Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är “hegemoni” respektive “heteronormativitet”. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av den kritiska diskursanalysen, och mer precis Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultaten tyder på att asylbedömningar där sexuell läggning har angetts som skyddsskäl styrs av heteronormativiteten. Myndigheterna utgår från att den asylsökande är heterosexuell och bevisbördan ligger hos den sökande att bevisa att hen inte är heterosexuell. Det är dock i myndigheternas mening inte den sexuella läggningen som bedöms, utan läggningens trovärdighet. Resultaten antyder också att kvinnor osynliggörs i asylprocessen, då deras asylskäl inte bedöms tillräckliga på grund av att de inte anses förföljas på samma sätt som männen. Uppsatsens författare anser att myndigheterna kan antas försöka definiera den sexuella läggningen genom att sätta ramar för hur en homosexuell person bör vara, känna och tänka. Bevisbördan i dessa asylärenden kan därmed anses förstärka den hegemoniska positionen som heteronormativiteten besitter i samhället.

I uppsatsen har jag utifrån intervjuer som är gjorda med UmeBrås samarbetsparter beskrivit och problematiserat vad mina informanter har sagt om frågor som handlar om sexualitet och könsidentitet. Jag har visat att även om det tycks finnas relativt goda baskunskaper om ämnet och flera var medvetna om situationen för HBTQ-ungdomar så blir det lätt så att informanterna ändå belyser problemet på ett sätt som gör att HBTQ-ungdomar görs avvikande – de som behöver hjälp. Även om många av mina informanter möter ungdomar dagligen så är det många av dem som i vissa lägen inte ser hur de själva upprätthåller en heterosexuell norm och inte lägger problemet på en strukturell nivå eller på en normnivå utan på individnivå. Samma risk uppstår när de faktiskt gör sådana problematiseringar. Ett av mina exempel gällde hur informanterna förklarade våld i allmänhet med en problematisk maskulinitet. När de lyfter fram maskulinitet som en orsak till våld hade de flesta ett konstruktivistiskt perspektiv på att maskulinitet kan förändras. Men det var få som satte konstruktionen av maskulinitet i relation till heteronormativitet. Med hjälp av begreppet ”heterosexuell matris” blir det dock tydligt att dessa normer hänger ihop, och att maskulinitet inte bara är problematisk för att den kan leda till fysiskt våld. Maskulinitet så som den formats i vårt samhälle bidrar också till heteronormativitet. Insatser som baserar sig på individtänkande med ledord som acceptans och tolerans gör att man säkert kommer att kunna hjälpa enskilda individer, men riskerar att i det stora hela inte kommer att komma längre. Det riskerar att reproducera vad som är norm och vad som är avvikelse. Min förhoppning med denna uppsats är att de som jobbar med ungdomar kan se att det kan finnas andra sätt att arbeta så att inte själva arbetet gör att HBTQ-ungdomar känner sig som de som frångår normen och är annorlunda och det onormala.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ”normalt” inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie. Studien baseras på nio fall av män som har sex med män och på deras uttalanden – genom intervjuer och studier - om hur de identifierar sig sexuellt. För att ge studien mer validitet har män från olika sammanhang valts ut. Deras anledning samt förutsättningar för att ha sex med andra män varierar från fall till fall – några av dem gör det av eget val och andra gör det i utbyte för pengar. Fem fall från Brasilien, två fall från Dominikanska republiken och två fall från Mexiko har analyserats. Studien visar att det råder ett mönster bland fallen som går i samma spår som den traditionella modellen, med tre undantag. Framför allt så visar studien att sexuella identiteter inte behöver gå hand i hand med genusroller. Som slutsats kommer man fram till att olika individer använder sig utav olika strategier för att behålla genusrollen de föredrar, vilken i det här fallet är rollen ”man”, som även definieras som ”normal”. Denna roll ingår i det heteronormativa synsättet, som männen utmanar med sitt beteende men ändå inte förkastar som mall för sin identitet.

This study shows how social workers reason about the concepts of gender, gender roles and equality and if these arguments reinforce heteronormativity that could affect the ability of same-sex couples to adopt children. The reasoning regarding equality indicates a difference between heterosexual couples and same-sex couples. What emerges in the study is that the social workers reasoning can be explained with that they have been imbued by heteronormativity. Heteronormativity becomes a contributing part of how same-sex couples are seen in the adoption process. Arguments for equality, which erase stereotypes, do not apply in the same way for same-sex couples as for heterosexual couples. Regarding same-sex couples the equality is based on stereotyped gender roles that reinforce the heteronormativity. This implies a paradox between arguments for equality, which reinforce heteronormativity, and the possibility for same-sex couples to adopt children.

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är: Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa? Hur ser lärare på likvärdighet? Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den? Metod Metoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio. Samtliga intervjuer genomfördes på en och samma skola i Stockholmsområdet. Resultat Det som framgick av intervjuerna var att samtliga lärare strävar efter att ha en könsneutral undervisning, men endast två av tre lärare väljer att se eleverna utifrån enskilda individer istället för pojke eller flicka, vilket kan vara en förutsättning för skapande av likvärdig undervisning mellan könen. Flickorna i studien beskriver att de känner sig utsatta och åsidosatta i och med den undervisning som sker i idrottssalen, där de ofta utsätts för bland annat taskiga kommentarer från pojkarna. Pojkarna beskriver en situation där de känner sig orättvist bedömda och ej får det betyg de anser att de förtjänar. Det förekommer även könsuppdelad undervisning, där flickorna och pojkarna ofta hamnar i olika delar av salen och får olika arbetsuppgifter. Slutsatser Slutsatsen var att både pojkar och flickor känner sig orättvist behandlade på olika sätt och inom olika områden. Pojkar anser sig orättvist behandlade när det kom till betygsättningen och flickor känner sig åsidosatta av läraren och kränkta av pojkarna i klassen. Lärare anser sig jobba på ett likvärdigt sätt men är medvetna om att vissa företeelser som är olikvärdiga, såsom att könsuppdelad undervisning förekommer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda könsroller och till en heterosexuell miljö. Skolan är en plats som ska vila på demokratiska och inkluderande värderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan är en arena som tenderar att reproducera orättvisor i samhället. Skolämnet idrott och hälsa kommer ofta i kontakt med frågor som rör genus och sexualitet. Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska läroböcker i ämnet idrott och hälsa utifrån genus och sexualitet. Med diskursanalys som metodologisk ansats har fem diskurser identifierats; kategoriseringsdiskursen, könsrollsdiskursen, mannen som vinnarediskurs, kvinnan som problemdiskurs samt heteronormativitetsdiskursen. Upprepade mönster i läroböckerna har identifierats sända ut traditionella och stereotypa budskap kring genus och sexualitet. Konsekvenser av nämnda diskurser är att elever riskerar att anamma de budskap och normer som läroböckerna förmedlar. Därmed finns en risk att exkludera elever som ej passar in skolans konstruktion av det normenliga, vilket kan ses som ett misslyckande utifrån skolans uppdrag och värdegrund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder.

Föreliggande studie undersökte hur implementeringen av samlevnadsundervisningen sett ut sedan 1955 genom analys av läroplaner samt läromedel ämnade för ämnet, med heteronormativitet, den heterosexuella matrisen och heterosexuellt perspektiv i åtanke. Följande frågeställning besvarades: Framställs könsdrift och sexualitet genom olika sexuella perspektiv i läromedlen under tidsperioden 1955-2014? På vilket sätt? Hur stort utrymme ges förklaringar av begreppen könsdrift och sexualitet i läromedlen under perioden? Har det ökat sedan 1955? Vilka former av könsdrifter och sexualiteter framställs i text och bild? Materialet som undersöktes var läromedel avsedda för grundskolans undervisning i biologi och naturkunskap. De 27 böckerna publicerades i relation till de olika läroplanerna som styrde under tidsperioden 1955-2014. Analysen visade att vid framställning av begreppen ”Könsdrift” och ”Sexualitet” har det heterosexuella perspektivet används fram till början av 2000-talet. Samtidigt har det senare begreppet fått allt större utrymme medan ”könsdrift” konstant nämnts 0-2 gånger under samma tidsperiod. Antalet olika sexuella drifter som nämnts har också ökat.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om regnbågsbarn och hur bemötandet av dem i förskolan beskrevs i undervisningsmaterial i lärarprogrammet 2005-2008. Utgångspunkten är tre forskningsfrågor; vilken typ av material som berörde regnsbågsbarn och bemötandet av dem användes i lärarprogrammet 2005-2008, vad skrevs om regnbågsbarn och bemötandet av dem i dessa material, samt vilken betydelse kan detta sammantaget tänkas få för pedagogisk verksamhet i förskolan. En kvalitativ, samt en tematisk innehållsanalys användes. Undervisningsmaterialet som inkluderades innefattade forskningsrapporter, styrdokument, SOU-rapporter samt handböcker och arbetsmaterial. Bemötande av regnbågsbarn tas inte upp i någon större utsträckning i undervisningsmaterialet till lärarutbildningen. Det material som funnits och kunnat appliceras på bemötandet av regnsbågsbarn tyder på att pedagoger är med och skapar en bild av heterosexualitet som det normala och självklara samt att bemötandet av regnsbågsbarn inte är gynnsamt. Vidare är det av vikt att pedagogerna inventerar förskolemiljön, med fokus på sagor, föräldrakontakt, lekar, sånger och ramsor. Det är av stor betydelse med positiva förebilder och genom att synliggöra och bekräfta olika familjeformer kan vi uppfylla barnens behov av att bli uppmärksammade och bekräftade.