Bakgrund: Att vårda i hemmiljö där någon bor och lever sitt liv är en utmaning. Sjuksköterskor skall använda hemmet som sin arbetsplats och utföra omvårdnad samtidigt som patienten och de anhörigas hem och åsikter skall  respekteras. Hemmet som vårdplats kan vara en annorlunda och utmanande plats att vårda på men också bidra till att skapa en djupare förståelse för personen bakom sjukdomen. Hemsjukvård kommer att få större fokus i  framtidens sjukvård då antalet patienter blir fler p.g.a. allt äldre befolkning samt att vården i hemmet blir mer avancerad då antalet platser på sjukhusen minskar. Därför är sjuksköterskors erfarenheter av omvårdad i hemmet viktiga att belysas och lyftas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av professionell omvårdnad med hemmet som vårdplats. Metod: En litteraturstudie genomfördes med innehållsanalys av 12 kvalitetsgranskade kvalitativa studier funna i databaserna Cinahl och PubMed. Sökord som användes var Experience, Qualitative studies, Home health care och Nurses. Studiernas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall vilken modifierades utefter studiens syfte. Resultat: Resultatet visade fyra huvudkategorier med subkategorier som beskriver faktorer som främjar sjuksköterskans möjlighet till att kunna ge trygghet och skapa förtroende vilket leder till gott omvårdnadsresultat. Huvudkategorierna innefattar vikten av att sjuksköterskor: respekterar hemmet samtidigt som det är en vårdplats, skapar en relation med patient och anhörig samt har förmåga att förmedla att ha tid även om tidspress ständigt är närvarande. Fungerande samarbete samt förtroende från kollegor ger förutsättningar till professionell omvårdnad i hemmet. Konklusion: Genom att skapa en relation med patient och anhöriga uppstår tillit samt trygghet och god omvårdnad i hemmet kan ske. Tidig relationsskapande med patient samt ett gott första intryck ger en bättre möjlighet till framtida god relation och möjliggör en framgångsrik omvårdnadsperiod. Genom att ta in intryck från en patients hem kan sjuksköterskor lära känna personen bakom patienten och få information som leder till en holistisk bild där patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas och kan sättas i centrum.

Digitaliseringen av hemmet gör att autonoma enheter blir allt mer vanliga i våra vardagliga liv. Hemmet, som tidigare har varit en privat och personlig plats, blir nu ett centrum för digitala enheter vilket i sig skapar nya teknologiska möjligheter. Det smarta hemmet är en av dessa möjligheter då det erbjuder användaren trygghet och säkerhet samtidigt som enheterna i hemmet kan hjälpa oss med både dagliga problem och långsiktiga utmaningar. En autonom enhet i hemmet kan göra allt ifrån att styra musik till att hålla koll på energiförbrukning. Den gemensamma nämnaren de autonoma enheterna har är att människor tar in dem i sina hem; deras privata sfär, därför blir frågan vi ställer oss följande: Hur bygger en användare tillit mot autonoma enheter i en hemmiljö? / The digitization of the home makes automated systems more common in our everyday lives. The home, which used to be a private and personal place, now becomes a center for digital devices, which in itself creates new technological opportunities. The smart home is one of these opportunities as it offers the user safety and security while the units in the home can help us with both daily problems and long-term challenges. An autonomous unit in a home environment can do everything from controlling music to keeping track of energy consumption. The common denominator the autonomous units have is that people take them into their homes; their private sphere, therefore, the question we ask ourselves becomes the following: How does a user build trust against autonomous units in a home environment?

Världshälsoorganisationen definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras familjer som står inför problem som följer med en livshotande sjukdom. Den palliativa vården ska bygga på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Detta sker genom att stödja individen så att den kan leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett ålder och diagnos. Socialstyrelsen skriver att såväl internationella som svenska studier visar att många vill dö i sina hem. I Sverige utgörs omvårdnadspersonalen i hemtjänst och på särskilda boenden av undersköterskor och vårdbiträden. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmiljö utifrån begreppet KASAM. En forskningsöversikt gjordes och till grund ligger 14 stycken vetenskapliga artiklar. En deduktiv ansats användes i denna forskningsöversikt med KASAM som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visade att det fanns faktorer som gör tillvaron strukturerad och hanterbar för omvårdnadspersonalen. Dessa faktorer var: att det fanns en upplevelse av tydliga mål och arbetsuppgifter, att det fanns stöd från chefer och kollegor samt att det fanns en känsla av att tillhöra en grupp. Resurser som finns eller behöver finnas hos omvårdnadspersonalen framkom också. Dessa var: kollegor, organisationen, att kunna hantera känslor och sorg, närstående samt kunskap och kompetensutveckling. Det fanns en stark vilja att hjälpa patienten och en nöjdhet över vården som omvårdnadspersonalen gav och många gånger kände de sig som en del av familjen. Omvårdnadspersonalen som arbetar med vård i livets slut har stort engagemang och vilja att ge högkvalitativ vård. Nära relationer till både patient och närstående skapas, vilket är en förutsättning för att ge personcentrerad vård, men som även leder till svåra känslor av sorg och förlust när patienten avlider. De hamnar också i situationer där de förväntas bemöta svåra, emotionella och existentiella frågor, vilket de saknar kompetens för och är något som upplevs orsaka obehag hos omvårdnadspersonalen. / World Health Organization define palliative care as in an approach that improves the quality of life of patients and their families who are facing problems associated with life-threatening illness. Palliative care should be based on an approach that is characterized by a holistic view of humans. This is done by supporting the individual so that it can live with dignity and with the best possible well-being to end of life regardless of age and diagnosis. The National Board of Health and Welfare writes that both international and Swedish studies show that many want to die in their homes. In Sweden, the nursing staff in homecare and long-term facilities constitutes of enrolled nurses and healthcare assistants. The purpose of the study was to describe nursing staff's experience of caring for patients in the end of life in the home environment based on the concept Sense of Coherence (SOC). A research overview was made, based on 14 scientific articles. A combination of deductive and inductive approach was used in this research overview, with KASAM as a theoretical framework. The results showed that there were factors that make life structured and manageable for nursing staff. These factors were that there was an experience of clear goals and tasks, that there was support from managers and colleagues and that there was a sense of belonging to a group. Resources that exist or need to exist at nursing staff also emerged; these were colleagues, the organization, being able to handle emotions and grief, close relationships, as well as knowledge and skills development. There was a strong will to help the patient and satisfaction with the care that nursing staff gave and many times they felt a part of the family. Nursing staff who work with care at the end of life have great commitment and willingness to provide high quality care. Close relationships with both patient and relatives are created, which is a prerequisite for providing person-centered care, but also leads to severe feelings of sadness and loss when the patient dies. They also end up in situations where they are expected to respond to difficult, emotional and existential issues, which they lack competence for, and which is perceived to cause discomfort to nursing staff

Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande. Vidare sa de att det inte finns tid till att göra dem under lektionen. De lärare som var negativt inställda till läxor, angav att många elever kommer från hem där de inte får tillräckligt med hjälp eller stöd.Sedan fanns det elever som av olika skäl inte kunde koncentrera sig på studier. Läxan berör många områden utifrån olika perspektiv. Samtidigt som den även utgörs av en komplex och mångfacetterad problematik.

Bakgrund: Stroke är en vanlig orsak till bestående skador och funktionsnedsättningar. Inom slutenvården finns det betydligt mer stöd och forskning om återhämtning av stroke till skillnad från i hemmet. Det är därför av vikt att lyfta detta område för att ge sjuksköterskan en djupareförståelse för de utmaningar och upplevelser som strokedrabbade upplever i hemmet samt för att kunna främja en effektiv återhämtning och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där elva artiklar analyserats och deras resultat sammanställs för att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultat: Litteratursökningen resulterade i två kategorier; Att känna sig begränsad med underkategoriernaPsykisk belastning: En kamp inombords, Förändrat livsmönster, Hemmiljön och dess utmaningar och andra kategorin var Behov av stöd. Konklusion: Upplevelserna av återhämtningen i hemmet beskrevs i form av ökad psykisk, fysisk och social påverkan. Ett gott stöd både socialt och professionellt med kontinuitet ledde till en god återhämtning. Mer forskning inom området kan resultera i bredare kunskaper om personers upplevelser i hemmet. Detta kan ge sjuksköterskan fler verktyg och en ökad förståelse för att skapa en god holistisk vårdmiljö. / Background: Stroke is a common cause of permanent injuries and disabilities. Within inpantient care there is significally more support and research on recovering from a stroke in contrast to at home. It is therefore important to highlight this area in order to give the nurse a deeper understanding of the challenges and experiences of suffering from a stroke at home in order to promote an effective recovery and quality of life. Aim: The aim of this study was to highlight the experience of recovery at home after a stroke. Method: This litterature study had an inductive approach where eleven articles were analyzed. The results of the articles were then compiled to describe the state of knowledge within the chosen subject. Results: The litterature search resulted in two categories: Feeling limitedwith the subcategories of mental burden: A struggle within, Changed lifestyle, Home environment and its challenges and the second category was Need for support. Conclusion: The results reflect an increased psychological, physical and social impact. Continuous support socially and professionally increases the recovery process. More research in the area may result in a broader knowledge about the experience of recovering at home. This can give nurses more tools and an increased understanding to create agood holistic care environment.

Detta är en kunskapsöversikt över vad i hemmiljön som påverkar läsförmågan hos elever i årskurs F-3. Efter att ha sökt systematiskt i databaserna ERIC, Google Scholar, EBSCO och LIBSEARCH har vi valt tio artiklar med såväl nationell som internationell forskning. Samtliga artiklar är peer reviewed. I vårt urval har vi använt oss av Openai chatGPT för att systematiskt sortera artiklarnas innehåll. Vi identifierade tre teman som var genomgående i samtliga artiklar. Vår slutsats är att de faktorer som påverkar elevers läsförmåga är hemmiljöns kontext i form av socioekonomisk status och dess kulturella kapital, vilket påverkar de literacyaktiviter som erbjuds i hemmet samt det värde aktiviteterna ges. Det är den informella läsförmågan som tydligast påverkas av förutsättningarna i hemmet. Skolan tycks ha svårare att kompensera för de informella delarna av elevernas läsförmåga. I de mer formella aspekterna av läsförmåga som till exempel avkodning verkar skolan dock kunna kompensera för elevernas olika förutsättningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.

<p>Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö. Hemmiljöer och synen på tapeter behandlas utifrån målgruppens, inredningsarkitektens och designerns perspektiv. Arbetet fokuserar också på Eco-Boråstapeters industri, produktion och miljökrav.</p> / <p>The project is about creating a wallpaper collection of five patterns for Eco-Boråstapeter. The collection consists of five patterns dealing with structure, volume, movement and rhythm. Printing method of the wallpapers is deep print on plain coated non woven paper. The target group is young people interested in design. The design process is based on an inspiration phase which consisted of watching experimental films (Grey Gardens, Gummo and The Brown Bunny) and photographs that were taken during walks around Växjö Lake. Home environments and the perceptions of wallpapers are treated from the target group, the designer and the interior arcitect’s perspective. The project also focuses on the industry, production and environmental issues of Eco-Boråstapeter.</p>

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö. Hemmiljöer och synen på tapeter behandlas utifrån målgruppens, inredningsarkitektens och designerns perspektiv. Arbetet fokuserar också på Eco-Boråstapeters industri, produktion och miljökrav. / The project is about creating a wallpaper collection of five patterns for Eco-Boråstapeter. The collection consists of five patterns dealing with structure, volume, movement and rhythm. Printing method of the wallpapers is deep print on plain coated non woven paper. The target group is young people interested in design. The design process is based on an inspiration phase which consisted of watching experimental films (Grey Gardens, Gummo and The Brown Bunny) and photographs that were taken during walks around Växjö Lake. Home environments and the perceptions of wallpapers are treated from the target group, the designer and the interior arcitect’s perspective. The project also focuses on the industry, production and environmental issues of Eco-Boråstapeter.