<p>Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.</p><p> </p><p>Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising & Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Flising & Kärrby, 1983; Fransson & Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken & Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson & Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg & Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.</p><p> </p><p>Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna<strong> </strong>anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet<strong>. </strong> Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. I vår granskning av kunskapsöversikten har vi funnit att tre perspektiv har särskild inverkan på relationen mellan skola och hem. Dessa perspektiv är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. I vår analys av kvalitetsredovisningarna har vi använt oss av de tre perspektiven för att kategorisera hur arbetet med skola och hem beskrivs.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att relationen mellan skola och hem är komplex och bör betraktas ur olika perspektiv. Forskning visar att samverkan mellan föräldrar och skola ofta kommer barnet till godo och att föräldrars utbildningsnivå står i relation till barns framgång i skolan. Samtidigt framkommer att det finns en baksida med samverkan och att resursstarka och välutbildade föräldrar kan söka påverka skolan utifrån egna intressen. Dessutom kan föräldrars höga förväntningar på sina barns akademiska framgång påverka barnen negativt i form av stress. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de undersökta skolorna är övervägande positiva till samverkan med föräldrar, och att de lägger in olika innebörder av begreppet samverkan. Vår undersökning visar att skolors ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hur samverkan kan bedrivas, i synnerhet där det föreligger språkliga svårigheter. Vi kan också se hur föräldrars utbildningsnivå i många fall kan relateras till barns måluppfyllelse, även om detta förhållande inte alltid kan betraktas som självklart. Enligt vår tolkning av kvalitetsredovisningarna kan skolors medvetna arbetssätt mot en ökad måluppfyllelse ge goda resultat. Samtidigt har vi sett att en hög utbildningsnivå hos föräldrar inte är en garanti för deras barns framgång i skolan.</p><p> </p><p>Nyckelord: skola, hem, föräldrar, relation, samverkan, information, kvalitet</p>

<p>Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år. Därmed blev vårt syfte att undersöka hur skolan använder olika former för föräldrakontakt. Vår studie är också inriktad på att undersöka vad som framkommer om föräldrakontakt i studier om skolan. Även hur lärare förhåller sig till olika former av föräldrakontakt och specifikt till e-post, är av vårt intresse. Vi har också intervjuat lärare, för att ta reda på vad de kommunicerar med föräldrar om via e-post. För att besvara vårt syfte har vi granskat vad som uppmärksammas i läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94, angående hem och skola. Vi har också granskat olika studier som handlar om skolans föräldrakontakt, som berör förutsättningar och svårigheter vid samarbetet. Studierna innefattar även olika kontaktformer och skilda kommunikationssätt mellan lärare och föräldrar. För att ge svar på vårt syfte har vi också utfört kvalitativa intervjuer med lärare, inom grundskolans senare år.</p><p>I vår undersökning fann vi att de olika kontaktformerna inte är utbytbara. De intervjuade lärarna framhåller en kombination av dem. Det framkommer också skilda meningar om hur lärare förhåller sig till e-post som kontaktform. E-post ses å ena sidan som en enkel möjlighet i samarbetet med föräldrar, på grund av att det går fort att maila samt att parterna kan kommunicera med varandra oavsett tid och plats. Å andra sidan ses e-post som en svårighet, då det är ett tidskrävande arbete för lärare och en osäker form för att skicka känslig information. Datorkommunikation anses också skapa missförstånd, som kan leda till en opersonlig kontakt. Det parterna kommunicerar om genom e-post är främst av allmän karaktär. Ett fåtal lärare anser dock att de även kan ta upp vissa problem via e-post. En överensstämmelse vi fann bland intervjupersonerna i vår empiriska undersökning, var att e-post inte kan ersätta det personliga mötet lärare och föräldrar emellan.</p>

<p>Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. </p> / <p>Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet. </p>

<p>Antalet personer med kronisk njursvikt ökar i Sverige, orsakat av att diabetesnefropati ökar, som en följd av att allt fler får diabetes mellitus typ 2. Peritonealdialys är en behandling för personer med kronisk njursvikt och kan skötas i hemmet. Syftet med studien är att beskriva hur peritonealdialys inverkar på dagligt liv bland personer med kronisk njursvikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och vetenskapliga artiklar har sökts via elektroniska databaser och manuella sökningar. Femton artiklar granskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier som utgjordes av oberoende, delaktighet, förändring av välbefinnande och ny medvetenhet om kroppen. De olika kategorierna beskrev peritonealdialysens inverkan på personernas dagliga liv. Genom delaktighet i behandlingen får personen ett oberoende i dagligt liv. Förekomst av fatigue, oro och förändrad kroppsuppfattning kan inverka på personens livskvalitet. Behandling med peritonealdialys har inverkan både på den enskilde personen och på familjen. En beskrivning av peritonealdialysens inverkan på dagligt liv, kan förbereda distriktssköterskan i mötet och omvårdnaden av personer med peritonealdialysbehandling.</p> / <p>The number of persons with chronic renal failure is increasing in Sweden, caused by an increasing number of diabetes nephropathia, as a result of a larger number of diabetes mellitus type 2. Peritoneal dialysis is a treatment for persons with chronic renal failure and can be performed at home. The aim of the study is to describe the influence of peritoneal dialysis in the daily life of persons with chronic renal failure. The study was implemented as a general literature study and scientific articles have been acquired via electronic databases and manual searches. Fifteen articles were reviewed and analysed through content analysis. The results showed four categories consisting of independence, participation, change in well-being and new awareness of the body. The different categories described influence of peritoneal dialysis in daily life. By means of participation in the treatment the person gets independence in daily life. The existence of fatigue, anxiety and change of body image can influence a person’s quality of life. Treatment with peritoneal dialysis can influence both the individual and the family. A description of influence of peritoneal dialysis in daily life can prepare the district nurse in the meeting and nurturance of persons with peritoneal dialysis.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.</p>

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare.

Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.