Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ux-design i appar kommunicerar energibesparing i hemmet. Det finns en uppsjö appar på den svenska marknaden vars ändamål är att skapa och styra ett smart hem. I denna uppsats gjordes ett strategiskt urval på ett antal appar som var populärast mars 2023 och en visuell research samt ett antal kundresor utfördes på dessa. Genom den visuella researchen som metod och tjänstedesign och ux som teorier gick det att svara på frågeställning ett; Vilka appar inriktade på smarta hem har funktionalitet för att spara energi? Utöver denna och för att skapa en helhetbild bekräftades den visuella researchen genom att ett antal kundresor utfördes för att se om respondenterna kunde svara på första frågeställningen. Kundresorna tillsammans med teorierna ux, nudge och triggers var också den metod och terorier som svarade på frågeställning två; Hur används ux-design som triggers i appar för smarta hem? I min vetenskapliga uppsats kom jag fram till att det saknades tydliga funktioner för att spara energi genom ett smart hem. Genom att kombinera AI och mjukvara i form av en app, tillsammans med en specifik hårdvara, skulle jag kunna skapa en produkt som inte bara möter behoven som min uppsats uppmärksammade, utan också erbjuder något nytt och unikt på marknaden. Det unika med mitt projekt är att det sammanför två olika världar – AI och mjukvara samt fysisk hårdvara. Genom att kombinera dessa två områden skulle projektet kunna erbjuda en produkt som är både innovativ och användarvänlig. Där det sista har varit en kritiskt och viktig del från dag ett.

Existence is essentially in a world and with others, as Heidegger stated, and this essay wants to emphasize that our first, closest and most prosaic experience of in- and with-being is our home and family. The aim is to explore, describe and understand the experience of the existential time space, that is constituted by the family ties companion-parent-child. The question at issue is: How can the existential experience of being in- and with family be phenomenologically described and ontologically understood? The question will be explored in relation to intimacy and through experiences as they are expressed in art, literature as well as painting, mainly by Duras, Lispector, Glück and Cronqvist, and in dialogue with philosophers such as Heidegger, Arendt, Levinas and Bataille. The phenomenon of family ties is the starting point of the exposition, which unfolds into three essential aspects, that will be further explored. Firstly, the experiences of home, what it is to share an intimate place, which constitutes the common life space of the family, displayed in the dialectics between world and nature. Secondly, the inner experience of community and contact as we find it by the lovers, where the exteriority of intimacy turns out to be essential. Thirdly, the relation to the child, which expose the wider context of generation and tradition. The examination then gathers the studied pictures of the phenomen family as expressed in art, and considers the phenomenological connections between family ties and the family album. Finally, the essay discusses in what ways the space in between has been showed to be essential to the existential time space of family, where in addition seemingly contradictory but intertwined temporalities has been exposed. As a conclusion the family existence can be understood as a complex of dialectical tensions and transcending and transformative movements.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Recept förekommer ofta i undervisningen inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Men det är inte helt utan problem som eleverna möter receptet. Det finns mycket som eleverna måste kunna för att de ska kunna använda recepten och omvandla det till en maträtt.   Syftet med undersökningen var att titta på några svårigheter som eleverna upplever när de tolkar ett recept. Vilka delar av receptlitteracitet som finns i elevernas beskrivning av sin användning av recept och om de tar med sig erfarenheter från andra skolämnen för att tolka ett recept. De teorier som ligger till grund för att undersöka detta är dels receptlitteracitet som föreslås sammanfatta den kunskap som behövs för att kunna tolka ett recept. Transfer är en teori som försöker visa att eleverna tar med sig erfarenheter från ett ämne för att använda kunskaperna i ett annat sammanhang. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer. Det är totalt 39 elever som har intervjuats i grupper om 4 till 5 elever.   Resultat visar att eleverna beskriver svårigheter med att tolka ett recept och de kan knytas till receptlitteracitetens fem aspekter. Eleverna konstaterar att matematiken är viktig för att man ska kunna använda ett recept. Svenska är viktigt för att kunna läsa men det krävs att man lär sig de speciella begreppen inom HKK för att de ska lyckas använda recepten.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

In this thesis my purpose is to study the mechanisms and discourses that are the foundations for identification processes, in a contemporary society characterised by increased mobility. By means of a fictitious life history, I relate to this problem constantly through the work. At the beginning of the essay I discuss the traditional, western, philosophical view of the self and its surroundings, which eventually leads me to focus on the theories of the sociology of knowledge. From this perspective I choose to examine globalisation processes and mobility, to create an understanding of how these two, changes the circumstances for the individual identification. In my concluding argument I stress that all research or all studies concerning identification processes must take into account that these identifications always take place with regard to time/place which also means, that it takes place both in real space and in imaginary space. To conclude the imaginary aspect of our spatial perception is essential to any study of identification processes. / denna uppsats är mitt övergripande syfte att studera de mekanismer och diskurser som utgör grunden för identifikationsprocesser i en samtid kännetecknad av ökad mobilitet. Via en fiktiv livshistoria förhåller jag mig till detta problem arbetet igenom. Inledningsvis diskuterar jag den traditionella, västerländska, filosofins syn på självet och dess omgivning, för att sedermera fokusera mig på ett kunskapssociologiskt perspektiv. Utifrån denna plattform väljer jag att studera globaliseringsprocesser och mobilitet för att skapa en förståelse för hur dessa företeelser förändrar förutsättningarna för den enskildes identifikationer. I mitt konkluderande resonemang framhåller jag vikten av att vi i våra funderingar kring identifikationsprocesser måste ta i beaktande att dessa alltid sker i förhållande till rum/tid vilket dessutom sker dels i det reella rummet och dels i det imaginära rummet. För att konkludera den imaginära aspekten av vår rumsliga upplevelse är ytterst viktig att överväga vid studier av identifikationsprocesser.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Smarta enheter i hemmet ärver samma säkerhet och integritetsproblem som förknippas med internet of things (IoT) eftersom de använder samma komponenter såsom RFID-taggar, sensorer, sensornätverk, WLAN och datalagring i molnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användarna av smarta hem uppfattar säkerhets- och integritetsrisker. Resultatet visar att vad som uppfattas som en risk kan skilja sig åt från en användare till en annan. Resultatet visar även att många användare är överens om vad de upplever som säkerhets- och integritetsrisker. Användarnas medvetenhet om riskerna däremot är ganska hög och de flesta känner till att säkerhets- och integritetsrisker förekommer med smarta hem innan de skaffar sig en smart enhet. Resultatet visar även att ganska många föredrar funktionalitet och billigare alternativ framför säkrare men dyrare produkter. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka tekniker utvecklarna av SH enheter kan använda för att minska säkerhets- och integritetsrisker. Genom denna studie har vi kommit fram till att användarna spelar en lika viktig roll när risker uppstår som brister i själva tekniken. Användarna måste ta initiativet och skaffa sig kunskap om riskerna innan de börjar använda smarta enheter i hemmet. Slutsatsen visar att det är viktigt att utvecklarna och användarna tar gemensamt ansvar för att minimera risker med säkerhet och integritet i smarta hem. / Smart devices used in a home environment inherits the same security and privacy issues associated with Internet of Things (IoT) because they share the same basic components such as RFID tags, sensors, sensor networks, WLAN and cloud storage. The purpose of this paper is to examine how users of smart homes perceive security and privacy risks. The result shows that what is perceived as a risk is individual and is different from one user to the next. However, the results also show that many users agree on what they perceive as a security and privacy risk. User awareness, on the other hand, is quite high and most of them are aware of security and privacy risks associated with smart home technology before they acquire a smart device. The result also shows that quite many prefer functionality and cheaper options in stead of safer but more expensive products. Previous research focus on technical solutions developers can use to reduce security and privacy risks in smart units. In this study, we concluded that users play an equally important role in the creation of risks. Users must take the initiative and gain knowledge about the risks associated with smart devices in their home. Our conclusion shows that it is important that developers and users take joint responsibility to minimize the occurrence of security and privacy risks in the smart homes.

Smarta hem är ett koncept som har utvecklats i hög takt under de senaste åren. Enhetersom kylskåp, lampor och dörrar i bostäder kopplas upp och kan sedan styras med hjälp aven mobil för att underlätta i vardagen. Eftersom dessa uppkopplade enheter samlar in dataom oss blir säkerhet och integritet något som diskuteras flitigt. I denna uppsats presenterasresultatet från intervjuer som har gjorts med fyra olika företag som säljer produkter somsamlar in data från internet of things-enheter. Tre av dessa företag säljer internet of things-enheter till smarta hem. Syftet är att se hur dessa företag hanterar datainsamling från sinakunder och vilka utmaningar de ställs inför i det arbetet samt om detta påverkar kundernasintegritet och säkerhet. / Smart homes is a concept that has been developed rapidly the last years. People connectdevices like refrigerators, lightning and doors in their homes that they can control withtheir smartphones to facilitate in their everyday life. Since these connected devices collectdata about us, security and privacy is something that is discussed frequently. In this thesiswe present the result from interviews that is conducted with four different companies thatsell products that gather data from internet of things units. Three of these companiessell IoT products for smart homes. The purpose is to show how these companies handlecollected data from customers and what challenges they face in this work and if that affectsthe customers.