Honour, a complex and in alot of ways scientifically unexplored topic, has caused a great debate in Swedish politics and media. A concept that has not only been a societal and judiciary issue but also a great challenge in Swedish schools; a place where knowledge, tolerance and respect is to be provided while battling the balance between discrimination and freedom of speech. With this study and exploration of honour in Swedish schools we aim contribute to a deeper understanding and management of honour-related issuses. By using data collection as the primary method, this study complies and analyzes relevant background background information to fully understand the meaning of honour. This is done by providing examples of various interpretations and delving into the complexity of the concept by presenting different theoretical perspectives. It addresses questions such as; how does honour manifest itself in Swedish schools? What are the research-bases measures for the issuse of honour in schools? Additionally, it examines the extent of students at risk of honour-related issues. The research also discusses methods and solutions developed by Swedish National Agency for Education (Skolverket), the government, and other researches in addressing honour-related problems in schools. in Sweden various studies have been conducted to gain an overview of the extent of honour-related violence and oppression within the country. However, there is a lack of consensus on the definition of honour within the research. Scholars debate whether honour-related violence constitutes a unique form of violence or simply differ from men´s general violence against women. Despite this, there is an agreement that such violence is rooted in a partiarchal power structure. The dilemma surrounding the term "honour culture" is discussed and the importance of the intersectional perspective in creating an inclusive school environment is emphasized. The conclusion underscores the need for increased knowledge, awareness, and collaboration within the scool system to effectively address and prevent honour-related issues. Lastly, the study raises and discusses thoughts and notions regarding these measures in relation to school practices.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

Uppsatsen analyserar Christina Wahldéns bok Fallen flicka (2009), Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter (2011) och Mats Berggrens två böcker Det finns inga skridskor i öknen (2003) och Din syster måste dö (2017). Böckerna behandlar hederskultur och dess problematik. Syftet med analysen är att undersöka hur hedersproblematik framställs i ungdomslitteratur och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen för att upplysa elever om hederskultur och olika levnadsvillkor. Uppsatsen analyserar de roller som framställs i den valda litteraturen ur olika perspektiv. Det finns delade meningar huruvida hedersvåld som begrepp bör användas eller inte och det finns flera teorier om begreppet hederskultur och dess innebörd. Den analyserade litteraturen kopplas samman med Läroplanen för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen 2011 som tydligt visar att eleverna ska utveckla förståelse för olika människor och kulturer. Analysen visar att det finns ungdomslitteratur som handlar om hedersproblematik men att det främst fokuseras på flickors livssituation samtidigt som pojkars perspektiv ej synliggörs i samma utsträckning. Analysen problematiserar också hur författarna framställer de olika karaktärerna och vad det kan få för konsekvenser.

The aim of this study is to analyze legal texts under the law with special provisions for the care of children, to create a deeper understanding of, and if so, how social workers in the Swedish social services and courts construct different discourses on culture and violence. Compulsory care of children according to the law mentioned above is one of the biggest intervention the Swedish state has the authority to do against individuals. Swedish courts decide whether the child should be taken into care based on the social services investigation. The empirical data for the study is eight legal texts, where the child was abused by the legal guardian, which have been studied through discourse analysis. Discourse focuses on how people through language construct and reconstruct perceptions of the reality. The focus of the analysis was to find constructions of subject positions, categories and relations. The results of the analysis showed that the selected legal texts constructs stereotypical ideas about “honour culture” and gives culture a great explanatory value to the violence practiced by people assigned the “honour culture”. The “Swedish culture” on the contrary, was made invisible and was given no explanatory value to the violence. Instead the violence was given social and individual explanations. The selected legal documents had a tendency to construct perceptions of “honour culture” and honour related violence in a stereotypical and homogeneous way.

<p>The purpose of our study was to give girls who are victims of honor related violence a chance to express their needs experienced after the breakup from their families. Furthermore, the study aimed to examine in what extent the girls' needs have been met, how and by whom? The focus was the girls' own experiences thru the breakup from their families and beyond. The issues we wanted to answer were: What needs of help and support does these girls feel that they have? What are the needs immediately after the breakup and how do they look in the longer term? To what extent do the girls have their needs met, how and by whom? What needs experience the girls have not been satisfied? In order to answer our questions, we used semi-structured life-world interviews. We have used needs as a theoretical concept in an attempt to understand the perceived needs of girls through different perspectives. Our results show that the girls are in: need for security both in connection with the breakup but also seen in the long term, needs of belonging to a community and finally, a need of being confirmed as an individual.</p>

The purpose of our study was to give girls who are victims of honor related violence a chance to express their needs experienced after the breakup from their families. Furthermore, the study aimed to examine in what extent the girls' needs have been met, how and by whom? The focus was the girls' own experiences thru the breakup from their families and beyond. The issues we wanted to answer were: What needs of help and support does these girls feel that they have? What are the needs immediately after the breakup and how do they look in the longer term? To what extent do the girls have their needs met, how and by whom? What needs experience the girls have not been satisfied? In order to answer our questions, we used semi-structured life-world interviews. We have used needs as a theoretical concept in an attempt to understand the perceived needs of girls through different perspectives. Our results show that the girls are in: need for security both in connection with the breakup but also seen in the long term, needs of belonging to a community and finally, a need of being confirmed as an individual.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker så få anmälningar gällande tvångsäktenskap bland ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp och stöd om de riskerar att utsättas för tvångsäktenskap och om familjestrukturen kan ha en påverkan på att det sker så få anmälningar. Då skolan är en central arena där individens rättigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frågor men också hur skolan kan användas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvångsäktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom ämnet har vi använt oss av olika litteratur så som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin används för att undersöka om familjestrukturen kan ha en påverkan på individens val av att göra en anmälan. Empowerment teorin används för att förklara hur skolan kan jobba med denna problematik i förebyggande syfte. Studien bygger på litteraturstudie och en enkätundersökning. Enkätundersökningen består av 150 enkäter som har delats ut i tre gymnasieskolor i Botkyrka kommun. Resultatet av enkätundersökningen visar dels att det hos ungdomarna brister i kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp men också att skolans arbete med att belysa denna problematik samt informera eleverna om de egna rättigheterna inte är tillräcklig.  Litteraturstudiens resultat visar att det finns en distinktion mellan den individcentrerade familjestrukturen som råder i Sverige och den gruppcentrerade familjestrukturen. Att tvingas in i ett äktenskap innebär att man tillhör en gruppcentrerad familjestruktur där individen har uppfostrats in i att vara en odelbar del i gruppen. Detta och bristen på information kring ämnet kan ha en inverkan på individens val av att göra en anmälan. Resultatet av litteraturstudien visar även hur skolan genom att använda empowerment kan utför ett kontinuerligt arbete i förebyggande syfte mot tvångsäktenskap.

The honour-related violence and opression got more attention in the years 1999 and 2002, when two young women were murdered in the name of honour in Sweden. Honour-related violence is associated with a so called honour culture, which for many symbolize the oppression of a women. It is a fact that not only girls and women are victims of this culture but also many young men and boys are exposed. The aim of this study is to illustrate how individual social workers handle cases where boys and young men are exposed to violence and oppression on the basis of the theory of discretion. In this study a qualitative research strategy has been used which involves the implementation of semi-structured interviews in the collection of empirical data. This is because I am interested in social workers own experiences and perceptions but also for having my researched questions being answered. The results show that in all five communities there are no local guidelines or plan to work for an effective management of honour-related cases.

Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.