Detta arbete har haft sin utgångspunkt i ett problemområde som belyser de svårigheter som idag finns i den svenska skolan att implementera sex- och samlevnadsundervisning i alla de gymnasiegemensamma ämnena, där ibland historieämnet. Författarna har försökt förstå varför sex- och samlevnadsundervisningen inte prioriteras eller som tidigare forskning visat, i vissa fall är bristfällig i sitt utförande genom att undersöka hur Skolverket arbetar med dessa frågor. Syftet med detta arbete är att utifrån en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier visa på vilka normer och värden som förmedlas i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen i historieämnet samt vilka konsekvenser de kan få för undervisningen. Resultatet visar på att Skolverket förmedlar normer och värden utifrån stereotypa uppfattningar kring kön, sexualitet, etnicitet och relationer vilket försvårar för lärare att arbeta med ett genomgående normkritiskt perspektiv och att inkludera alla elever i undervisningen. Resultatet visar även på en otydlig koppling mellan stödmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen och de förmågor som historieämnet ska utveckla. Slutsatsen är därmed att materialet, i motsats till dess uttalade syfte, riskerar att reproducera normer och maktförhållanden istället för att belysa och problematisera normerna i sig. Slutsatsen är även att Skolverket i sin konstruktion av stödmaterial i högre grad behöver ta hänsyn till forskning, i såväl historiedidaktik, som i ett normkritiskt förhållningssätt.

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

The purpose of this study is to analyse the 2021 video game The Forgotten City from a historical didactical theoretical framework. The study aims to highlight how the game can contribute to the players historical consciousness with its digital recreation of ancient Rome. The method used for analyzing the video game was a playthrough of the game with careful notetaking that was then analyzed with a qualitative method. The result of this analysis found many interesting aspects of how the game can contribute to the players historical consciousness. The game utilized moral-philosophical debates, an epistemological immersion in the game world, and a digital museum like presentation of history. The main problems that were identified was that there is no clear distinction between pure fiction and history which can lead to players without a historical framework of ancient Rome to assume that fiction is historical fact. Finally, the study presents a use case for how a video game like The Forgotten City can be used in a Swedish classroom setting.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och förändring.

”Min farfar pratade inte om det han var med om i Stalins Gulagläger om man inte pressade honom.” Detta skriver historikern Anton Weiss-Wendt om sin farfar, Helmut Weiss, som förlorade 20 år av sitt liv i Gulag.  Den här historien och fler därtill, kände världen inte till. Sovjetunionens sönderfall inträffade år 1991 och censuren upphävdes. Tidigare hemligstämplade dokument av politiska makthavare offentliggjordes och allmänheten i väst fick kunskap om Gulaglägren i första hand tack vare nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyns böcker.  Genom en komparativ och kvalitativ textanalys av sex skolböcker från olika decennier och en granskning av styrdokument kommer jag i den här uppsatsen att undersöka hur historiedidaktik och officiella riktlinjer har påverkat läroböckernas innehåll. Detta med Gulag framställning i skolböcker i Sverige som det centrala forskningsområdet.

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

Inom det akademiska forskningsfältet har den historiska spelfilmen länge betraktats som ren fantasi utan historiskt värde. Samtidigt verkar den historiska spelfilmen bli alltmer populär inom historieundervisningen. Tidigare didaktiskforskning har fokuserat på varför lärare använder historiska spelfilmer i sin undervisning, vilka sådana filmer är, och elevers erfarande av dem. Därför syftar studien att utifrån analys av historiska spelfilmer utveckla ett didaktiskt verktyg för historielärare, ämnat att främja elevers förståelse av historiebruk. Ett sådant syfte anses svara mot ett försummat område inom det svenska forskningsfältet och bidra med kunskap om hur historiska spelfilmer kan användas i praktisk undervisning. Förslag på historiska spelfilmer lämpade för undervisning samlades in genom en enkät riktad till historielärare. Filmerna Gladiator, Suffragette och Schindler’s List valdes sedan ut för en analys. De tre filmerna ansågs utgöra en variation av historiska spelfilmer, vilket i sin tur skulle utmynna i ett generaliserbart resultat. Filmanalysen genomfördes med stöd av ett teoretiskt analysredskap med en övre och undre tolkningsnivå. Genom att med den övre tolkningsnivån belysa relationen mellan filmskaparens intention och filmberättelsens funktion, inom vilken ett historiebruk tog form, granskade sedan den undre tolkningsnivån vilka narrativa och estetiska uttryck historiebruket gav upphov till. Sammanställningen av analysen resulterade i två skalor för tolkning av historiebruk i historiska spelfilmer. Den ena skalan består av en pendling mellan fiktiv historia och historisk fiktion, medan den andra skalan illustrerar förhållandet mellan historiskt spektakel och historisk rekonstruktion. Genom att kombinera skalorna genererades en teoretisk modell som formulerar fyra olika kategorier av historiebruk i historiska spelfilmer. I diskussionen beskrivs sedan hur lärare kan använda denna modell som ett verktyg vid planering av undervisning ämnad att främja elevers förståelse av historiebruk. Genom verktyget kan lärare få en djupare insikt i hur den historiska spelfilmen förhåller sig till autenticitet jämfört med underhållning. De olika kategorierna av historiebruk resulterar också i olika porträtt av historiska personer. Slutligen beskrivs även hur en historisk spelfilm kan fungera antingen som en primär- eller sekundärkälla beroende på historiebrukets sammanhang.

To meet history in the archives can give a feeling of contact and closeness to the past. It can awaken a joy and interest for the subject of history. The power of the primary sources in the archives is something that could be used in historical education to not only arouse a joy for a lifelong learning but also for the understanding of the past. In order to make students develop their idea of history they need to encounter and work with primary historical sources. This also aligns with the Swedish curriculum for the subject of history as it says that the history education should give students an insight to historical methods. It also states that students should meet sources and artifacts that reflects human living conditions throughout history. The aim of this study has been to showcase the cooperation between Swedish history teachers in high school and the archives. It also studies the educational value and benefits of that cooperation. Our preconceived idea, and our own experience, has been that a lot of teachers aren't aware of the power of the archives and that the archives aren't aware of the needs that teachers and adolescents have. The study shows that this is partly true, but also highlights the parts of the collaboration that works well. This study has a qualitative approach and its method has been semi-structured interviews with both teachers and the staff of several archives. To find these informants we have used Arkivpedagogiskt Forum, a platform that connects staff in the archives who conduct educational work. The teachers of this study have been selected from our personal connections.  The study’s contribution is twofold. Firstly it provides an insight to the cooperation that exists between archives and teachers today in Sweden. It shows what teachers want from the archives in order to make the cooperation more efficient, as well as the parts of the cooperation that works very well. Secondly, it shows that archives do have an enormous potential in history education to activate and develop  students' historical consciousness through historical empathy and historical thinking.

This study examines how history teachers in upper secondary schools approach the teaching of contemporary history, focusing on the period from 1991 to the present. The aim is to investigate the content of this teaching, the motivations behind it, and the perceived opportunities and challenges. Using Ronald W. Evans' typology of historical perspectives, the study also seeks to identify which views of history are most prevalent in contemporary history teaching. Data was collected through a combination of surveys and semi-structured interviews with history teachers. The results reveal that the teaching of contemporary history differs from regular history instruction, with a stronger emphasis on global events and conflicts. Teachers with a relativistic view of history, who promote a global perspective and prioritises students' interests, are particularly advantaged using contemporary history in this context. In contrast, those with a narrative perspective, who prefer a chronological and Eurocentric approach, face more challenges, particularly regarding time constraints and the use of materials. The study highlights that teachers' selection of topics and methods is heavily influenced by students' interests and current societal debates, contrasting with the more rigid structure of traditional history teaching. Overall, contemporary history teaching enhances students' historical consciousness by connecting past events with current issues, although it requires students to have a foundational understanding of the historical events discussed. The study concludes that a relativistic perspective is best suited for teaching contemporary history, given its adaptability to current global contexts and its alignment with students' interests.