Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de valda vetenskapliga artiklarna. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna hade denna litteraturstudie en beskrivande design där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid sökningen för att finna de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskor använde olika metoder för att uppmuntra till livsstilsförändring hos hjärt- och kärlsjuka patienter. Dessa metoder innebar att sjuksköterskan antingen fungerar som en informationsgivare eller samarbetspartner gentemot patienten. Effekten av metoderna varierade och enligt vissa studier gav de ej gav någon effekt. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultatet går det ej med säkerhet att säga vilka metoder som är mest effektiva. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan i sitt kliniska arbete ta hänsyn till båda förhållningssätt i mötet med patienterna och anpassa metoden utifrån ett individuellt perspektiv. / Background: Coronary heart disease is a growing health issue from a global perspective. Research has estimated that coronary heart disease will stand for the majority of deaths by the year 2030.  Risk factors include a high BMI, smoking and low level physical activity. Research has also shown that lifestyle change can decrease the risk factors and is cost-effective for the society. Aim: The aim with the litterature study was to describe which primary prevention methods nurses use to encourage lifestyle change for patients at  risk of developing coronary heart disease, and to describe how these methods affect the risk factors. The purpose was also to describe the sample groups in the chosen articles. Method: To answer the study questions, the literature study had a descriptive design where twelve scientific articles were analysed and categorized. The databases PubMed and CINAHL were used to find the scientific articles. Results: Nurses use an array of different methods to encourage life style change in patients with coronary heart disease. These methods include the nurse either acting as a information giver or a collaboration partner towards the patient. The effect of these methods varied and some of the studies didn’t show any effect whatsoever. Conclusion: On the basis of the literature study, the methods nurses use and their effectiveness are inconclusive. In conclusion, the nurse can consider all of the methods in the work place, and decide which method is adequate based on the individual variations of the patients.

The project was carried out for Semcon’s product development department. The aim of the project was to develop a concept that illustrates Semcon’s competences in their Total Design Office offer. The concept was to be developed within the medical device sector, with the purpose to self-monitor the user's health. The concept should also emphasize Semcon’s focus of being futuristic by analyzing and implementing emerging trends in health care and the medical device industry. At the start of the project a study of Semcon and its competitors was preformed to clarify the development goals. During the development process the Swedish health care system was investigated in order to identify openings for a self-monitoring device for private use. Applications were identified and evaluated according to societal importance and the result was a focus on heartmonitoring devices. The findings shows that heart disease is the most common cause of death and that a large portion of the population suffer from heart-related complications during their lives. The idea was to develop a concept that helped people discover heart problems and to motivate them to improve their lifestyle. Preventive treatment of diseases was identified as a future trend in the healthcare, due to the constant need for cost efficiency and improvements towards patient treatment. The development process was influenced by user involvement to strive for high usability in the concept. Users were identified and invited in two focus groups where their needs and ideas on thetopic of self-monitoring were discussed. By generating ideas from the user’s needs, concepts were formed and developed in several iterations of ideation methods to improved the early ideas of clearly formulated concepts. A workshop was conducted at Semcon were employees shared their expertise to verify and refine the concepts. After a selection process a final concept was chosen, the result was a wristband with an accelerometer and an ECG to provide the user with a quick evaluation of their heart and health condition. A key feature of the concept is the link it provides between user and the physician. The user will get feedback on their collected data and the physician has the ability to monitor patient condition from a distance. A user interface was developed to give the user an easy way to assimilate data without interpret medicinal values. / Examensarbetet genomfördes för Semcons produktutvecklingsavdelning i Göteborg. Syftet med projektet var att utveckla ett koncept som visar på Semcons in-house kompetenser i deras Total Design Office. Konceptet skulle utvecklas inom den medicinska sektorn och ha funktioner riktade mot privatpersoner för att göra egenkontroller av sin hälsa. Konceptet skulle också framhäva Semcons framtidsnisch genom att ligga i tiden och följa etablerade trender. Vid starten av projektet studerades Semcon och deras konkurrenter för att klargöra utvecklingsmålen för produkten. I utvecklingsprocessen undersöktes det svenska sjukvårdssystemet efter eventuella öppningar för ett egenkontrollskoncept riktat mot privat bruk. Öppningar identifierades genom läkarintervjuer på Sahlgrenska och Solna ASiH. Öppningarna utvärderades utefter samhällsnyttig betydelse och resultatet blev att inrikta sig vidare mot hjärtövervakning. Grundtanken var att utveckla ett koncept för att hjälpa människor att upptäcka hjärtproblem i tid och motivera till en förbättrad livsstil. Preventiv vård av sjukdomar hade identifierats som en framtida trend inom vården, på grund av vården konstanta behov av kostnadseffektivisering och förbättra patientnyttan inom vården. Utvecklingsprocessen var influerad av brukarmedverkan då en hög användarvänlighet var eftersträvad i konceptet. Användare var identifierade och inbjudna till två fokusgrupper där användarbehoven och idéer inom egenkontrollen av hälsa diskuterades. Insikterna från förstudien och fokusgrupperna användes i en idégenereringsprocess för att ta fram lösningar på användarnasproblem. Genom flera iterationer av idegenereringsmetoder utvecklades och förbättrades de tidiga idéerna till tydligt formulerade koncept. I denna process anordnades en workshop på Semcons däranställda bidrog med sin egen expertis för att verifiera och utveckla koncepten. Efter en urvalsprocess kunde ett slutkoncept identifieras, det blev ett armband med en inbyggd accelerometer och EKG för att utvärdera användarens hjärta och allmänna hälsotillstånd. En centralfunktion i armbandet var att kunna skicka information mellan användaren och läkare. Användaren får då möjlighet till feedback på sina insamlade data och läkaren får möjligheten att övervaka patientens tillstånd från ett avstånd. Ett användargränssnitt utvecklades för att ge användaren ett enkelt sätt att ta del av det insamlade data utan att bli tvungen att tolka medicinska värden.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, en viktig uppgift är patientutbildning i egenvård via livsstilssamtal på hälsocentraler. Trots att stora resurser läggs på förebyggande vård nås inte önskat resultat, då patienter och riskgrupper fortsätter leva ohälsosamt. Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i Sverige. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att hålla livsstilssamtal med patienter som har risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Litteraturstudien fokuserar på att bearbeta studier med kvalitativ ansats. Formulering av sökord har gjorts med hjälp av modellen PEO (Population, Exposure, Outcome), tio artiklar hittades via sökningar på databasen PubMed via Högskolan i Gävles bibliotek, varav en manuell. Induktiv metod användes för att formulera tema och kategorier från de tio artiklarna. Huvudresultat: Genomgående upplevelser var att sjuksköterskans eget intresse att arbeta hälsofrämjande är av avgörande vikt för livsstilssamtalet, samt att variationen av motivation och eget ansvar hos patienten påverkar. Många sjuksköterskor upplever att motiverande samtal (motivational interview, MI) är en bra metod att öka patienters följsamhet vid livsstilsförändringar, speciellt i början av det preventiva hälsoarbetet. Hinder från organisation, kollegor och samhället upplevs frustrerande. Slutsats: Denna litteraturstudie har undersökt sjuksköterskans upplevelse vid livsstilssamtal relaterat till risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Resultatet ger en bredare kunskap till sjuksköterskor som arbetar hälsofrämjande med livsstilsförändringar samt styrker tidigare forskningsresultat. Förebyggande och hälsofrämjande arbete minskar kostnader för samhället och minskar lidande för patient och anhöriga i framtiden. Svårigheter och möjligheter bejakas vilket indikerar att ytterligare kunskaper krävs inom området. / Background: A registered nurse has a central role in the prevention of cardiovascular diseases, in the form of patient education in self-care via lifestyle conversations at health centers. Despite large resources being spent on preventive care, the desired results are not achieved, as patients and risk groups continue to live unhealthy lives. Cardiovascular diseases are the biggest cause of death in Sweden. Aim: The purpose of the literature study is to investigate the nurses' experiences of having lifestyle conversations with patients that have a risk of cardiovascular disease. Method: The literature study has focused on processing studies with a qualitative approach. Formulation of keywords has been done with the help of PEO (Population, Exposure, Outcome), ten articles were found via searches on the database PubMed via the University of Gävle's library, one of which was manual. Inductive methods were used to formulate themes and categories from the ten articles. Key findings: Consistent experiences were that the nurse's own interest in working to promote health is of decisive importance for the lifestyle conversation, and that the variation of motivation and personal responsibility of the patient has an impact. Many nurses feel that motivational interviewing (MI) is a good method to increase patients' compliance with lifestyle changes, especially at the beginning of preventive health work. Obstacles from the organization, colleagues and society are experienced as frustrating. Conclusion: This literature study has investigated the nurse's experience during lifestyle discussions related to the risk of cardiovascular diseases. The findings provide a broader knowledge for nurses who work with lifestyle changes through lifestyle conversations. The study confirms previous research findings and adds additional knowledge about nurse's experiences. Preventive and health promotion work reduces costs for society and reduces suffering for the patient and their relatives in the future. Difficulties and opportunities are validated, which indicates that additional knowledge is required in the area.

Atherosclerosis is one of the most recognized risk factors for cardiovascular diseases (CVD). It is therefore important for preventive work against CVD to target factors with impact on atherosclerosis. Previous research has shown a relationship between atherosclerosis and stress, between disengagement coping and higher levels of stress, and between engagement coping and lower levels of stress. One can therefore assume that coping would have an impact on atherosclerosis, but a relationship between coping and atherosclerosis have to our knowledge not yet been studied. The aim of this study was twofold; first to investigate if engagement or disengagement coping can be considered to have an impact on atherosclerosis, and second to investigate if engagement or disengagement coping statistically can predict previously known biological risk factors for atherosclerosis. This study was carried out within a cross sectional design, and to reach the aims ANCOVA and hierarchical regression analyses were conducted. The sample consisted of 1868 women and 1662 men in the age of 40, 50 or 60 years. Information on biological risk factors was collected by health care staff during health examinations. Atherosclerosis was tested by carotid ultrasound, and coping was measured by the self-reporting instrument Brief COPE. The results revealed a significant (p<.05) negative relationship between engagement coping and atherosclerosis. The results did not show a relationship between disengagement coping and atherosclerosis, and coping only predicted a few biological risk factors. These results shows that engagement coping can be considered a protective factor against atherosclerosis. / Ateroskleros är en av de störstariskfaktorerna för hjärt-och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt för preventivt arbete mot hjärt-och kärlsjukdomar att undersöka faktorer som påverkar ateroskleros. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ateroskleros och stress, mellan disengagement coping och högre nivåer av stress, samt mellan engagement coping och lägre nivåer av stress. Det är därmed rimligt att anta att coping har en inverkan på ateroskleros, men en relation mellan coping och ateroskleros har enligt vår vetskap inte tidigare undersökts. Det första syftet med denna studie var att undersöka om engagement coping eller disengagement coping kan anses ha en inverkan på ateroskleros. Det andra syftet var att undersöka om engagement eller disengagement coping statistiskt kanprediceratidigare kända biologiska riskfaktorer för ateroskleros. Studien utfördes med en tvärsnittsdesign, och för att uppnå syftena har ANCOVA och hierarkiska regressionsanalyser utförts. Urvalet bestod av 1868 kvinnor och 1662 män i åldrarna 40, 50 eller 60år. Information om biologiska riskfaktorer samlades in vid hälsoundersökningar av vårdpersonal. Förekomst av ateroskleros mättes med vaskulärt ultraljud och coping mättes med självskattningsformuläret Brief COPE.Resultaten visade en signifikant negativ relation mellan engagement coping och ateroskleros. Resultaten visade inte någon relation mellan disengagement coping och ateroskleros, och coping prediceradeendast ett fåtal av de biologiska riskfaktorerna. Dessa resultat visar att engagement coping kan anses vara en skyddande faktor mot ateroskleros.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.