Abstrakt Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare. / Abstract The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?

Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. / Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet.

Sammanfattning   Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. I vår granskning av kunskapsöversikten har vi funnit att tre perspektiv har särskild inverkan på relationen mellan skola och hem. Dessa perspektiv är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. I vår analys av kvalitetsredovisningarna har vi använt oss av de tre perspektiven för att kategorisera hur arbetet med skola och hem beskrivs.   Resultatet av undersökningen visar att relationen mellan skola och hem är komplex och bör betraktas ur olika perspektiv. Forskning visar att samverkan mellan föräldrar och skola ofta kommer barnet till godo och att föräldrars utbildningsnivå står i relation till barns framgång i skolan. Samtidigt framkommer att det finns en baksida med samverkan och att resursstarka och välutbildade föräldrar kan söka påverka skolan utifrån egna intressen. Dessutom kan föräldrars höga förväntningar på sina barns akademiska framgång påverka barnen negativt i form av stress. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de undersökta skolorna är övervägande positiva till samverkan med föräldrar, och att de lägger in olika innebörder av begreppet samverkan. Vår undersökning visar att skolors ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hur samverkan kan bedrivas, i synnerhet där det föreligger språkliga svårigheter. Vi kan också se hur föräldrars utbildningsnivå i många fall kan relateras till barns måluppfyllelse, även om detta förhållande inte alltid kan betraktas som självklart. Enligt vår tolkning av kvalitetsredovisningarna kan skolors medvetna arbetssätt mot en ökad måluppfyllelse ge goda resultat. Samtidigt har vi sett att en hög utbildningsnivå hos föräldrar inte är en garanti för deras barns framgång i skolan.   Nyckelord: skola, hem, föräldrar, relation, samverkan, information, kvalitet

Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år. Därmed blev vårt syfte att undersöka hur skolan använder olika former för föräldrakontakt. Vår studie är också inriktad på att undersöka vad som framkommer om föräldrakontakt i studier om skolan. Även hur lärare förhåller sig till olika former av föräldrakontakt och specifikt till e-post, är av vårt intresse. Vi har också intervjuat lärare, för att ta reda på vad de kommunicerar med föräldrar om via e-post. För att besvara vårt syfte har vi granskat vad som uppmärksammas i läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94, angående hem och skola. Vi har också granskat olika studier som handlar om skolans föräldrakontakt, som berör förutsättningar och svårigheter vid samarbetet. Studierna innefattar även olika kontaktformer och skilda kommunikationssätt mellan lärare och föräldrar. För att ge svar på vårt syfte har vi också utfört kvalitativa intervjuer med lärare, inom grundskolans senare år. I vår undersökning fann vi att de olika kontaktformerna inte är utbytbara. De intervjuade lärarna framhåller en kombination av dem. Det framkommer också skilda meningar om hur lärare förhåller sig till e-post som kontaktform. E-post ses å ena sidan som en enkel möjlighet i samarbetet med föräldrar, på grund av att det går fort att maila samt att parterna kan kommunicera med varandra oavsett tid och plats. Å andra sidan ses e-post som en svårighet, då det är ett tidskrävande arbete för lärare och en osäker form för att skicka känslig information. Datorkommunikation anses också skapa missförstånd, som kan leda till en opersonlig kontakt. Det parterna kommunicerar om genom e-post är främst av allmän karaktär. Ett fåtal lärare anser dock att de även kan ta upp vissa problem via e-post. En överensstämmelse vi fann bland intervjupersonerna i vår empiriska undersökning, var att e-post inte kan ersätta det personliga mötet lärare och föräldrar emellan.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.   Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund. Till exempel barnens kamratkontakter och trivsel på rasterna. Föräldrarna uttrycker behov av att deras barn får en trygg klassrumsmiljö och tillfälle att utvecklas i egen takt.   Resultatet visade att lärare och vårdnadshavares åsikter inte helt överensstämmer när det handlar om hur samarbetet fungerar gällande värdegrunden. Lärarna anser inte själva att de ger information om värdegrunden i samma utsträckning som skolans målstyrda ämnen. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever däremot att de har mottagit information om värdegrundsarbetet.  Både lärare och vårdnadshavare har en likartad syn på vad begreppet värdegrund innebär.

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).   Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.   Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising & Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Flising & Kärrby, 1983; Fransson & Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken & Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson & Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg & Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu

Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet. Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn. En god föräldrakontakt anses vara av vikt och pedagogerna uttrycker även att stödet i arbetslagen är viktigt och detta resulterar i att sammanhållningen i arbetslaget blir bättre. Samarbetet och relationen med socialtjänsten framträder som ett grundläggande stödbehov för att pedagogerna ska känna att de ser till barnets bästa vid en anmälan. / There are concerns relating to the notification requirement for pedagogues in preschool in the meeting with children who are exposed to violence in the home. Studies indicate that the pedagogues in preschool in low extent reports to the social services where it should have been. The aim of this study is to investigate and highlight pedagogues views in the meeting with children who are exposed to physical violence in the home. But also to understand the possible support pedagogues considers that they need in meeting with children who are in the risk environments because of physical abuse in the home. The study is a qualitative research with pedagogues. The method that we selected to use in the data collection consisted of qualitative interviews. We performed interviews with six pedagogues who have been working various many years in the preschool activities. The result of this study shows that the pedagogues have different experiences about children who are in the risk environments to fare badly because of physical abuse in the home. Relationships appear to be a determining factor in the meeting with the children. A good parental contact is considered important and pedagogues expresses teachers also expressed that the support of the work teams is important and this results in the cohesion becomes better in the work team. The cooperation and the relationship with social services appears as a fundamental support necessary for pedagogues to feel that they can see to the child's best in a notification.