Digitaliseringen av hemmet gör att autonoma enheter blir allt mer vanliga i våra vardagliga liv. Hemmet, som tidigare har varit en privat och personlig plats, blir nu ett centrum för digitala enheter vilket i sig skapar nya teknologiska möjligheter. Det smarta hemmet är en av dessa möjligheter då det erbjuder användaren trygghet och säkerhet samtidigt som enheterna i hemmet kan hjälpa oss med både dagliga problem och långsiktiga utmaningar. En autonom enhet i hemmet kan göra allt ifrån att styra musik till att hålla koll på energiförbrukning. Den gemensamma nämnaren de autonoma enheterna har är att människor tar in dem i sina hem; deras privata sfär, därför blir frågan vi ställer oss följande: Hur bygger en användare tillit mot autonoma enheter i en hemmiljö? / The digitization of the home makes automated systems more common in our everyday lives. The home, which used to be a private and personal place, now becomes a center for digital devices, which in itself creates new technological opportunities. The smart home is one of these opportunities as it offers the user safety and security while the units in the home can help us with both daily problems and long-term challenges. An autonomous unit in a home environment can do everything from controlling music to keeping track of energy consumption. The common denominator the autonomous units have is that people take them into their homes; their private sphere, therefore, the question we ask ourselves becomes the following: How does a user build trust against autonomous units in a home environment?

Bakgrund: Med anledning av ökade komplexa behov, är en fungerande och effektiv samverkan mellan utförare på HVB-hem och handläggare på socialtjänsten viktig för klienten. Dels på grund av informationsutbyte både innan, under och efter placering på hemmet, dels för att skapa förutsättningar för en meningsfull vistelse och för att tillgodose en säker och korrekt vård/behandling för klienten under placeringen. Med innevarande bakgrund har det varit relevant att undersöka vilka erfarenheter utförare på HVB-hem har gällande samverkan mellan handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverka klienten. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om betydelsen av samverkan mellan utförare på HVB-hem för vuxna samt handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverkaklienten. Även vilka faktorer som anses främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare presenteras. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med utförare på HVB-hem via Google teams. Det insamlande materialet har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Vid analysen har den insamlade empirin kopplats till handlingsutrymmet som begrepp samt tidigare forskning. Resultat: I studiens resultat framkommer en del skillnader utav respondenternas erfarenheter av samverkan med handläggare och hur det anses påverka klienten. Det framkommer likaså faktorer som respondenterna anser främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare.

Sammanfattning Bakgrund Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen. Syfte                                                                                      Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt. Metod Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät. Resultat Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar. Slutsats För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.

Hem- och konsumentkunskap (HKK) bygger delvis på de praktiska köksmomenten där elevers samarbete utgör en förutsättning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att gruppsammansättningen påverkar elevernas kunskapsutveckling i de praktiska momenten i ämnet. Forskningsansatsen är kvalitativ där nio utbildade och verksamma HKK-lärare från åtta skolenheter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att många lärare ansåg att eleverna bör lära sig att samarbeta med andra, därmed ses grupparbetets syfte som både kunskapsinhämtning samt en social träning. Svårigheter med gruppindelningar uppstod gällande elevkonflikter samt mångkulturalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att lärare ser elever som en resurs i form av en kunskaps- och social stöttning till de med speciella behov, psykisk ohälsa och kunskapsmässigt svagare elever. Samarbete som främjar lärande var kollaborativt arbete, där eleverna interagerar för ett gemensamt mål. Undervisningstiden varierade vilket påverkar elevers kunskapsutveckling. Eftersom grupparbete är utgångspunkt för ämnets praktiska delar krävs att alla elever inkluderas genom rätt gruppsammansättningar och efter sina förutsättningar. Elever bör få arbeta med kökskamrater de känner sig trygga med för ett gott kollaborativt arbete.

Since the introduction of Microsoft's Clippy the popularity of conversational agents has been on the rise. Nowadays you can interact with them in your home, on your phone, and even when interviewing for your next job (Mitt i Stockholm, 2019). The popularity is expected to keep on growing and by the year 2024 the chatbot market is predicted to be valued at 1.3 billion dollars (Bhutani & Wadhwani, 2019). This study set out to understand how conversational agents could be used to improve the smart home experience. This was done using the Design thinking methodology, which in this study consists of five phases named empathise, define, ideate, prototype, and test. These phases all contributed to understanding the users goals, problems, and how it might be solved by the implementation of an artifact. The artifact was also user tested which results in various feedback giving insights into the users perspective on the product. The test were evaluated with the System Usability Scale, which is a metric for usability, ranking the product from 0-100, or F to A+. The prototype received an average score of 90.3, which converts to the A+ grade. Even though the grade can be seen as promising the homogeneous and young group of participants makes the results hard to generalize to a broader population. This is an area of improvement for future studies.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ”Spjutspetsskolan” höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal.

I takt med att samhället digitaliseras allt mer förändras våra liv på olika plan, inte minst i det egna hemmet. Idén om smarta hem har funnits ett tag, men nya innovationer fortsätter att dyka upp på marknaden. Samtidigt är det ofta aktuellt för människor att spara pengar om de kan, och ett sätt att spara pengar är att minska energiförbrukningen i den egna bostaden.Att via en SmartPhone kunna reglera temperaturen i en bostad är i dagsläget tekniskt möjligt, men är ändå inte fullt etablerat på bostadsmarknaden. Många människor befinner sig på arbetsplatser flera timmar av dagen, och det är inte nödvändigt att bostaden håller en komfortabel temperatur när ingen är hemma. I den här undersökningen utreds det av den anledningen lönsamheten i att addera mobilstyrning som ett komplement till regleringen av uppvärmningen i en byggnad, men även själva intresset för ett sådant här system på marknaden.För att kunna uppfylla syftet med undersökningen utfördes bland annat intervjuer av allmänheten och en fastighetsägare för att undersöka intresset på marknaden. För att undersöka den ekonomiska lönsamheten i att addera mobilstyrning som ett komplement till regleringen av uppvärmningen i en byggnad gjordes även hypotetiska kassaflöden. Efter undersökningen var slutförd kunde det konstateras att det fanns ett tydligt intresse för mobilstyrning på marknaden. Från kassaflödena kunde även utläsas att det på sikt är potentiellt ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att installera mobila styrenheter. Lönsamheten beror dock på olika faktorer, däribland mänskliga faktorer och byggnadsteknik. / As society is increasingly digitalized our lives are changing rapidly in many areas of everyday life, one of them is the homes in which we live. The concept of a smart home has been around for some time and new innovations continue to appear on the market to define the modern homes of the future. Also, people often want to save money at given opportunity, and reducing the daily home energy consumption is a way to accomplish that.To be able to regulate the temperature of the home with a SmartPhone is currently technically possible, but it’s still not fully established in the housing market. As most people leave their homes for several hours a day during the average week a constant heating level is unnecessary. Because of this it could be interesting to investigate the potential market interest as well as the profitability of adding mobile control as a complement to the ordinary regulation of heating in a building.In order to conduct this study, interviews of the public and a property owner were conducted to get an overview of the level of potential market interest. In order to investigate the profitability of adding the mobile controlled system, a hypothetical cash flow calculation was made. After the interviews were completed, it was noted that there was a clear interest in using this kind of mobile controlling in the market. From the cash flow calculation it could also be seen that in the long term it is likely to be economically profitable for a property owner to invest in this system as well. The profitability, however, depends on a number of factors, including human behavioral patterns and building technology.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Att rättsprocessen kan vara frustrerande är något som många har upplevt. Det är ofta en omfattande och utdragen process från gärningstillfället till att en eventuell påföljd meddelas i rätten. Att sprida kunskap om rättsprocessen och de principer som domstolarna är skyldiga att följa enligt lag, är viktigt för att stärka den positiva synen på rättssystemet och stärka rättssäkerheten. En annan viktig aspekt är att lyfta fram våra mest utsatta samhällsgrupper, i detta fall barn och unga som har placerats på HVB-hem. På senare år har det framkommit allt fler fall av våldtäkter på flickor som utsätts av personal på HVB-hem som flickorna befinner sig på. Den aktuella studien hade som syfte att undersöka domstolars bedömningar i sexualbrott mot tvångsplacerade flickor. De fyra frågeställningarna var (1) vilka typer av bevis åberopades, (2) hur värderades de muntliga utsagorna, (3) hur argumenterade domstolarna för fällande och friande domar, och (4) vilka rättsligaprinciper använde domstolarna sig av? Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys av sex domstolsprotokoll, där samtliga målsägare var flickor som var placerade på HVB-hem under tiden för brotten. De tilltalade bestod av män som under gärningen var anställda på HVB-hemmet och därmed ansvarade för målsägarens vård och tillsyn. Resultatet visade hur bedömningarna i de olika fallen varierade till viss del. En stor brist kunde ses i utsagevärderingen, då domstolarna till stor del inte använde sig av de kriterier som Högsta domstolen angav i prejudikatet NJA 2010 s.671. Vissa av domstolarna beskrev inte heller hur bedömningen och bevisvärderingen hade gått till eller vilka principer som de grundade sig på. Denna brist kan riskera att rättens transparens försvinner och att parterna inte blir lika införstådda i målet.