<p>By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of “heteronormativitet” as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles. The books are also read comparative to each other. I am doing what I call a “väninneläsning” where the female friends are being the narrative engine in the story, helping the main character to construct a new and stronger subjective self. My conclusions by this reading are that the friendship is opening up for a change of the roles of relation(ships) between women and man. It creates a possibility of a life were the women can choose to live in a “vänskapsfamilj”, a friendship family. The power of choice gives her a new strength in demanding equal rights compared to the man.</p>

<p>I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna <em>Kort kjol</em>, <em>Hey Dolly</em>, <em>Den osynlige</em> och <em>Låt den rätte komma in</em> analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus. Avstamp tas i kursplanerna då skönlitteraturen, enligt dessa, är av avgörande betydelse för elevernas skapande av identitet. Uppsatsen har en litteratursociologisk ansats för att belysa relationen mellan skönlitteratur och samhälle. Metoden är kvalitativ textanalys och boksamtal.</p><p>Resultatet av analyserna visar att den heteronormativa genusordningen till stor del reproduceras i de fyra titlarna även om den i två av dessa titlar är mycket mindre påtaglig. Det finns i samtliga titlar karaktärer som mer eller mindre utmanar den heteronormativa genusordningen. Det är dock i de två titlarna, <em>Låt den rätte komma in</em> och <em>Hey Dolly</em>, som vi får möta de stora normbrytarna. Dessa karaktärer utmanar och problematiserar den heteronormativa genusordningen både genom hur de framställs och genom deras förhållande till andra. Uppsatsen synliggör således vilka "förebilder" och vilken samhällsnormer som råder i de analyserade böckerna. Alltså de "förebilder" och samhällsnormer som eleverna som läser dessa böcker får möta.</p> / <p>The aim of this paper is to analyse how normative heterosexuality works in the creation of gender in four fiction titles used in the school subject Swedish. A gender and a queer perspective are used when analyzing the characters in the texts. According to queer theory, heteronormativity plays a decisive role in the creation of gender. The syllabus of the subject Swedish serve as the starting point as they proclaim that literature has a decisive influence on pupil's creation of identity.</p><p>The results of the analyses showed that the heteronormative gender structure exists and works in the books. But the result also shows that there are several characters that challenge the structure by breaking social norms and thereby creates possible gender positions.</p>

<p>The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: <em>Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone</em> and <em>desire after impossibility and the road ahead.</em> By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. </p><p> </p>

<p>Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.</p><p>Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.</p><p>Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.</p><p>Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.</p> / <p>The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.</p><p>The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.</p><p>The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.</p><p>In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.</p>

No description available.

No description available.

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ”enkönade” par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra. Därför spelar också språket, som utgör en väsentlig en del av denna sociala interaktion, en avgörande roll för hur vi uppfattar att verkligheten är beskaffad. I de texter som analyserats, omskapas och upprätthålls en tydligt homofobisk diskurs som bygger på hierarkiskt (patriarkalt) ordnade, heteronormativt kontrollerade subjekt, vilket syns inte minst i den konsekventa användningen av turordningen ”man” sedan ”kvinna” som är genomgående i samtliga texter. Detta är inte obetydligt, utan visar på just den repetitiva process i vilken genus blir till – hierarkin uppstår och bibehålls genom upprepandet. Begreppen ”man” och ”kvinna” blir därför också mycket mer än en markör för biologisk särskillnad, såsom görs gällande i de texter som analyserats. Som begreppspar blir kvinna/man på samma gång varandras motsatser och komplement, och på så sätt söker texterna bringa klarhet i den komplexitet av betydelser som konkurrerar om att fylla begreppen. Homosexualitet framställs också genomgående som ett moraliskt problem, och attribut som promiskuitet, tillfälliga förbindelser, oansvarighet och egoism fogas till homosexuella som grupp, varpå det blir möjligt att motivera att man bör motverka den så kallade familjeupplösningen (som en könsneutral äktenskapslag antas bidra till) genom att äktenskapet bibehålls för de ansvarsfulla, omsorgsfulla, engagerade och inte minst heterosexuella par, vilka det framstår som värdefullt för samhället att investera i. Uppsatsen utgår från och anknyter till från en förståelse av kön/genus som grundar sig i Judith Butlers genusteori.

The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free.

No description available.

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik.