Bostadsmarknaden i Sverige blir allt mer osäker. För studenter som söker bostad på sin studieort har det blivit vanligare att man måste hyra i andra hand. Vad innebär detta för studenterna? Hur kan de bo och skapa ett hem inom dessa villkor på en bostadsmarknad med tillfälliga boendeformer? Följande uppsats har att analyserat hur man kan skapa ett hem på denna typ av bostadsmarknad genom att tillämpa Tim Ingolds begrepp ”dwelling perspective”. Utifrån Rolands Paulsen bok ”En studie i oro” (2020) tar uppsatsen även upp en diskussion om hur vi hanterar att leva i en samtid där oro och en känsla av otrygghet är ständigt närvarande. Genom ett antropologiskt perspektiv på hemmet och att bo är denna uppsats en analys av hur studenter bor och skapar ett hem på en osäker bostadsmarknad.

Bakgrund Att förse kroppen med bränsle efter en natts fasta är en god idé. Frukost har fått benämningen som dagens viktigaste måltid. Frukostkonsumtion har generellt sett positiva effekter på kognitiv prestanda jämfört med utelämnande av frukost. Samtidigt har nyligen utförd forskning visat motsatsen. För att ta reda på vad som är viktigt för ungdomar och deras frukostvanor, genomfördes en kvalitativ studie då sådan saknas, för att belysa ämnet och för att få en djupare förståelse för frukostsituationer bland elever på högstadiet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Metod Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, en semistrukturerad intervjuguide med förutbestämda frågor där varje respondent, högstadieelever från olika delar av landet, fick samma huvudfrågor. Vi genomförde tolv intervjuer med inspelningsmaterial mellan 20–45 minuter. Data samlades in digitalt. Efter transkribering, plockades syftesrelaterade meningsenheter ut, dessa kodades och placerades ut i slutgiltiga kategorier, som resultatdelen baserades på. Resultat Resultaten som framkom i undersökningen svarade mot frågeställningarna om hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Respondenterna uttryckte sig angående ork och energi samt frukostens näringsinnehåll. De resonerade om hur stor betydelse sällskapet hade samt sociala medier, föräldrar och skolans påverkan på frukostsituationen. Respondenterna resonerade kring hur stress kunde påverka frukostval samt för hur vanor ändrades på grund av säsong. Slutsats Respondenterna hade en medvetenhet om att de behövde energi på morgonen för att orka med sina aktiviteter om dagarna. Sällskapet hade stor betydelse för en trevligare frukostsituation. Sociala medier och föräldrar inspirerade till goda frukostvanor. Gemensamt för alla respondenter var att de ville utöka sina kunskaper om att skapa mer hälsosamma matvanor men att de inte gavs möjlighet till tillräckligt med kunskap om ämnet i skolan. / Background Providing the body with fuel after a night of fasting is a good idea. Breakfast has been named the most important meal of the day and breakfast consumption has generally had positive effects on cognitive performance compared to omitting breakfast. Recent research has however shown the opposite. In order to find out what is important for adolescence and their breakfast habits, a qualitative study was conducted, to illustrate the subject from a wider angle. Objective The aim of the study was to investigate how adolescence reason about their breakfast situations. Method We used qualitative interviews as a data collection method, a semi-structured interview guide with predetermined questions where each respondent, high school students from different parts of the country, were given the same questions. We conducted twelve interviews with recording material between 20-45 minutes. Data were collected digitally. After transcription, purpose-related sentence units were picked out, coded and placed in definitive categories, on which the results section were based. Results The results that emerged from the interviews with young people reason about their breakfast situations. The respondents commented on energy- as well as the nutritional intake of breakfast. They reasoned about the importance of society as well as social media, parents and the school's impact on the breakfast situation. The respondents reasoned about how stress could affect breakfast choices and how habits changed due to the season. Conclusion The respondents had an awareness that they needed energy in the morning to cope with their activities during the day. The company was of great importance for a nicer breakfast situation. Social media and parents inspired good breakfast habits. Common to all respondents was that they wanted to expand their knowledge of creating healthier eating habits but that they were not given the opportunity to have sufficient knowledge of the subject in school.

Vad är det som gör att ett hem är just ett hem? Det är en fråga som kräver olika svar, ett hem för någon behöver inte vara ett hem för någon annan. ”Hem” kan definieras på många sätt, men en sak som nog många är enade om är att ett hem är en plats där man ”känner sig hemma”, och där man trivs. Denna uppsats har genomfört etnografiska studier av olika komprimerade bostäder samt sammanställt en litteraturöversikt för att svara på frågeställningarna; “Vad säger litteraturen om komprimerade bostäder och trivsel? Hur gör sig människor hemma i en komprimerad bostad? Hur kan man utforma komprimerade bostäder men samtidigt behålla den trivsamma hemmiljön?”. Som en del av resultatet har ett förslag på en komprimerad bostad tagits fram som har baserats på litteraturen och den etnografiska studien. Studien har även behandlat viktiga begrepp såsom; komprimerad, trivsel, hem och kvalitet. Uppsatsen diskuterar vilka faktorer som tillför trivsel och hemmakänslan samt hur det kan förbättras när det kommer till komprimerade bostäder. Den tar upp hur man behöver tänka när man designar en komprimerad bostad om vilka delar som man ska lägga huvudvikten vid. / What makes a home to be a home? That is a question that requires different answers, a home for one person doesn’t have to be a home for another. “Home” can be defined in many ways but one thing that lots of people agree with is that a home is a place where you “feel like home” and a place where you feel well. This essay has completed ethnographic studies of different compact housing and compiled a literature review to answer the following questions; “ What does the research say about compact living and well-being? How do people make themselves feel like home within compact housing? How can we design compact housing but at the same time maintain a pleasant home environment?”. As a part of the result, a proposal of a compact housing has been made. It has been based on literature and ethnographic study. The essay has also addressed important concepts such as; compact, well-being, home and quality. The essay discusses which aspects that contribute well-being and the homefeeling, also how that can improve with compact housing. It highlights how you should think when you are designing compact housing, which parts to put the main emphasis on.

Denna kvalitativa studie undersöker hur personalen på Malmös hem- och vårdboende för ensamkommande barn arbetar med institutionaliseringen av ungdomarna utifrån teorier om system, institutionalisering och makt. Många ensamkommande barn kom till Sverige år 2015 och har spenderat cirka tre år av sina liv på institutionerna. I studien kommer författaren fram till att hem- och vårdboendena ses som slutna system där lite interaktion sker med omvärlden. Utifrån det övergår studien till att undersöka institutionaliseringen av ungdomarna med teorier hämtade från främst Goffman. I Goffmans (2012) forskning framkommer att makt är ett vanligt förekommande inslag i slutna institutioner. Därför har författaren inkluderat en analys av framförallt maktteorier tagna från Foucault (1993), där kunskap är lika med makt. De valda teorierna till studien är på flera sätt sammanflätade och författarens ambition har varit att efter två tema disponera teorierna i analysen så att de ska följa en röd tråd genom arbetet. Författaren har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika hem- och vårdboende för att få en djupare förståelse för det arbete som utförs. Målet med studien har varit att lyfta fram de tendenser av institutionalisering personalen identifierar hos ungdomarna för att undersöka hur personalen medvetet eller omedvetet arbetar med det. I studien kom författaren fram till att personalen såg institutionerna som slutna system och att ett större arbete behövdes läggas utanför boendena, detta så att ungdomarnas sociala nätverk skulle bli större och leda till en bättre integration när ungdomarna lämnar institutionen. Det framgick även att personalen försöker att skapa en friktionsfri vardag genom regler och rutiner men att de saknade medel att tillrättavisa ungdomar som inte gjorde vad de skulle. Personalen pekar på det relationskapande arbetet som sitt främsta verktyg till att få ungdomarna medgörliga samt att all personal behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och att relationen till ungdomarna därför inte får övergå till att bli för bra. Studien visar även på att personalen uppfattar dokumentationen om ungdomarna som ett viktigt inslag i arbetet även om det skapar ett ojämnt maktförhållande. Det skapade konflikter hos vissa av informanterna i hur de skulle förhålla sig till det omfattande dokumentationskravet vilket för dem upplevdes som en integritetskränkning mot ungdomen. Det kunde även leda till konflikter med ungdomarna som inte ville att allt de sa och gjorde skulle vara tillgängligt för andra att ta del av. / This qualitative study examines how the staff of Malmoe's group homes for unaccompanied children work with the institutionalization of the young people based on theories of systems, institutionalization and power. Many young people came to Sweden in 2015 and have now spent about three years of their lives in the institutions. In line with the system theory, the institutions are seen as closed systems and the work is transformed into theories of institutionalization from mainly Goffman. Goffman's (2012) research shows that power is a common element in closed institutions. Therefore, the author has included an analysis of mainly theories of power taken from Foucault (1993), where knowledge is equal to power. The three chosen theories for the study are in many ways intertwined and the author's ambition has been to use two theories in the analysis so that they follow a red thread through the work. The author has conducted five semi-structured interviews with staff from three different homes and care homes to gain a deeper understanding of the work being performed. The aim of the study has been to highlight the tendencies that can lead to an institutionalization of the young people and how the staff deliberately or unknowingly work with it. In the study, the author came to the conclusion that the staff saw the institutions as closed systems and that greater work was needed outside the dwellings, this so that the young people's social networks would become larger and lead to a better integration when the young people leave the institution. It also emerged that the staff are trying to create a friction-free everyday life through rules and routines but that they lacked the means to reprimand young people who did not do what they were supposed to. The staff points to the relationship-creating work as their main tool for making the young people compliant, and that all staff need to have a common approach and that the relationship must therefore not pass to becoming too good. The study also shows that the staff perceives the documentation about young people as an important element of the work, even though it creates an uneven power relationship. It created conflicts with some of the informants in how they would relate to the extensive documentation requirement, which for them was perceived as a violation of integrity towards the youth. It could also lead to conflicts with the young people who did not want everything they said and did to be accessible to others.

SammanfattningMatsvinn är den mat som slängs i onödan, livsmedel som hade konsumerats eller säljas om det hade hanterats annorlunda. I hem-och konsumentkunskapssalen (hkk) slängs dagligen mat som eleverna lagat men inte ätit upp. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och ekonomin negativt. Det finns forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön, men det finns inte så mycket forskning kring matsvinn i hem-och konsumentkunskapssalen. Vår forskning har fokuserat på attityder som elever kan ha kring matsvinn, på vilket sätt lärare använder undervisningen till att eleverna ska se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan. Men också på vilka sätt lärarna arbetar med matsvinn på hkk-lektionerna. Genom att intervjua hkk-lärare på skolor i våra respektive kommuner har vi fått fram svar på våra frågeställningar. Det visade på att lärarna var uppfinningsrika gällande lektionsplanering och samtliga lärare tyckte matsvinn var en viktig aspekt att ta upp och prata kring matsvinn. De använde sig av olika metoder så som filmvisning och uppgifter som att laga mat på rester som fanns i kylen, eller laga mat på endast fem l vatten. Vågen var ett bra redskap för att förtydliga hur mycket som faktiskt slängs. Attityderna hos eleverna skilde sig en del skolorna emellan enligt de lärare vi intervjuade. De yngre var försiktigare än de äldre eleverna med att kasta mat.De äldre eleverna frågade inte så mycket om lov utan de bara lagade maten utan en tanke på miljön och hållbarheten. De kastade sedan sin mat de lagat utan att fråga någon om vad de skulle göra med det som blivit över. Attityden hos de äldre eleverna var ganska tuff när det gällde den vegetariska matlagningen. Helst ville eleverna ha kött för det hör enligt dem fortfarande till varje måltid. Köttet hade en central roll hos eleverna, då det kunde markera status genom manlighet i proteinintaget. / AbstractFood waste is the food that is unnecessarily thrown away, food that would have been consumed or sold if it had been handled differently. In the classroom of home economics daily food that students have cooked but not eaten is thrown away. Throwing food is wasting resources, which affects the environment and the economy. There is research on how much food is thrown away and how it affects the environment, but there is not so much research on food waste in the home and consumer knowledge room. Our research has focused on attitudes that students can have about food waste, in what way teachers get to students to see the relationship between food waste and environmental impact, also in what ways the teachers work with food waste on the home and consumer knowledge lessons. By interviewing home and consumer knowledge teachers at schools in our respective municipalities, we have obtained answers to our questions. It showed that teachers were inventive about lesson planning and all teachers thought food waste was an important aspect to address and talk about food waste. They used various methods such as film screening and tasks such as cooking on leftovers in the fridge or cooking on only five liters of water. The scale was a good tool for clarifying how much actually is thrown away. The attitudes of the students differed in some schools according to the teachers we interviewed. The younger ones were more cautious than the older students in throwing food.The older students did not ask so much about praise, they just cooked the food without a thought of the environment and sustainability. They then threw their food they cooked without asking anyone what to do with what was left. The attitude of the older students was quite tough when it came to vegetarian cooking. Ideally, the students wanted meat because, according to them, they still belong to every meal. The meat played a central role in the students, as it could mark status through masculinity in the protein intake.

I förskolan är litteratur en stor del av barns vardag och de har ofta möjlighet att själva styrasin läsning beroende på vilken bok som tilltalar dem. Vid många tillfällen under en dag skerdock också läsning av böcker som pedagogerna väljer ut. Vårt syfte är att undersöka deböcker pedagoger förevisar för att utforska huruvida de har en mångsidighet iframställningen av karaktärer och deras förhållningssätt till varandra. Studien är kvalitativmed intersektionalitet som teoretisk utgångspunkt för att analysera text och bilder i deutvalda böckerna. Våra slutsatser har vi kommit fram till genom att med ett intersektionelltperspektiv analysera hur sociala kategorier skapar möjlighet för identifikation. Med dessaslutsatser kan vi utvärdera valda delar av den litteratur som pedagoger presenterar förbarnen. / In preschool, the presented literature is a significant part of children's everyday life. Oftenthey have the opportunity to control their reading depending on the book that interests them.However, on many occasions during the day, the books that are presented to them are oftenthe educator's choice. Our purpose is to investigate which books educators show and explorewhether they have versatility in the way they present characters and their approach to eachother. The method we have chosen to collect our empirical data is qualitative, the next stepwe had to take was to then analyze the material using theories on intersectionality. Theresult we generated with this essay is that books chosen by educators at the preschool have awell represented diversity regarding opportunity to identify in situations the intended reader.In conclusion, we analyzed the collected empirical material with the purpose of view booksfrom an intersectional perspective, focusing on the home as a physical and socialconstruction. Our conclusions can be used to evaluate literature that educators choose topresent to the children and act as a tool for mapping intersectionality and its influence on thecontent of the book and the intended reader.

Bakgrund: Måltiden har en betydande del i människors liv. Den påverkas av aspekter såsom miljön där måltiden äts, tiden för måltiden och sällskapet runt bordet. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap nämns det om måltidens betydelse för gemenskap och vikten att kunna arrangera måltider.  Syfte: Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i hem- och konsumentkunskap.  Metod: Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter bestod av sex verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9. Intervjuerna har genomförts via telefon. En innehållsanalys har utförts av det inhämtade och transkriberade materialet för att kunna urskilja det väsentliga.  Resultat: Två tydliga kategorier framträdde; eleven i fokus samt ramfaktorer. Utifrån de två kategorierna fann vi sedan tre subgrupper till varje kategori som vi presenterat i resultatet. Det visade sig att måltidens syfte enligt lärarens upplevelser var att låta elevens fokus vara det centrala med måltiden. Att måltiden är elevens stund för gemenskap och samtal. Det framkommer också att på grund av tidsbrist optimerar läraren lektionen med teori under måltiden men också att det saknas rätt förutsättningar för att få till en måltid med lugn och ro i en trivsam miljö.  Slutsats: Läraren saknar förutsättningar för en bra och trevlig måltidssituation. Måltidssituationen betraktades inte som en lika viktig del i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och inte heller som underlag för bedömning. För att möjliggöra måltidssituationen behöver läraren och eleverna mer tid för måltidssituationen för att kunna nyttja måltiden till en del i undervisningen. Läraren behöver också bättre förutsättningar till måltidsmiljön.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor. / Background Breakfast is considered to be the most important meal of the day and is needed to refill energy after a night's sleep. Breakfast benefits students' learning ability and helps them to concentrate until lunch. Aim The aim of the study was to investigate to what extent adolescents in grade 8 eat breakfast, if there was any difference between genders and their attitude towards breakfast. Method The study was conducted with a web-based survey consisting of 16 questions at two schools in southern Sweden in the spring of 2020. The sample was a convenience sample. The survey responses were entered into Excel and SPSS and analyzed using chi-squared test, the Kruskal-Wallis test and the Mann-Whitney U test. The significance level was set to p<0,05. Results It was 142 respondents that participated in the survey. The study showed that almost half (49.3%) ate breakfast every weekday before going to school and 6.3% said they never ate breakfast. Of the boys, 54.3% always ate breakfast and the corresponding figure for the girls was 42.6%. In total, 42.3% of the respondents said that they felt that breakfast was important for the school day. In the survey, there was 39.4% of the respondents that responded that they don´t think that breakfast takes unnecessary time, significantly more girls than boys thought breakfast takes unnecessary time (p=0,030). Conclusion Only half of the young people eat breakfast every schoolday and more girls than boys stated that breakfast takes unnecessary time in the morning. Less than half of the young people considered that breakfast is important for the school day. Home economics is an important subject and requires more teaching time to be able to give students the knowledge they need to build healthy eating habits.

Denna studie har undersökt hur användare av smarta hem-produkter i Sverige förhåller sig tillsin personliga integritet i relation till sitt användande av dessa produkter. Den har ocksåundersökt om användarvillkor är ett effektivt verktyg för att säkra ett giltigt informeratsamtycke från användare av smarta hem-produkter i Sverige. Studien vill bidra tillforskningssamhället genom att lyfta frågan om informerat samtycke i relation till IoT (Internetof Things). Det främsta syftet med studien är att förstå i vilken utsträckning konsumenter iSverige ger informerat samtycke till insamling och behandling av data i samband medanvändande av smarta hem-produkter.Studien genomfördes med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Denkvalitativa undersökningen bestod av 6 semistrukturerade intervjuer och den kvantitativa av enwebbenkät med 207 respondenter. Resultatet som framkom genom undersökningarna stämdetill stor del överens med tidigare forskning om personlig integritet och informerat samtycke isamband med insamling av data. En minoritet av respondenterna läser användarvillkor och dengenerella kunskapen om datainsamling visade sig vara låg i förhållande till hur mycket mångarespondenter uppger att de värderar sin personliga integritet. Flera respondenter värderar sinbekvämlighet över den personliga integriteten, vissa genom sitt agerande och andra mer explicitgenom att uttrycka att det är ett val de gjort.Slutsatserna i denna studie överensstämde med tidigare studier. Respondenterna har eninkonsekvent relation till sin personliga integritet. De upplever villkor och avtal för sina smartahem-enheter som svåra att förstå och många vet inte vad de givit sitt samtycke till. / This study has examined how users of smart home devices in Sweden relate to their personalintegrity in relation to their use of these devices. It has also examined whether end useragreements are an effective tool for securing informed consent to the collection of data fromusers of smart home devices in Sweden. The study hopes to contribute to the research societywithin its field by raising the issue of informed consent in relation to Internet of Things. Themain purpose of this study is to understand to what extent users of smart home devices inSweden provide informed consent to the collection and use of their data.The study was conducted with a combination of qualitative and quantitative methods. Theresearcher conducted 6 semi structured interviews and a web survey with 207 respondents. Theresults collected through the surveys were consistent with several previous studies on personalintegrity and informed consent in connection with data collections. A minority of therespondents read end user agreements and the overall knowledge about data collection proved tobe low in comparison to how many respondents state that they value their personal integrity.Several respondents place a larger value on their convenience than their personal integrity, somethrough their actions and others more explicitly by expressing that it is a choice they have made.The conclusions in this study have been largely consistent with previous studies. Respondentshave an inconsistent relationship to their personal integrity. They experience major difficultieswith understanding end user agreements and privacy policies and many do not know what theyhave given their consent to in regard to their smart home devices.

This thesis explores the role of things in the literary work Storgården. En bok om ett hem, by writer Karl-Erik Forsslund (1872–1941). Through a thematic reading of things, coupled with a historical contextualization, the thesis aims to understand how characters are affected by things within the home as a material place in Storgården. By distinguishing between "objects", which can be used and understood, and "things", which resist being used and understood, I argue that things and thingness play an important role in two distinct ways. Firstly, by letting the subject experience continuity over time, in his or her own life as well as with previous generations. Secondly, by creating a "mood" of homeliness, which the subject feels connected to. Both of these two ways are enabled by the oscillation between things as objects which can be used and understood, and things which resist such conceptualizations. By emphasizing the thingness of things, Forsslund makes things appear as unique, as if they existed only in the particular home. At the same time, he emphasizes the usefulness of the things to the subject living there. The feeling of homeliness is thus achieved when things appear both as objects which can be used and things with their own lives. By assigning things this role in his literary work, Forsslund formulates a critique of accelerating modernity, the city, and increasing standardization. In his vision, things and humans exist in a close relationship, and this challenges the notion of a subject clearly separated from the object world. Through this relationship with things, the home in Storgården becomes a place where multiple temporalities exist in a harmonious relationship. And it is this harmony that creates the mood of homeliness.