigare. Ingenstans är detta mer tydligt än på sociala medier. Med kritisk diskursanalys som metod undersöktes Facebookgrupperna inte rasist men och #sverigeärfullt. Frågeställningarna som söktes besvaras var vilket innehåll dominerar i de två grupperna, vilka återkommande föreställningar ges uttryck för och vad är förgivettagna fakta i dessa grupper och hur produceras och reproduceras detta? Fokus för analysen handlande om hur ramverken på de båda sidorna skiljer sig åt i sin uppbyggnad till innehåll, men fann dem också förefalla snarlika i sina diskursiva praktiker. Här fokuserades på hur båda grupperna använder sig av postsanningar och bullshit för att bygga upp ramarna inom grupperna och för att ifrågasätta andra ramar som uppstår i motstånd till den rådande dito. Gruppernas eget existensberättigande tycks finnas i konflikten till den tilltänkta motparten som ofta beskrivs som förljugen och vilseledande. / The thesis centers itself on the trendy concept of post-truth, which in 2016 was named the word of the year by Oxford Dictionaries (BBC 2016). The trend emerged due to the alleged post-factual epoch we have entered. An epoch where the relationship to truth has come to be secondary and where a communication to feelings and conviction has come to be all the more important. Nowhere is this more evident than on social media. Using critical discourse analysis as a method, the Facebook groups, inte rasist men and #sverigeärfullt were analyzed. Questions that the thesis set out to answer was what content dominates in the two groups, what recurring notions are expressed and, what are the facts in these groups and how do they produce and reproduce this? The focus of the analysis was on how the frameworks in the two Facebook groups differ in their structure, but also appear similar in their discursive practices. Here, focus was on how both groups use post-truths and bullshit to build the frameworks within the groups and to question other frameworks that arise in opposition to the prevailing one. The groups' own justification exists in the conflict to the intended counterparty, which often is described as lying and being deceitful.

En viktig grundpelare inom den svenska vildsvinsförvaltningen är samverkan mellan olika intressen. Resurser som är föremål för kollektiva problem är å andra sidan långt ifrån oproblematiska, men ack så viktiga, att få människor att samverka kring i strävan efter en hållbar resursförvaltning. Därigenom har denna studie utrett vilka formella och informella institutionella förutsättningar det finns för samverkan inom den svenska vildsvinsförvaltningen. Mot bakgrund av att IAD-ramverket föreskriver att positionsregler och gränsregler är viktiga formella institutioner, samtidigt som den aktuella gruppens normer, attityder mot vildsvin och förekomsten av intressekonflikter utgör viktiga informella institutioner, för att uppnå samverkan vid kollektiva problem är det mer specifikt detta som har studerats. De formella förutsättningarna för samverkan undersöktes genom en textanalys av policydokument, samtidigt som de informella förutsättningarna studerades genom kvalitativa samtalsintervjuer med informanter från Jägarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.   Resultatet belyser sammanfattningsvis att såväl positionsreglerna som gränsreglerna varierar avsevärt mellan nationell, regional och lokal nivå. På nationell nivå finns det positionsregler i form av en övre gräns för antalet organisationer som har formellt inflytande, vilka även har olika positioner inom vildsvinsförvaltningen. Samtidigt finns det gränsregler som reglerar vilka aktörer som är berättigade att fatta formella beslut. På regional nivå finns det i sin tur positionsregler som reglerar antalet aktörer som får ha ledamöter och ersättare i Viltförvaltningsdelegationen samt som reglerar att ledamöternas auktoritet till viss del skiljer sig åt. I kombination med detta finns det gränsregler som reglerar exakt vilka aktörer som är berättigade att ha en ledamot med tillhörande ersättare vid i viltförvaltningsdelegationerna samt i form av ett antal kriterier som måste uppfyllas för att en person ska kunna utses till ledamot/ersättare. Dessutom finns gränsregler som belyser att en ledamot/ersättare har rätt att lämna sin position samt gränsregler som reglerar deras uppdragsperiod. Slutligen återfinns även gränsregler som reglerar processen när ledamöterna/ersättarna tillsätts.  På lokal nivå är i sin tur den enda slutsatsen som kan dras i fråga om positionsregler och gränsregler att markägare och jägare förutsätts ansvara för framtagandet av lokala förvaltningsmål, samt att det uppmuntras till samverkan även med jordbrukare/jordbruksarrendator.   I fråga om normer för samverkan framgick det att samtliga organisationer som intervjuades finner det eftersträvansvärt med samverkan på såväl nationell, som regional och lokalnivå. Däremot skiljde sig aktörernas uppfattning åt kring vilken form av samverkan som är eftersträvansvärt. Vidare visade resultatet att normerna kring samverkan mer generellt sett tycks variera en hel del inom vildsvinsförvaltningen, där det inte minst finns omfattande problem med samverkan i vissa specifika områden. I kombination med detta belyste resultatet även att det förekommer såväl positiva som negativa attityder till vildsvin bland berörda aktörer, samtidigt som förekomsten av intressekonflikter tycks vara ett faktum.

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>

<p>Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.</p><p> </p><p>Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.</p><p> </p>

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.   Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.