No description available.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper. I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild. Empiriskt underlag utgörs av litteratur- och källgranskningar, deltagande observationer i skolmiljö, samt enkätundersökningar/frågeformulär, vilka delats ut till elever och lärare vid Eriksdalsskolan och till unga vuxna som själva definierar sin identitet som hbt. Undersökningarnas resultat tyder generellt på en ökande medvetenhet kring medier som normbevarande, liksom verkande för homo- och bisexuellas rättigheter tillskrivits politisk korrekthet. Däremot speglas stundtals bristande reflektioner kring könsidentitet/könsuttryck. Didaktiska metoder finns tillhanda om bara förståelsen för vikten av denna diskussion kan uppnås. Gestaltningsarbetet (rörlig bild) utgör resultatet av visuella observationer och sammanställer ett urval av mediala representationer av homooch bisexuella respektive transpersoner, i avsikt att framhäva rollmönstrens befästanden av betraktandet av dessa som normavvikelser. Då Konstfack kan betraktas som ett pedagogiskt rum, riktas arbetet i sin helhet i hög grad till studenter och lärare vid denna institution. / BI/Media

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan. Dock framkom det en hel del andra aspekter som tyder på att det finns en underliggande oro för situationen i stort. Resultatet redovisas utifrån tre olika sfärer, den sociala, den politiska och den kulturella som alla på sitt sätt påverkar familjerna i deras vardag på såväl förskolan som i samhället. Resultatet visar också att det finns en viss oro över att personal på förskolor inte har tillräcklig kunskap och utbildning kring de nya familjekonstellationer som är på frammarsch, vilket innefattar alla de familjer som på något sätt avviker från det normala.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar. Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar. Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar. Framförallt saknas det samtal om hbtq (homo, bi, trans och queer) i samtal om äktenskap, familjebild och sexuell läggning i de undersökta läroböckerna. Det framkommer också i undersökningen att det ofta saknas "berättarröster" i de sammanhang där hbtq-sexualitet diskuteras. På många ställen i läroböckerna tenderar också författarna att "inkludera" hbtq-sexualitet utifrån heteronormativa uppfattningar om sexualitet. Nyckelord: Sexualitet, queerteori, heteronormativitet, läromedelsanalys, religionskunskap.

Bakgrund: HBTQ-personer har sämre hälsa och söker sig mer sällan till vården än övriga befolkningen. Att bli vårdad kan vara en tillräckligt stressfylld erfarenhet utan att behöva dölja en del av sitt liv. Sjuksköterskan har lagar, etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till vilka innefattar lika vård till alla oberoende könstillhörighet och sexuell läggning. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonals bemötande inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. 24 artiklar kvalitetsgranskades varav 14 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån HBTQ-personers upplevelse av vårdpersonals bemötande identifierades olika kategorier; individanpassad vård, kommunikation, upplevelser av vårdpersonalens kunskap och vårdpersonalens förhållningssätt. Inom varje kategori lyftes det som påverkar bemötandet både positivt och negativt. Genomgående i arbetet ansågs vårdpersonal i många fall visa på hetero- och könsnormativitet. Konklusion: Upplevelserna av bemötandet i vården var av både negativ och positiv art. De negativa vårdupplevelserna innefattade bland annat bristande hänsyn och felaktiga antaganden samt användandet av hetero- och könsnormativt språk. Vårdpersonal kan underlätta vårdupplevelsen genom att applicera personcentrerad vård, god kommunikation, förförståelse och ett öppet förhållningssätt till vårdmötet. Dessa beståndsdelar identifierades som ett positivt bemötande.

Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom bildämnet undervisar i sex och samlevnad på högstadiet. För att besvara syftet har tre frågeställningar konkretiserats. Frågeställningarna ämnar att söka svar på vilka metoder bildlärare använder för att undervisa om identitet, sexualitet och maktrelationer, vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen samt vilka normer som reproduceras och utmanas i undervisningen. Litteraturöversikten har sedan rett ut begreppen identitet, sexualitet och maktrelationer samt presenterat tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bildlärare som var verksamma på högstadiet. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och vidare har tre teorier, ämnesdidaktiskteori, ramfaktorteori samt queerteori använts vid analysen. Studiens resultat visade att deltagande lärare främst hade undervisning riktad mot genus och använde sig av reklam som redskap. Det visade sig också att undervisningen både kan reproducera och utmana normer. Lärarna, genom sin undervisning om genusnormer använde isärhållning för att blottlägga normer, för att sedan ifrågasätta dem vilket också kan återskapa normer. Lärarnas undervisningsmetoder visade sig påverkas mest av friheten de uppgav sig ha i kunskapsområdet sex- och samlevnad och elevkompositionen. Avsaknad av riktlinjer i styrdokumenten inom kunskapsområdet resulterade i frihet men också konsekvensen att sex- och samlevnad som kursmål inte uppnås.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet. Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning. Undersökningens frågeställningar riktar sig främst till normkritisk pedagogik i musik-undervisning, men för att vidga fältet och visa på hur olika skolämnen har mycket att hämta från varandra har en lärare i drama- och samhällskunskap och två musiklärare intervjuats. Ett provokationspedagogiskt tillvägagångssätt med avsikt att utmana heteronormativitet samt att ge fler elever tillgång till epitetet musiker via en utmaning av rådande normer kring instrumentalister, sångare samt kön, blir i kombination med de utmaningar detta kan innebära för läraren som individ några centrala delar av informanternas normkritiska arbete. Ämnesord: intersektionalitet, heteronormativitet, materialisering, musiker, utbildningsnormer

<p>Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi. De förhåller sig aktivt, kritiskt och feministiskt till pornografi i sin konsumtion och genom tal och handling utmanar de normativa föreställningar om kön och sexualitet.</p>