I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnors potential till att utmana heteronormativa konventioner genom polyamorös praktik, samt att undersöka vilket motstånd kvinnorna mött eller möter från omgivningen och i kärleksrelationer med män. Studien utgår teoretiskt från Stevi Jacksons definition av heteronormativitet som en normerande, institutionaliserande struktur som reglerar normer för såväl sexualitet som kön, och Chris Beasleys teori om gränsöverskridande heterosexualitet, det vill säga olikkönade sexuella praktiker som har potential att utmana könade och sexuella ojämlikheter som struktureras av heteronormativitet. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade enskilda djupintervjuer, med tre kvinnor som definierar sig som polyamorösa och som har erfarenheter av kärleksrelationer med män. Dessa har sedan tolkats tematiskt genom lodrät och vågrät textanalys i enlighet med Heléne Thomssons systematiska textanalys. Resultaten visar på att kvinnorna utmanar heteronormativa föreställningar om att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av en man, om att kvinnor bör hämma individuell utveckling till förmån för stabiliteten i en parrelation samt om att kvinnor är potentiella rivaler om män snarare än potentiella vänner, och om att kärleksrelationer bör prioriteras över platonska vänskapsrelationer. Kvinnorna möter motstånd i och med att omgivningen ofta förstår polyamori som sexuell promiskuitet, och att kvinnor i enlighet med den sexuella dubbelstandarden döms hårdare än män när de har flera sexuella partners. I kvinnornas relationer med män kvarstår och reproduceras vissa traditionella könsmönster, där männen i enlighet med ideal för hegemonisk maskulinitet ser kvinnornas andra manliga partners som rivaler, och där kvinnorna gör en större del av det känslomässiga arbetet än sina manliga partners. Det finns begränsningar, främst i form av bristande tidsmässiga och energimässiga resurser, för kvinnornas möjligheter att underhålla multipla kärleksrelationer i praktiken. Samtidigt menar jag att det finns frigörande potential i sig i att ha känslomässig och kroppslig autonomi att få inleda multipla relationer om man orkar och vill.

De ensamstående mammorna är en heterogen grupp som kan verka osynlig i vårt samhälle. Detta är en grupp människor som, på grund av samhällets starka förväntan om ett tvåsamt leverne, ifrågasätts. När deras upplevda vardag sätts i relation till tvåsamhetsnormen skapas en tydlig bild av hur dessa mammor inkluderas i en grupp som träder utanför normen. Syftet med studien har varit att ta reda på vilka utmaningar ensamstående mödrar upplever sig ha i sin vardag. Jag ställer mig följande fråga: Vilka utmaningar upplever ensamstående mödrar sig ha då det kommer till ekonomi, sociala sammanhang, kärleksliv och tid? Jag sätter dessa utmaningar i relation till tvåsamhetsnormen. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Empirin grundar sig på intervjuer med fem ensamstående singelmammor vilka har sina barn boende hos sig heltid/deltid eller växelvis. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt. I resultatet framgår det att mammorna upplever ett flertal utmaningar i sin vardag som ensamstående. Majoriteten av mödrarna upplever ekonomiska utmaningar såsom att de tvingas arbeta heltid, trots att de saknar ambition till att göra detta, för att ha råd med en vardag som ensamstående. Det sociala nätverket visar sig också ha stor betydelse för att mammorna överhuvudtaget ska kunna ro runt sin vardag, familjen visar sig vara den främsta nyckeln till att minska den stress som annars skulle uppstå. Vidare framkommer det i resultatet att kärlekslivet är en aspekt som upplevs ha större betydelse för mammornas sociala omkrets än för mammorna själva. Mammorna upplever att omgivningen förväntar sig att de vill och ska leva i ett partnerskap trots att de i verkligheten är nöjda med sin tillvaro som singel. Dock genomsyrar en vilja att dejta men deras begränsade tid som ensamstående försvårar denna möjlighet. Även tiden är ett utmärkande incitament. Karaktäristiskt för detta var den uttalade otillräckligheten, att inte räcka till när det kommer till att skjutsa barnen till aktiviteter, stressen som uppstår på grund av att tiden inte räcker till alla ogjorda hushållssysslor eller vetskapen om att deras valmöjligheter är begränsade på grund av ett ensamt leverne. Studien framhäver de ensamstående mammornas upplevda utmaningar i sin vardag vilka går att tolka utifrån tvåsamhetsnormen. Studien visar på att visionen om ett tvåsamt liv och kärnfamiljen premieras och reproduceras i vårt samhälle.

Andelen av Sveriges befolkning som är 80 år eller äldre kommer öka kraftigt de kommande åren. Den generation som under de närmsta åren når en hög ålder och därmed får ett behov av vård och omsorg förväntas vara öppna med sin sexuella läggning. Många äldre HBTQ-personer har vuxit upp i en tid då homosexualitet varit en kriminell handling och klassats som en sjukdom och därmed har det funnits en utpräglad homofobi. De flesta äldre vill i ett framtida äldreomsorgssammanhang bli accepterade för dem de är och vill inte vara oroliga för att bli diskriminerade, kränkta eller få ett sämre bemötande, vård och omsorg för att de har en annan sexuell läggning än den rådande heteronormativa. För att äldre HBTQ-personer i äldreomsorgen ska kunna få en trygg och säker omvårdnad där de inte blir osynliggjorda, kränkta eller diskriminerade behövs kunskap. Denna studie har undersökt vilken kunskap och inställning till HBTQ som finns bland personal i äldreomsorgen. Resultatet visar att personal inom äldrevården tycker det är viktigt med kunskap inom detta område och att de tror att en ökad HBTQ-kunskap påverkar mötet med brukare och kollegor. Samtidigt verkar det inte pågå något aktivt arbete med HBTQfrågor på arbetsplatserna i någon större utsträckning och personal önskar inte heller mer kunskap i HBTQ-frågor. Den till synes låga kunskapen i HBTQ-frågor riskerar således att äldre HBTQ-personer kränks eller döljer sin sexuella läggning och inte vågar vara öppna med vilka de egentligen är eller dröjer med att söka den hjälp de behöver.

The purpose of this study is to provide an insight into secondary school pupils 'views on gender norms in music videos; and also to give an insight into how gender norms are said to influence the music videos that they watch and what they consider to be accepted in an educational context. In other words, students' awareness of norms in music videos are investigated and how they feel influenced by them. The gathering of information has taken place through qualitative group interviews with pupils in grade 9 at secondary school. During the interviews, the students were shown four music videos that all showcased different aspects from a gender perspective and discussed whether these would fit in a teaching context. The result of this study is subjective as no one is alike in terms of thoughts and opinions, and the result would have been different had I investigated other music videos or interviewed other students. However, the study shows that the interviewed pupils had an awareness of gender norms in music videos and were able to reason about the relevance of the videos in a learning environment.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Lärarens uppdrag är mångsidigt: hen ska ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap samtidigt som att hen ska ha ett jämställdhetsuppdrag. Beroende på vilka ämnen man undervisar är man knuten till en viss ämnestradition när det gäller läroboksanvändning. Denna studie fokuserar på två läromedel (Génial 1 och Escalade 1) som används i ämnet franska på gymnasiet. Dessa läromedel analyseras ur ett genusperspektiv för att undersöka om lärobokens innehåll följer läroplanens jämställdhetsmål. För att kunna besvara en sådan frågeställning presenteras en forskningsbakgrund med definitioner av centrala begrepp som är relevanta för denna studie. En kvantitativ innehållsanalys som metod är grunden till hur analysen ska gå till väga. Resultaten är tydliga: inget av de analyserade läromedlen uppnår läroplanens jämställdhetsmål. Jämställdhetsarbetet anses vara obefintligt eller otillräckligt för att nå det som Skolverket förordar.

Studies of the information needs of library patrons are necessary in order for the library to serve the community. Alas, studies of non-heterosexual persons are rare in the field of Library and Information Science in Sweden. This study aims at examining the information situation of women in same-sexed parenthood by means of analysing their situation as norm-breaking. The study is done through examining the specific information needs of this group, how they seek and receive information, what barriers they encounter and what function the library has in this information situation. A queer theoretical approach to heteronormativity in combination with McKenzie’s two-dimensional model of information seeking is used to perform a qualitative analysis of the material. The material consists of semi-structured interviews of eight women in same-sexed parenthood. The empirical material is divided first in four categories: Information need, Information source, Information barrier and The library. The results show that the women have a great need for information, because of their norm-breaking family constellation. They need information which is not entirely heteronormative. In order to find this kind of information many different information sources are used, both formal and informal, though the sources intended for parents in general often are inadequate. The barriers the women encounter are a result of heteronormativity and their situation as non-heterosexuals. These barriers are also a problem in the library. They don’t use the library to find information about same-sexed parenthood partly because of the lack of non-heterosexual material, and refrain from asking the librarian for help. / Uppsatsnivå: D

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården. Studien baseras på en empirisk kvalitativ ansats vilket lämpar sig när forskningsområdet är näst intill obefintligt. Fyra individuella djupintervjuer med sjuksköterskor inom slutenvården genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna reflekterade över vad hbt och heteronormativitet stod för och de hade funderingar runt acceptansen av homo och bisexuella i samhället och såg mötet med transpersoner som främmande. De framhöll vikten av att ge en likvärdig vård att förhålla sig professionellt, såg att befinna sig utanför heteronormen påverkar hbt personers hälsa och hälsan kunde främjas med öppenhet som födde öppenhet. Kunskap såg sjuksköterskorna som en nyckeln till förståelse för att kunskap motverkar fördomar, men de ansåg även behöva reflektion för att bearbeta attityder. I diskussionen synliggörs bland annat hur betydelsefullt det är att lyfta hbt ämnet i grundutbildningen till sjuksköterska för att sjuksköterskor i sin kommande yrkesroll skall kunna ge en professionell vård till alla patienter oavsett sexuell läggning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this Master’s thesis is to examine how six fantasynovels reflects or breaks the heteronormativity in society bylooking at how gender roles and sexuality are described.The theoretical framework is based on Judith Butler's theoryabout the heterosexual matrix which requires two separategenders and a compulsory heterosexuality and YvonneHirdman's two principles about dichotomy and hierarchy.The method used was idea analysis where dimensions basedon the theoretical framework were constructed. Thesedimensions were: behaviour, tasks, relationships and roles.The result shows that all of the books both breaks andreflects the society's values on gender and sexuality. Thereare some stereotypes present, for example that intuition isassociated with femininity and physical strength withmasculinity. However, the books also offer characters ofboth sexes that break the gender stereotypes, such asstrong women and emotional men. This is consistent withwhat previous research has shown. The relationships offersome examples of norm breaking but the nuclear family andheterosexual couple is a clear norm. Some of the writersseem to have a more conscious approach to normssurrounding gender and sexuality and these books also offermore character variation. / Program: Bibliotekarie