According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents. This study's theoretical perspective is based on development and learning occuring through social contexts.The conclusions of the study is that the preschool teachers find it very important for the children to get their early literacy and language development stimulated and that they work to create an environment that fulfills this. The preschool teachers were not sure about if reading aloud in the children's home environment occurred. Whether or not, if reading aloud occurs at home the teachers believe that children will get their early language development and literacy at the preschool anyway. The surveys showed that all the parents read to their children at least once a week and it seemed that they thought it was meaningful. Key words: Social background, early language development, literacy, reading aloud, home environment. Nyckelord: Social bakgrund, tidig språkutveckling, litteracitet, högläsning, hemmiljö

Bakgrund: En av grunderna för den palliativa vården är patienten, att patienten trots sin svåra situation får uppleva en god livskvalitet. Känsla av kontroll är även det en grund för den palliativa vården, vilket kan påverkas av personcentrerad vård. Vid en väl uppfylld personcentrerad vård kan en känsla av kontroll infinna sig hos patienten, vilket är en stor betydande del i den annars något svårt greppbara situationen. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning om upplevelser hos patienter som erhåller palliativ vård i sitt eget hem. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 15 olika artiklar. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och är systematiskt analyserade innan de är sammanställda i resultatet. Resultat: Majoriteten av patienterna upplevde den palliativa vården i hemmet som positiv, vårdpersonalen ansågs vara trevliga, pålästa och engagerade. Patienterna poängterade även att för att behålla en god livskvalitet var en grundläggande del att patientens personlighet fick bevaras, att patienten ses som en person och inte som sin sjukdom. Det var också viktigt för patienterna att de fick känna sig självständiga och behövda. Konklusion: Patienterna upplevde att de blev väl omhändertagna samt att deras önskan sattes i fokus. För att detta skall uppnås var det viktigt att sjuksköterskan uppmuntrade och lyfte patientens åsikter, behov och vilja. / Background: One of the fundamentals of palliative care is the patient, to give the patient a decent quality of life despite their difficult situation. A sense of control is another essential part of palliative care, this can be obtained by person centered care. By well performed person centered care the patient may feel like they are in control, which is important in a situation that otherwise can be hard to handle. Aim: The aim of this study was to state previous research on how patients experiences palliative care in their own home. Methods: This is a literature review based on 15 articles. The articles who were found in the databases PubMed and CINAHL is systematically analyzed before they were compiled in the result. Results: The majority of patients experiences the palliative care in their own home as positive, they thought that the staff was kind, well prepared and committed. The patient also pointed that the essential part to maintain a good quality of life was to retaining the patients personality, and that the patient are being seen as a person and not as their disease. Other important things for the patients was to feel independent and to have a feeling of being needed. Conclusions: The patients felt that they were taken care of in a good way and that their wishes about their care was prioritized. For this to be achieved, the nurse encourages the patient's opinions, needs and will.

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors och skötares upplevelser av möten med patienter i psykiatrisk öppenvård.   Bakgrund – I psykiatrisk öppenvård möter sjuksköterskor och skötare många olika människor med individuella behov. Sedan tidigare forskning har det framkommit att patienters känsla av trygghet uppkommer genom faktorer som personalens inställning och empati. Relationen mellan personal och patient är viktig för patientens känsla av att bli tagen på allvar samt att bli bekräftad. För personer som lever med psykisk sjukdom är det viktigt med en långsiktig relation som grundar sig i förtroende och öppenhet. En god relation kan byggas om personalen kan befinna sig på patientens nivå och få patienten att känna sig viktig och betydelsefull. En fungerande allians tar tid att utveckla, men den utgör sedan en god grund för ett gott samarbete och har goda effekter på psykisk ohälsa.   Design – Kvalitativ design med fenomenologiskt förhållningssätt användes.   Metod – 8 intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och skötare i psykiatrisk öppenvård på tre öppenvårdsmottagningar i norra Sverige under december 2015 – februari 2016 och analys gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat – I psykiatrisk öppenvård ansågs relationen mellan vårdare och patient utgöra en stor grund, och fram för allt att det var en trygg relation. Denna trygghet kunde bland annat skapas genom vårdarnas tillgänglighet till patienterna. Fyra kategorier identifierades; Bemöta patienter, Upplevelser av att göra bedömningar, Upplevelser av att vara i patientens hemmiljö och Upplevelser av att arbeta i öppenvård.   Slutsats – Det arbete som sjuksköterskor och skötare utför genom möten med patienter i psykiatrisk öppenvård är betydelsefullt för så många människor med psykisk ohälsa. Genom att få ta del av vårdarnas upplevelser kan det bidra med ökad förståelse om deras betydelse för patienternas psykiska mående. Men samtidigt deras utsatthet då de kan försättas i problematiska situationer. Resultatet kan på så sätt bidra till att relevanta utbildningar och insatser kan identifieras och förhoppningsvis implementeras i verksamheterna. / The aim of this study was to investigate the nurses and assisted nurse mentals experiences of encounters with patients in psychiatric outpatient care.   Background – In psychiatric outpatient care nurses and assisted nurse mentals meets many different people with individual needs. Since previous research has shown that patients' sense of security generated by factors such as staff attitude and empathy. The relationship between staff and patients is important for the patient's feeling of being taken seriously and to be confirmed. For people living with mental illness, it is important to have a long-term relationship based on trust and transparency. A good relationship can be built if the staff can be at the patient level and make the patient feel important and significant. A working alliance takes time to develop, but it then forms a good basis for a good working relationship and has good effects on mental health.   Design – A qualitative design with a phenomenological approach was used.   Method – 8 interviews were conducted with nurses and assisted nurse mentals in psychiatric outpatient care in three outpatient clinics in northern Sweden during December 2015 - February 2016 and analyzed using qualitative content analysis.   Results – In psychiatric outpatient care the relationship between caregiver and patient was considered as a significant basis, and above all that it was a secure relationship. This security could, among other things be created by carers’ availability to patients. Four categories were identified; Meet patients, Make the right assessments, Be in the patient's home environment and Work in outpatient care.   Conclusion – The work that nurses and assisted nurse mentals carrying through in their meetings with patients in psychiatric outpatient care is important for so many people with mental illness. By getting the benefit of carers’ experiences it may contribute to a better understanding of their importance to the patients’ psychological being. But at the same time their vulnerability as they can be placed in problematic situations. The results can therefore contribute to relevant educations and initiatives can be identified and hopefully implemented in the clinics.

Bakgrund: Cancersmärta är ett växande problem för både vårdpersonal och patienter, eftersom cancer drabbar allt fler människor. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor uttrycker en brist på kunskap och insikt i cancersmärta och patienters erfarenheter av cancersmärta, särskilt i eget hem. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av cancersmärta i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, som inkluderar 13 artiklar analyserade utifrån Evans beskrivande syntes med en berättande sammanfattning. Resultat: Resultatet från den här studien består av tre huvudteman och sex subteman. Huvudteman inkluderar Upplevelser av att förlora kontroll, Upplevelser av oförståelse och Upplevelser av självstyre av smärtvården. Slutsats: Patienterna upplevde att cancersmärtan resulterade i en förlust av kontroll eftersom de upplevde att smärtan begränsade deras liv samt att vara hjälplös. De upplevde en oförståelse vilket omfattade att ha svårt att tala om och förstå smärtan. De uttryckte upplevelser av självstyre i smärtvården både genom att på egna sätt hantera och uthärda smärtan och att vara den som kontrollerar smärtbehandlingen. / Background: Cancer pain is a growing problem for both our personal and patients, where cancer affects more and more people. Previous research shows that nurses express a lack of knowledge and insight into cancer pain and patients' experiences of cancer pain, especially in their own homes. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of cancer pain at home. Method: A qualitative literature study, using 13 articles analyzed based on Evans' description, appeared with a narrative summary. Results: The results of this study consist of three main themes and six sub-themes. Main themes include experiences of losing control, experiences of lack of understanding and experiences of autonomy in pain-care. Conclusion: The patients experienced that the cancer pain resulted in a loss of control when they experienced limitations of their lives, as well as a life of helplessness. They experienced a lack of understanding of their pain which included having difficulties in talking about and understanding the pain. They expressed experiences of autonomy in their pain-care by managing and enduring their pain in their own ways as well as being in control of their pain treatment.

The home is an important factor for participation in and completion of treatment for substance abuse and addiction. The purpose of this study was to investigate how the home's physical and social elements may affect a client's opportunity to maintain sobriety from the perspective of treatment staff. Therefore the staff's experience of influence before the client's discharge was also investigated. The study was conducted through eight qualitative interviews with staff at a treatment home. The results showed that the home’s physical and social environment, along with social relationships, may have both positive and negative effects on maintained sobriety. The results showed that staff work preparatory before client discharge. The staff's experienced influence was shown to vary, but a wish existed to upscale the amount of communication between treatment staff and the placing authority. The results can thus contribute with knowledge to substance abuse treatments. / Hemmet är en viktig faktor för deltagande i och fullbordande av behandling för missbruk och beroende enligt Socialstyrelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlande personals perspektiv på hur hemmiljöns fysiska och sociala beståndsdelar kan inverka på klientens möjlighet att bibehålla nykterhet. Därför undersöktes också personalens upplevda inflytande inför klientens utskrivning. Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med personal vid ett behandlingshem. Resultatet visade att hemmets fysiska och sociala miljö, såväl som sociala relationer, kan inverka både positivt och negativt på bibehållen nykterhet. Utöver det visade resultatet att behandlande personal arbetar förberedande inför klientens utskrivning. Personalens upplevda inflytande visade sig variera, men önskan fanns att öka kommunikationen mellan behandlande personal och placerande aktörer. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap till missbruksbehandling.

Bakgrund: Många patienter väljer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet. Antalet patienter i palliativ vård i hemmiljö ökar och mer avancerad behandling erbjuds i hemmet. Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet har ofta ett behov av en central infart för att kunna få läkemedel, infusion eller att ta blodprover i syfte att minska vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av inläggning av perifert inlagd central venkateter (PICC) på patienter i palliativ vård i hemmiljö. Metod: I studien användes en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera de sex genomförda semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre kategorierna var: behov av formell och reell kompetens, förberedelser inför och under genomförande samt utvärdering av inläggning av PICC. De nio underkategorierna som framkom var: att ha erfarenhet av att lägga in PICC, att vara kreativ, att ha kännedom om patientens hälsotillstånd, att det finns materiella resurser, att samarbeta med andra vårdenheter, att arbeta i hemmet är en utmaning för arbetsmiljö, att kunna avsätta tid, att risk finns för komplikationer samt att registrera antalet inlagda PICC. Informanternas tidigare erfarenheter av att lägga in PICC på sjukhus var en förutsättning för att kunna lägga in PICC hemma hos en patient. Att vara förberedd genom att ha kunskap om patientens tillstånd var viktigt. Att arbeta i någons hem krävde kreativitet för att lösa situationer och problem som kunde uppstå. Utvärdering av komplikationer skedde fortlöpande.  Slutsats: Resultatet visade att informanternas förvärvade erfarenheter av inläggning av PICC i slutenvården under det tidigare yrkeslivet låg till grund för en lyckad inläggning av PICC på patienter i palliativ vård i deras hem, men att det krävdes noggranna förberedelser inför ingreppet. Komplikationer efter inläggning var få. / Background: Many patients choose to be in their home during the final time of their lives. The number of patients in palliative care in the home environment is increasing and more advanced treatment can be offered at home. Patients who receive palliative care at home often have a need for a central line to receive medication, infusion, or to take blood samples. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of inserting a peripherallyinserted central catheter (PICC) on patients in palliative care in a home environment.   Method: A conventional content analysis with an inductive approach to analyze the six semi-structured interviews was used.  Results: The results were presented in three categories with nine subcategories. The three categories are: need for formal and prior competence, preparations for and during implementation and evaluation of insertion of PICC. The nine sub-categories that emerged were: to have experience of inserting PICC, to be creative, to have knowledge of the patient's health condition, that there are material resources, to collaborate with other care units, to work at home is a challenge for the work environment, to be able to set aside time, that there is risk for complications and to register the number of PICCs inserted. Informants' previous experiences of inserting PICCs in hospitals were a prerequisite for being able to insert PICCs at patient's home. Being prepared by having knowledge of the patient's condition as well as the home environment was important. Working in someone´s home required creativity to handle situations and problems that may arise. Evaluation of complications took place continuously. Conclusion. The results showed that the informants' acquired experiences of inserting PICC in inpatient care during their previous professional life were the basis for successful insertions of PICC:s to patients in palliative are in their homes, but careful preparations were required before the procedure.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.