Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018, ett resultat av en nationell undersökning av bostadsmarknaden i Sverige, råder det underskott på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner. För att möta en ökad efterfrågan av bostäder behövs ett ökat bostadsbyggande. I detaljplaner regleras de rättigheter, byggrätter, som anger med vad och i vilken omfattning fastighetsägare får bebygga mark. Detaljplaner är de juridiskt bindande handlingar som upprättas och antas av kommuner i syfte att bland annat bestämma användningen av mark- och vattenområden. Det finns flera orsaker till bostadsbristen och en är att Sveriges befolkning fortsätter att öka, både på grund av naturlig befolkningstillväxt och på grund av immigration. En växande befolkning medför bland annat ett ökat bostadsbehov vilket i sin tur ställer krav på bostadsmarknaden, nämligen att utbudet av bostäder ska anpassas efter bostadsefterfrågan. En annan orsak är att det idag är den privata sektorn som står för den större delen av bostadsförsörjningen. Den privata sektorn har inte det ansvar som kommuner har vad gäller att tillgodose kommuninvånares bostadsbehov, utan de privata aktörerna har som syfte att gå med vinst. Följaktligen innebär det att privatägda bygg- och bostadsföretag bygger när det är ekonomiskt gynnsamt och inte endast för att det finns ett bostadsbehov. Med anledning av att det i dagsläget ännu råder bostadsbrist i flertalet kommuner, vilket är problematiskt, är det intressant att undersöka vilka faktorer som har betydelse för bostadsbyggandet. I examensarbetet studerades gällande detaljplaner för bostadsändamål. De detaljplaner som inte var genomförda användes som underlag vid intervjuerna med berörda fastighetsägare, det vill säga fastighetsägare som är i besittning av outnyttjade byggrätter för bostadsändamål. Syftet med studien var att försöka komma underfund med vilka faktorer som påverkar att detaljplanelagd mark för bostadsändamål inte bebyggs. Studiens resultat visar att bland faktorerna är det främst marknadsläget, hög- och lågkonjunktur, som påverkar huruvida bostadsbyggande kommer igång eller inte. Det är även faktorer som till exempel bygglovshandläggningstider som påverkar hur snart ett bostadsbyggande kan komma igång. Slutsatsen av studien var bland annat att marknadsläget verkar vara den mest påverkande faktorn och eftersom marknaden styrs av vinstberoende aktörer kommer utbud och efterfrågan inte alltid mötas. Andra slutsatser som drogs var att det som byggs inte är det som efterfrågas och att bygglovshandläggningstiden tar längre tid än vad som regleras i plan- och bygglagen. / According to Boverket's housing market survey 2018, which is a result of a national survey of the housing market in Sweden, there is a deficit in housing in 243 of Sweden's 290 municipalities. In order to meet increased demand for housing, increased housing construction is needed. Detailed development plans govern the rights, construction rights, which indicate what and to what extent property owners can build land. Detailed development plans are the legally binding documents that are established and adopted by municipalities in order to determine, among others, the use of land and water areas. There are several reasons for housing shortage and one is that Sweden's population continues to increase, both due to natural population growth and because of immigration. A growing population entails, for instance, an increase in housing demand, which in turn places demands on the housing market. The demand and supply of housing need to match each other. Another reason is that today it is the private sector that accounts for the majority of housing supply. The private sector does not have the responsibility that municipalities have in terms of meeting the residents' housing needs. The private actors intend to make a profit. Consequently, privately owned construction and housing companies build when it is economically beneficial and not just because there is a housing requirement. Due to the fact that there are still housing shortages in most municipalities, which is problematic, it is interesting to investigate which factors are important for housing construction. Current detailed development plans for housing purposes were studied. The detailed development plans that had not been implemented were used as starting material during interviews with relevant actors. The purpose of the study was to try to find out what factors affect the fact that detailed development plan land for housing purposes is not built. The study's results show that among the factors it is primarily the market situation, high business activity and recession, which affect whether housing construction is going to start or not. There are also factors such as construction law handling times that affect how soon a residential building can get started. The conclusion of the study was, among other things, that the market situation seems to be the most influential factor and because the market is governed by profit-dependent players, supply and demand will not always meet. Other conclusions that were drawn were that what is being built is not what is requested and that the building permits take longer than is required by plan- och bygglagen.

Housing supply in Sweden has changed considerably over time, where historical decisions have shaped the housing market we have today. It is the municipalities in the country which have the ultimate responsibility in housing supply, where they have a monopoly of where and what type of housing is being built. However, it is largely the external builders who control housing construction and affect the form of tenure of which the housing is being built. The continuous population increase in Sweden has led to a great need for new housing, and most of Sweden’s municipalities state that they have a housing shortage. In parallel, price development, especially residential property rights, has turned to a downward trend, which has affected housing construction. Municipalities’ main tool for fulfilling established housing supply objectives and ensuring the construction of tenancy rights are municipal public housing companies. However, some municipalities have not had or chose to deregulate the municipal housing company and therefore lack this tool. The purpose of the study is to describe, through a multi-case study, the housing supply objectives of municipalities and their prerequisites for how developer’s interest and willingness to invest have been and are in the current construction industry. Delimitation has been made to the municipalities Gävle, Täby, Nacka and Södertälje as they meet the criteria sought. The questions of issue were answered by a qualitative content analysis of municipal guidelines for housing supply and comprehensive plans. Interviews were also held with officials in the municipalities. Together, the methods gave a picture of the preconditions of the municipalities. The study shows that the four municipalities have large forecasted population increases in the coming years and high objectives regarding the number of newly produced housings. The study also shows that three of the four municipalities are experiencing changes in the interests of developers since autumn 2017 - partly a slightly reduced interest and partly a shift in interest among forms of tenure. The outcome from the discussion shows that in order to meet the future population increase and thus reach its housing supply objectives, housing production must increase significantly. The municipalities may also need to control the forms of tenure to a greater extent than today to achieve the desired distribution of forms of tenure in the housing stock. / Bostadsförsörjningen i Sverige har ändrats avsevärt genom tidens gång, där historiska beslut har format den bostadsmarknad vi har idag. Det är landets kommuner som har det yttersta ansvaret i bostadsförsörjningen där de genom sitt planmonopol råder över var och vilken typ av bostäder som byggs. Det är dock till stor del de externa byggherrarna som styr bostadsbyggandet och påverkar den upplåtelseform som bostäderna uppförs med. Den kontinuerliga befolkningsökningen i Sverige har medfört ett stort behov av nya bostäder och merparten av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist. Parallellt har prisutvecklingen, på framförallt bostadsrätter, vänt till en nedåtgående trend vilket påverkat bostadsbyggandet. Kommuners främsta verktyg för att uppfylla uppsatta mål gällande bostadsförsörjning och säkerställa uppförandet av hyresrätter är kommunala allmännyttiga bostadsbolag. Dock har en del kommuner inte haft eller valt att avreglera det kommunala bostadsbolaget och saknar därmed detta verktyg. Studiens syfte är att genom en flerfallsstudie beskriva kommuners bostadsförsörjningsmål och deras förutsättningar efter hur byggherrars intresse och investeringsvilja har varit och är i rådande byggkonjunktur. Avgränsning har gjorts till kommunerna Gävle, Täby, Nacka och Södertälje då de uppfyller sökta kriterier. De frågeställningar som ställdes besvarades genom en kvalitativ innehålls analys av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och översiktplaner. Intervjuer hölls även med tjänstemän på kommunerna. Tillsammans gav metoderna en bild av kommunernas förutsättningar. I studien framgår att de fyra kommunerna har stora prognostiserade befolkningsökningar kommande år och höga mål gällande antal nyproducerade bostäder. Studien visar också att tre av de fyra kommunerna upplever förändringar i byggherrars intresse sedan hösten 2017 - dels ett något minskat intresse och dels en omsvängning av intresset bland upplåtelseformer. Av resultatdiskussionen framgår att för att möta den framtida befolkningsökningen och därmed nå sina bostadsförsörjningsmål måste bostadsproduktionen öka markant. Kommunerna kan även behöva styra upplåtelseformerna i större utsträckning än idag för att uppnå önskad fördelning av upplåtelseformer inom bostadsbeståndet.

Bostadsbristen är idag ett faktum i många svenska kommuner och obalansen påbostadsmarknaden påverkar studenter. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen ochmåste se till att den utvecklas på ett ändamålsenligt och behovsanpassat sätt. Ett sätt attmöjliggöra detta är genom att involvera ett kommunikativt planeringsideal iplaneringsprocesserna. Det kommunikativa planeringsidealet syftar till en ökad inkludering ochdialog med medborgarna för att främja en god planering. Syftet med uppsatsen är att undersökahur två universitetsstäder med olika förutsättningar arbetar med att tillhandahålla bostäder förstudenter utifrån ett kommunikativt planeringsideal. De universitetsstäder som undersökts ärJönköping och Linköping. Empiriinsamlingen har bestått av intervjuer och dokumentanalysersom kopplats samman med teori om bostadsbrist, kommunikativ planering och medborgardialog.Resultatet visar att kommunikativ planering kan användas för att skapa en ändamålsenligbostadsförsörjning för studenter. Det visar också att kommunikation, samverkan och dialog äranvändbara verktyg för att inkludera studenter i planeringsprocesserna och främja en merdemokratisk och jämlik planering. / The housing shortage is today a fact in many Swedish municipalities and the imbalance in thehousing market also affects students. The municipalities have a responsibility for housing supplyand must ensure that it is developed in an appropriate and needs-adapted manner. One way toenable this is by involving a communicative planning ideal in the planning processes. Thecommunicative planning ideal aims at increased inclusion and dialogue with citizens to promotegood planning. The purpose of the thesis is to investigate how two university cities with differentconditions work to provide housing for students based on a communicative planning ideal. Theuniversity cities surveyed are Jönköping and Linköping. The collection of empirical data hasconsisted of interviews and document analyzes that have been linked to the theory of housingshortages, communicative planning and citizen dialogues. The results of the study show thatcommunicative planning can be used to create an appropriate housing supply for students. It alsoshows that communication, collaboration and dialogue are useful tools for including students inthe planning processes and promoting more democratic and equal planning.

Den svenska bostadsmarknaden är minst sagt bristfällig. Utbudet av prisrimliga bostäder ärbegränsat i mer eller mindre hela landet. De lägenheter som finns tillgängliga är dyrabostadsrätter eller nyproducerade hyresrätter med höga hyror. Den begränsadebostadstillgängligheten har resulterat i subventioner för att öka tillgängligheten avhyresbostäder. Investeringsstödet infördes som ett försök till att, bland annat, erbjuda billigahyresrätter till hushåll med låg eller genomsnittlig inkomst och pressa ner byggkostnader.Uppsatsen har som utgångspunkt att beskriva bostadssituationen i dagsläget samt utvärderainvesteringsstödet. Arbetet består både av en kvalitativ och kvantitativ studie där de kvalitativamomenten består av en teoretisk litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer medsakkunniga inom området. Det kvantitativa momentet bygger på en områdesbaseradkassaflödeskalkyl. Det vill säga att nyckeltal och antaganden som använts i kalkylerna beror påvilket område i landet som det fiktiva projektet genomförs i.Resultatet påvisar att investeringsstödets genomförbarhet är områdesberoende, det vill säga attdet styrs av hyresnivåerna i området. Respondenterna betraktade investeringsstödet som enkortsiktig lösning. Långsiktigt måste innovationen i byggbranschen utvecklas därbyggkostnaderna och byggrätterna är två hämmande faktorer i dagsläget.Med utgångspunkt från litteraturstudien och resultatet belyses den aktuella bostadsbrist ochdisfunktionalitet som grundar sig i en avsaknad av en tydlig bostadspolitisk plan. Resultatet avdetta är att det finns ett behov av subventionering på bostadsmarknaden. Om investeringsstödetär rätt lösning är argumenterbart. Stödet har inte haft en nämnvärd effekt på bostadsbyggandetoch bestraffar, genom en överkompensationsmodell, fastighetsutvecklare som kan pressa nerbyggkostnader. Vidare är det svårt att uppfylla målen med stödet när subventionering är riktadmot utbudssidan. Av dessa anledningar är investeringsstödet inte en bra lösning på dagensbostadsbrist. Subventioneringen bör genomföras på ett annorlunda sätt, möjligtvis genom attrikta subventioneringen mot efterfrågesidan.+ / The Swedish housing market is flawed. The supply of affordable housing is limited throughoutthe country. The available apartment stock consists of either expensive condominiums or newlyproduced rental apartments with high rents. The limited stock has resulted in subsidies toincrease the availability of rental apartments. The investment support was implemented as anattempt to increase the stock of affordable housing for low- to mid-income households and topressure real estate developers to minimize buildings costs.The essay aims to describe the current housing situation and to evaluate the investment support.Both a quantitative and qualitative study will be conducted where the qualitative parts consistof a theoretical literature review and semi-structured interviews with experts within the subjectarea. The quantitative segment of the essay consists of an area-based cash-flow simulationwhere the key figures and assumptions are dependent upon the chosen area.The results show that the investment supports feasibility is highly dependent on location. Theinterviewees consider the subsidy to be a short-term solution. In the long-term the intervieweesbelieve that innovation in the building sector is necessary to reduce building costs.The literature review and the results show that there is a clear housing supply shortage as aresult of the dysfunctionality that has emerged from the lack of a clear housing policy. This hasled to the need of housing subsidies. Whether the investment support is the right way tosubsidize housing is questionable. The subsidy has not had a notable effect on the housingsupply and decreases the profitability for real estate developers that have achieved low buildingcosts. Furthermore, it is quite difficult to achieve the goals that have been set when the subsidyis addressed towards the supply-side. For these reasons the investment support is not a goodsolution for the current housing supply shortage. The subsidy should be carried out in a differentmanner, possibly by subsidizing the demand-side.

The housing shortage in Swedish growth regions has been heatedly debated for a number of years. Extensive reform proposals have been made by market actors and academics. The former center–right government in power until 2014 emphasized reform of the urban planning process. The current “red–green” government has ongoing planning reform on its agenda, but has instead emphasized investment subsidies. In the debate, the German housing market has been put forward as a positive example. This licentiate thesis compares the early stages of housing development in Germany and Sweden to find any differences that could provide interesting points of discussion related to further housing market reform in Sweden. As the scope of such an analysis could be very wide, this thesis is restricted to urban planning law and implementation, and to city initiatives to increase housing supply, including the affordable housing segment. The first step of the research project was to identify the major problems related to Swedish planning law and its implementation and to map the current state of reform. The identified problems encompassed issues related to municipal strategies for housing construction, the urban planning process, the appeal process, areas classified as of national interest, regulations, development agreements, and municipal land allocation. The article “The Planning Process in Sweden: current debate and reform proposals” summarizes the government inquiries, bills, and reforms introduced to date and gives an outlook on possible future urban planning reform in light of recent political developments. Second, the urban planning and appeal processes in Germany and Sweden were compared. The article “Promoting Planning for Housing Development: what can Sweden learn from Germany?” discusses three alternative processes in German local planning (i.e., private initiative, facilitated procedures in built-up areas, and omission of the local plan under certain circumstances) as well as the organization of planning authorities and city demands for affordable housing. The conclusion includes a proposal for a facilitated local housing plan, the introduction of private initiative in planning, and ways to improve planning authority organization in Sweden. When it comes to planning-related city demands for affordable housing, more research drawing on extensive international experience is required. Third, city strategies for housing construction were compared in the article “City Strategies for Affordable Housing: the approaches of Berlin, Hamburg, Stockholm and Gothenburg.” Although the housing shortages in these four cities differ somewhat in structure, the tools for implementing housing policy related to construction are similar and address organization, urban planning, land allocation, and subsidies. The German cities have a more active housing policy, cooperating with developers and using tools more consistently, than do their Swedish counterparts. They are also more likely to reach their construction goals. The overall findings of the research project stress the importance of political incentives in the formation of active housing policy. / <p>QC 20151216</p>

Både globalt och här i Sverige så sker en befolkningsökning och enurbanisering som resulterar i att städer behöver utvecklas och bli större. Föratt kunna bygga bostäder och infrastruktur behöver mark tas i anspråk som idagsläget används för något annat. I dagsläget så är det mycket jordbruksmarksom ligger i anslutning till tätorter som blir exploaterad. Men för att klara avden livsmedelsproduktion som krävs så finns det även ett behov av att behållajordbruksmarker för det ändamålet. Dessa allmänna intressen ställs motvarandra och det är i kommunernas fysiska planering avvägningar ska ske ochdet är lagstiftningen som ligger till grund för att dessa avvägningar sker på etthållbart sätt för dagens behov men även för en hållbar framtid. Syftet med arbetet var att undersöka om det finns en problematik ochsvårigheter att göra dessa avvägningar för en hållbar framtid samt om rådandelagstiftning är relevant för att säkerställa en ändamålsenlig markanvändning närefterfrågan på mark för såväl bebyggelse som jordbruksmark förväntas öka. För att besvara studiens frågeställning genomfördes både kvantitativa ochkvalitativa metoder i form en enkätstudie och en intervjustudie. Enkätstudienskickades ut till alla kommuner i Sverige för att få svar på om det ser enproblematik inom ämnet och hur de ställer sig till den isåfall. I resultatet kanman se att många kommuner ser att det finns en problematik i att göra dessaavvägningar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sexrespondenter från kommun, Länsstyrelse, Lantmäteriet och Jordbruksverketför att få en bredd och olika synvinkel på frågeställningen. I resultatet kan manse att det finns en problematik när det gäller att prioritera mellan att behållajordbruksmark och att exploatera den och att det skapar intressekonflikter.Det var även tydligt att någon form av ändring i lagstiftningen eller nyariktlinjer behövs för att säkerställa behovet av såväl jordbruksmark sombostadsbebyggelse. / Both globally and here in Sweden, there is a population increase andurbanization, resulting in the need for cities to develop and expand. In orderto build housing and infrastructure, land needs to be used, which is currentlybeing used for something else. Currently, a lot of agricultural land locatednear urban areas is being exploited. The need to preserve agricultural land forfood production is also important for meeting the demand for food. Thesepublic interests are weighed against each other, and it is the responsibility ofmunicipalities to make sustainable decisions in their physical planning, basedon legislation, for both present needs and a sustainable future.  The purpose of this study was to examine the difficulties in making thesedecisions for a sustainable future and whether current legislation is relevant inensuring appropriate land use when demand for both residential andagricultural land is expected to increase.  Both quantitative and qualitative methods were used, including a survey sentto all municipalities in Sweden to determine if there is a problem and howthey approach it. The results show that many municipalities face difficulties inmaking these decisions. Semi-structured interviews were conducted with sixrespondents from municipalities, County Administrative Boards, the NationalLand Survey of Sweden, and the Swedish Board of Agriculture to gain abroader perspective on the issue. The results show that there is a challenge inprioritizing between preserving agricultural land and exploiting it, leading toconflicts of interest. It was also evident that changes to legislation or newguidelines are needed to ensure the preservation of agricultural land andhousing supply.

Sverige har en åldrande befolkning och år 2070 kommer en fjärdedel av befolkning att vara över 65 år vilket kommer att sätta press på den svenska välfärden. Utmaningar knutet till en åldrande befolkning är ingenting nytt utan uppmärksammades i Långtidsutredningen från år 2000. Ett led i att minska kostnaderna i den offentliga sektorn är och har varit kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska ges möjlighet att bo kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden utifrån kvarboendeprincipen. Det juridiska ansvaret att säkra tillgången på bostäder för äldre finns hos kommunerna och till deras hjälp: de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ska enligt lag agera med ett allmännyttigt syfte utifrån affärsmässiga principer. Lagstiftningen som reglerar allmännyttan från 2011 har ifrågasatts av flera forskare avseende om det är möjligt att förena ett allmännyttigt syfte tillsammans med affärsmässiga principer. Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie beskriva hur kommunerna och de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbetar tillsammans med bostadsförsörjning för äldre. Studien avgränsas till kommunerna Ljusdal och Söderhamn i Gävleborgs län. De utvalda kommunerna har negativ befolkningsutveckling och majoriteten av dess bostadsbestånd består av äganderätter vilket utifrån rådande teoribildning ska medföra svårigheter att tillgodose behovet av bostäder anpassade för äldre. För att svara på frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys avstyrdokument som bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner ochägardirektiv från kommunerna och de allmännyttiga kommunalabostadsbolagen utförts. Dessutom har tjänstemän från planavdelningarna på derespektive kommunerna och representanter från de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen intervjuats. Studien påvisar att båda de undersökta fallen jobbar med mellanboendeformer främst i form av trygghetsboenden för att klara av utmaningarna kopplat till bostadsförsörjning för äldre. Studiens resultat visar på betydande skillnader när det kommer till relationerna mellan kommunerna och de kommunala bostadsbolag vilket kan ha betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i kommunerna. / The population in Sweden is growing older. One fourth of the population will be over 65 years of age by the year 2070, a development that will set pressure on the Swedish welfare system. One way to reduce the public expenses has been to introduce kvarboendeprincipen, which is that elderly will be given the possibility to live in ordinary homes instead of nursing homes. By law, it is up to municipalities to secure local housing by conducting appropriate policies and guidelines. An important tool has for a long time been municipal housing companies. The municipal housing companies are obligated by Swedish law to act with a public purpose and at the same time to act in a businesslike way. The legislation from 2011 has been questioned by several researchers whether it is possible to combine a public purpose and still act in a businesslike way. The purpose of the study is by a qualitative multi-case study describing how the municipalities alongside the municipality housing companies are working together to provide housing customized for the elderly. The study is delimited to the municipalities: Söderhamn and Ljusdal in the county of Gävleborg. The selected cases have a negative population growth and most of their housing stock consists of property rights, which according to previous studies and research entails difficulties to provide the elderly with customized housing. To answer the research questions a qualitative content analysis of different municipal guiding documents has been performed: like comprehensive plans, housing supply documents and owner directives of the municipal housing companies. Interviews with public servants from the municipality’s city planning offices and representatives from the municipality housing companies have also been made. The study shows that the current housing stock in the analyzed municipalities: Söderhamn and Ljusdal is outdated which constitutes a problem concerning availability. The analyzed cases promote the production of customized housing for elderly in order to secure the housing needs of an aging population. The relationships between the municipalities and the municipal housing companies differ between the two analyzed cases which may affect the supply of customized housing. The results indicate that the provision of housing for the elderly not only can be understood by economic theories regarding supply and demand.

Many San Francisco residents who have achieved new wealth from the expansion of the technology industry are paying record high prices for homes. But the city is landlocked and has a limited housing supply. I study the impact of the technology boom on the increase of housing prices in the city and the outflow of the middle class, by analyzing housing supply and demand, regulations, neighboring towns, home ownership, and housing price potential solutions. I find that the increase in technology jobs creates an employment multiplier effect, decrease in housing supply, increased competition and all-cash offers, and income inequality. Policymakers and activist neighborhood groups need to focus on continually increasing housing supply through dense development incentives and legalizing in-law units.

There is a low supply of the missing middle housing types (MMH) in walkable urban core neighborhoods. That is, a variety of compact low- to mid-rise housing in walkable areas that are accessible to entertainment, recreational and other amenities. The largest demographic, the millennials, followed by the baby boomers, prefer the MMH types. The MMH types is a new name for a variety of compact housing types that existed in traditional neighborhoods in urban areas pre-World War II. However, due to changes in housing preferences after World War II, the requisite land use and zoning changes facilitated larger single-family homes phasing out the MMH types. Efforts to reintroduce the MMH types is these areas are met with opposition. This research investigates increasing the supply of the MMH types in walkable urban core neighborhoods. The literature review reveals, prior to this one, no academic study at this level was done to understand how to increase the supply of MMH types in these areas. This research explores the views of stakeholders in urban planning and various professions related to housing and the MMH types in the Tampa Bay Area, to better understand the issues involved in the low supply of the MMH types in urban core areas. The data for this qualitative research was guided by a grounded theory methodology (Corbin & Strauss, 2014) and was derived from thirty-nine semi-structured interviews with stakeholders to find out what factors inhibit and ways to improve the supply of the MMH types in the Tampa Bay area.

The number of young single-person households is consistently increasing in South Korea, as in Sweden where the most common type of household is the single-person household. Housing is the key to the transition of young adults to adulthood and it can affect their quality of life and economic security throughout their lifetime. However, young people have encountered a similar housing problem in Sweden and South Korea, countries with different social, cultural, and political backgrounds. This study explores the policy implications garnered from Sweden for establishing housing policies for young single-person households in South Korea by investigating the difference between the housing policies in Sweden and South Korea and the rental housing provisions for young single-person households. The policy implications for single-person households in South Korea are, first, increasing the supply of rental housing and easing housing support requirements to provide housing to more young people as an alternative to increasing the universality of housing welfare policies. Second, providing the applicants' with applications and contracts on a single platform through an online integrated housing support system can be expected to improve operational efficiency and provide better convenience to residents. Third, a method of supplying a variety of housing to each region through regional integrated dormitory supply utilizing an integrated system, and satisfying the demands of the housing consumers, can be considered to establish an effective housing policy.