Ungefär var femte vuxen person i Sverige är anhörigvårdare. Omsorg som ges av anhöriga har en samhällsbärande funktion. Huvudparten av tidigare forskning om anhörigvårdare i Sverige beskriver anhörigvårdares olika svårigheter, men även positiva aspekter har skildrats. Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda närstående i hemmet. Utifrån en kvalitativ, induktiv ansats valdes metoden fokusgruppsintervjuer, i kombination med kvalitativ innehållsanalys. Två halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med anhörigvårdare genomfördes. Analysen av datamaterialet resulterade i fyra huvudkategorier: påfrestande livssituation, hantera livssituationen, behålla eller släppa kontrollen samt acceptans av nya livsvillkor. Respektive huvudkategori styrks av underkategorier. Studiens resultat sammanfattas i temat att vilja värna, men våndas. Det handlar om en stark vilja att värna den närståendes intressen och behov, men att det samtidigt medför en vånda för anhörigvårdarna. Resultatet belyser den påfrestande livssituationen för anhörigvårdare och upplevelsen av att ständigt ha ansvar för att livet skall fungera i vardagen. För att hantera livssituationen upplevdes behov av att hämta kraft och få ny energi. Genom tveksamhet kring att behålla eller släppa kontrollen fanns oron att låta professionell omsorg ta över delar eller hela ansvaret kring de närstående. Anhörigvårdarna upplevde på individuella sätt acceptans av nya livsvillkor. De hade anpassat de dagliga rutinerna till att vardagen skulle fungera. Slutsatsen av studien är att anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående rymmer komplexa upplevelser av både positiv och negativ karaktär. Studien kan bidra till att uppmärksamma anhörigvårdarnas perspektiv. En ökad förståelse för anhörigvårdarna kan bidra till individanpassade insatser, vilka bör gynna både enskilda personer och samhället i stort.

Faktorer i omgivningen har visats ha samband med ungdomars måltidsvanor. En central faktor i omgivningen är boendesituationen och relationen till föräldrar. Syftet med detta arbete var att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöka sambanden mellan ungdomars måltidsvanor och deras boendesituation och föräldrastöd. 7119 ungdomar i årskurs 7 och 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län deltog i en enkätundersökning. Effekten av boendesituation och föräldrastöd på måltidsvanor analyserades med logistisk regression och justerades för kön, ålder och föräldrars sysselsättning. Resultatet visade att ett boende, i jämförelse med två eller flera, att bo med båda föräldrar och att ha ett högt föräldrastöd ökade sannolikheten för fördelaktiga måltidsvanor. Slutsatsen var att ungdomars måltidsvanor har samband med faktorer i familjen och boendet. Det vore intressant att undersöka detta närmare i en mer utsatt grupp med en annorlunda boende- och föräldrasituation än de inkluderade i denna studie. / Factors in the environment have been shown to correlate with the food and meal habits of adolescents. The living situation and the relationship with parents are of great importance. The purpose of this paper was to study the associations between the meal habits of adolescents and their living conditions and parental relations in a quantitative cross-sectional study. 7119 adolescents in the county of Uppsala participated in a survey. Questions regarding living conditions, parental support and meal habits were analysed using logistic regression. The analyses were adjusted for parental employment, gender and age. The results showed that meal habits of adolescents were influenced by factors in the environment, especially parental support. In the future it would be of interest to investigate these associations in a more exposed group consisting of adolescents with different living conditions and parental relations apart from those included in the present study.

Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

Svenska pojkars läslust har minskat över tid. Kunskapsöversiktens syfte är att granska och sammanställa aktuell forskning kring pojkar från studieovana hem och deras attityder till skönlitterär läsning, samt hur lärarens val av metodik kan främja läslust. Frågeställningarna är: “Vilka attityder har pojkar till läsning?” samt “Vilka metoder kan läraren använda för att främja läslusten hos pojkar från studieovana hem?”. Kunskapsöversiktens metod har varit en systematisk sökprocess som genom nyckelord och olika begränsningar har funnit nio vetenskapliga dokument kring ungdomars attityder till läsning samt vilka metoder som kan främja läslust. Dokumenten är det empiriska underlaget för denna kunskapsöversikt. Underlaget består av en blandning av ungdomar från både studieovana och studievana hem. Resultatet visade en tudelad attityd till läsning samt en mängd olika metoder för att främja läslust. Främst var personlig relevans och gynnsamma sociala kontexter av vikt för att generera positiva attityder till läsning. Slutsatsen är att det inte finns någon universallösning till den minskande läslusten. Alla individer har varierande behov och förutsättningar. Metoderna måste därför anpassas efter elevgruppen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om och förståelse för vårdnadshavares perspektiv på tillitsfulla relationer mellan förskola och hemmet, vilket lyfts fram i läroplanen som en betydelsefull del av förskolans utbildning (Skolverket, 2018, s. 8). För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare där intervjufrågorna utgår från våra frågeställningar, vilka är: Anser vårdnadshavare att de har tillitsfulla relationer med förskolans pedagoger? Hur beskriver vårdnadshavare en tillitsfull relation mellan dem och förskolans pedagoger? Vilka delar beskriver vårdnadshavare är viktiga i pedagogernas handlanden och sätt att vara för att skapa och upprätthålla en tillitsfull relation? Resultatet kategoriseras utifrån gemensamma nämnare i intervjusvaren, för att sedan analyseras med utgångspunkt i Martin Bubers dialogfilosofi. Resultatet visar att tryggheten är det mest centrala i tillitsfulla relationer, följt av kommunikation, informationsutbyte och bemötande. I analysen framträder det att tillitsfulla relationer snarare består av Jag-Det-förhållanden än Jag-Du-relationer. Studien är ett kunskapsbidrag till både kommande och verksamma pedagoger i förskolans verksamhet.

Background The majority of all abortions performed in Sweden are medical and performed at home, despite this there is a lack of research on women's experience. Since the abortion law came, it has looked different. Today, the abortion law is better developed and places demands on the healthcare staff who must have a positive attitude to the woman's decision, as well as show respect and empathy. The aim was to describe women's experience of doing a medical abortion at home. Method A general literature study with an inductive approach was used. Both quantitative and qualitative articles, as well as a mixed method constitute the result, a total of nine result articles. Results show that women experience contact with care staff as deficient during the performance of the abortion at home. Adequate information was also lacking. The safe home environment contributed to a strengthened integrity and closeness to the partner and the family. The analysis resulted in three categories:Women's experiences of having an abortion without the presence of healthcare staff, Women's experiences of the safe home environment in connection with medical abortion at home and Women's experiences of being prepared for medical abortion at home. Conclusion In order for women to feel safe in the event of a medical abortion at home, it is necessary that healthcare staff are available throughout the process. The information women receive before abortion at home can be decisive for how the experience will be. / Bakgrund Majoriteten av alla aborter som utförs i Sverige är medicinska och utförs i hemmet, trots detta saknas det forskning kring kvinnors upplevelse. Sedan abortlagen kom har den sett olika ut. Idag är abortlagen bättre utvecklad och ställer krav på sjukvårdspersonalen som ska ha en positiv inställning till kvinnans beslut, samt visa respekt och empati. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en medicinsk abort i hemmet. Metod En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats användes. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar, samt en mixad metod utgör resultatet, totalt nio resultatartiklar. Resultat visar att kvinnor upplever kontakten med vårdpersonalen som bristfällig under utförandet av aborten i hemmet. Även adekvat information saknades. Den trygga hemmiljön bidrog till en stärkt integritet och närhet till partnern och familjen. Analysen resulterade i tre kategorier: Kvinnors upplevelser av att genomgå abort utan närvaro av vårdpersonal, Kvinnors upplevelser av den trygga hemmiljön i samband med medicinsk abort i hemmet och Kvinnors upplevelser av att vara förberedd inför medicinsk abort i hemmet. Konklusion För att kvinnorna ska känna trygghet vid medicinsk abort i hemmet krävs det att vårdpersonal finns tillgängliga under hela processen. Informationen kvinnorna får inför abort i hemmet kan vara avgörande för hur upplevelsen kommer bli.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.

Denna studie undersöker vilka motivationella utmaningar chefer upplever i det dagliga arbetet med personalgruppen inom Hem för vård eller boende (HVB) samt chefens roll i att motivera personalgruppen i arbetet med att uppnå verksamhetens mål. Studien är kvalitativ och datainsamlingen har gjorts genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Informanterna bestod av fem personer på ledningsnivå inom olika HVB verksamheter, vars titlar var verksamhetschef, enhetschef och föreståndare. Analysen har gjorts genom tematisk analys och baseras på målvägsteorin (path-goal theory) samt begreppen motivation och ledarskap. Huvudteman som identifierades vid analysarbetet var kommunikation och personalkompetens och resultatet visar på utmaningar som otydlighet kring arbetsuppgifter och mål samt för högt satta mål, vilket kan resultera i minskad motivation i det dagliga arbetet. Studien visar på att det är chefens uppgift att skapa en god arbetsmiljö och struktur i verksamheten, vilket möjliggör en samsyn inom personalgruppen. Chefens motivationsstrategier handlar bland annat om att tydliggöra mål och uppdrag, skapa forum för öppen dialog, ge feedback och stöttning samt att erbjuda utbildning för att möjliggöra personalutveckling. Slutsatser som går att dra av denna studie är att det är viktigt att hitta en balans inom ledarskapet gällande att ge direktiv kring arbetsuppgifter men samtidigt ge personalgruppen handlingsutrymme i beslutfattandet. Personalens delaktighet i upprättandet av genomförandeplanen är viktig för att de ska känna tillfredsställelse när målen uppnås. Detta för att motivationen höjs när de upplever att deras arbete har betydelse för klienterna, vilket ökar chansen att behandlingen resulterar i att dessa integreras i samhälleliga gemenskaper, vilket är ett av socialpedagogikens mål.

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur lärar- och elevperspektiv om hur skolan genomför och stödjer undervisning för nyanlända elever. Detta med bakgrund i ämnena svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. Studiens frågeställningar ämnar att undersöka tre lärares och tre elevers perspektiv på hur undervisning genomförs och skildras av elever som varit i Sverige och gått i svensk skola i mindre än fyra år. Studien gör nedslag i min tidigare arbetslivserfarenhet och varför jag valt att undersöka just den här elevgruppens situation i skolan. Vidare i bakgrunden lyfts delar ur den reviderade läroplanen för grundskolan från 2018 och valda stycken ur kursplanerna för de två ämnena som nämns ovan. Tidigare forskning och Skolverksrapporter lyfts och kopplas sedan till resultatet. För att besvara studiens syfte och tre frågeställningar utfördes sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med de informanter som i studiens inledande skede valts ut på en skola i Norrland. Empirin från intervjuerna resulterade i en tematisk innehållsanalys som redovisas genom tre olika teman och som sedan bryts ner genom att besvara studiens frågeställningar i diskussionen. Resultatet visar att lärarna upplever att de vill ha mer kompetensutveckling i att arbeta med elevgruppen. Att de behöver mer tid för att arbeta ämnesövergripande med exempelvis ämnesord och begrepp för att främja elevernas lärande. Eleverna är trygga med deras lärare i svenska som andraspråk och i det klassrummet men behöver mycket stöttning både i och utanför klassrummet av studiehandledare.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares förståelse för bedömnings- och betygsprocesser i ämnet hem- och konsumentkunskap. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever lärare sin bedömningspraktik i de praktiska momenten? - Hur beskriver lärarna i hem- och konsumentkunskap sin tolkning av vad som ska bedömas utifrån kunskapskraven i de praktiska momenten? I studien användes en kvalitativ metod där åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuades. Respondenterna valdes ut med ett bekvämlighets- och snöbollsurval. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare generellt upplever att det är komplext att bedöma elever i praktisk handling, särskilt då enskilda elevers prestationer ska bedömas samtidigt när de samarbetar. Det respondenterna framförallt bedömde var hur eleverna hanterar redskap, metoder och livsmedel samt hur de planerade arbetsprocessen i matlagningen. Även kreativitet, förmågan att lösa problem och hur eleverna reflekterar kring arbetsprocessen värderades högt hos respondenterna. De strategier respondenterna använde sig av för insamlande av bedömningsmaterial var bland annat matriser, anteckningar och fotografering under arbetsprocessen. Respondenterna upplevde att formativ bedömning utövas hela tiden i undervisningen och flertalet menade att den summativa bedömningen betydde det betyg som sätts inför varje terminsavslutning. Att bedöma kunskap i handling innebär framförallt att man observerar det eleverna gör. Det krävs att läraren tolkar elevernas prestationer i en viss situation på ett sätt så att andra aspekter inte blandas in. För att det ska fungera på ett likvärdigt sätt krävs det därför att läraren är medveten om sin förförståelse om eleven. Lärarnas tolkning av hur bedömningen i hem- och konsumentkunskap ska ske varierade. Dock menade alla att det inte är resultatet som bedöms, utan arbetsprocessen. Genom att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem, ger man dem möjlighet att utveckla sina förmågor att hantera metoder, livsmedel och redskap samt att planera och värdera arbetsprocessen och resultatet i mat- och måltidssammanhang.