This research focuses on how help materials impact on high school students history learning. The concentration lies in putting the students at the center of the research and highlighting their attitude to the method. The essay tries to report statistics and facts about the students' attitude to the learning method. The essay must seek answers to what specific abilities are developed within the didactic area of history and how cause-effect is reasoned. The essay is a preliminary investigation for possibly a more advanced investigation in the future. The sources were provided by student and teacher responses to an aided test. The essay seeks answers to the following questions in order to achieve the purpose of the research: How do aids in examinations affect students' learning? How do students relate to the specific learning method? How do the teacher relate to the specific learning method? Which perspectives on history appear in the student answers?      The survey was carried out in a vocational high school located in a medium sized city in Sweden. 12 students participated in the survey. In the essay, an inventory design study with structured interviews is applied. Structured interviews are often used as a research strategy in both qualitative and quantitative methods.      The results show that the students have a positive attitude towards the learning method and that the method has a positive effect on their subject knowledge within the subject of history. The study as a whole needs to be seen as an initial preliminary investigation into how the method of using aids in examinations affects the students' historical subject progression in history.

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ”Levande historia”, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ”Levande historia” initierades. / With the renewed political interest in the content of history teaching in Sweden as a point of departure, this study deals with how the genocides of the 20th century are represented in Swedish history textbooks, aimed at pupils aged 16-19 years, from the 1990ies and the beginning of the 21st century. The analysis revolves around such theoretical concepts as history-awareness and uses of history, with certain references made to the concept of orientalism, that has been discussed in previous research. The study concludes that the influence of policy makers over the contents of the history textbooks has increased since 1994, which has resulted in a larger emphasis on the European perspective and the Holocaust.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C – sammanlagt åttio elever – fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ”Om fattigdomens historia”. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort. Analysen av resultaten kom att problematisera och lyfta fram två huvudsakliga kritiska faktorer i historieundervisningen och fyra förslag på didaktiska och pedagogiska strategier för att i möjligaste mån utgå från och möta eleverna i densamma. Förslagen skiftar mellan erfarenhetspedagogikens tillmötesgående och en främmandegörande pedagogiks kritiska bearbetning av elevernas erfarenhets- och livsvärld.

SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.

Följande undersökning bygger på intervjuer med lärare där deras planering och utformning av historieundervisningen är i fokus. Hur tänker lärare kring historieundervisningen i de tidigare åren, årskurs 1-3? Påverkar elevgruppen lärarens val av metoder och hur tänker lärarna kring elevernas uppnående av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? Förfrågningarna syftar på lärarnas arbetssätt och för att få svar på detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lärare som alla undervisar i någon utav årskurserna 1-3 men även i samma rektorsområde. En svårighet som påträffades när arbetet inleddes var att det inte i så stor utsträckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare åren. Detta medförde att jag även fick titta på litteratur och teorier som avser barn i mellanåldrarna. Den insamlade empirin resulterade i lärarnas olika tillvägagångsätt i historieundervisningen. Olika metoder och material såsom närmiljön, böcker, filmer, bilder och tidslinje m.fl. redogjordes som några viktiga aspekter i historieundervisningen med uppnående av ett historiemedvetande som grund. Två av respondenterna har ett överstämmande arbetssätt vilket tolkningsvis kan kopplas till deras utbildning då de båda är SO-lärare. De båda undervisar även i en årskurs 2 vilket kan påverka deras lika arbetsformer. Den insamlade intervjudata skildrade även elevgruppens påverkan på lärarens metodval. Samtliga respondenter menar att hänsyn måste tas till eleverna, vad vill dem och vad behöver dem för att kunna behandla ämnet historia? Finns det elever med någon diagnos i klassen och vilka åtgärder krävs då? Dessa infallsvinklar måste läraren ansvara för och skildra i sin undervisning. Läraren ansvarar även för elevernas uppnående av målen i läroplanen och i detta fall uppnående av ett historiemedvetande. Empirin synliggör att på bästa sätt få veta såvida eleverna nått målen eller ej behövs frågor som får eleven att reflektera och använda sina nyfunna kunskaper. Dessa frågor utger inte alltid att eleverna nått ett historiemedvetande. Ibland kan elever svara rätt på en fråga men i nästa stund så förstår de inte, menar en respondent. Det är svårt att veta om eleverna har åstadkommit ett historiemedvetande. Slutsatsen i studien är att det finns flera olika sätt att bedriva historieundervisningen i årskurs 1-3 då det är flera faktorer som samverkar.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen. Hemmet och hemspråksundervisningen har haft en viktig uppgift att förmedla den iranska historien. Intervjupersonerna signalerar att vi i undervisningen bör integrera världshistoria och varje etnisk minoritets historia. / Education through Young Irani-immigrants Eyes A qualitative research concerning six Irani immigrants view on history-education, and it's image of Iranian culture, and the adaptation of history to the multicultural school environment.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att historieintresset ökar i samband med elevernas ålder och årskurs men även att killar är mer intresserade av historia än tjejer. Killarna är dessutom mer intresserade av att studera hela världen medan tjejerna föredrar lokal och svensk historia.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia? / The purpose with this work of developing is to show and give proposal on how you on a thematic way can educate about the Swedish national minorities and human rights. After including previous research, history didactics and historical awareness as theories, and the new teaching program Lgr 11 I have done an education plan witch concerns pupils in secondary school in the three subject’s history, Swedish and civics The plan span five weeks and has various elements like theoretical lectures, pictures, movies, drama, creativity and writing exercises. This is to fulfill the different needs among the pupils. The developing work rests on the following two issues: Witch aspects are important in a thematic work in school about human rights and the national minorities in the light of the objective in the teaching program Lgr 11, and why? How can a work like this, on a didactical way, get the pupils aware of the subject history?