Om någon utför en tjänst å annans räkning utan att det finns ett uppdrag härom, torde det föreligga ett fall av negotiorum gestio – tjänst utan uppdrag. Den som utför tjänsten kallas gestor och hen handlar å huvudmannens vägnar. Frågan som rättsprincipen grundar sig på är huruvida gestor har rätt att kräva ersättning av huvudmannen för de skador och/eller kostnader som har uppstått för gestor i samband med utövandet av tjänsten. Att principen har utvecklats till vad den är idag, är till följd av utländska rättssystems influenser. Det finns ingen generell lagregel om negotiorum gestio i Sverige, utan man får falla tillbaka på rättspraxis och doktrin för att få en förståelse för institutet. Rättskällorna är inte alltid eniga om vad som gäller för att ersättning ska utgå. Doktrin är väldigt spretig i sin framställning och rättspraxis ger en oklar bild angående rättsläget. Eftersom det var 45 år sedan HD tog ställning i en rättsfråga gällande principen är det svårt att veta hur HD skulle tillämpa negotiorum gestio idag. När principen faktiskt har prövats i domstol har ersättning endast tillerkänts gestor två gånger. Domstolarna har i dessa fall, enligt vår uppfattning, antingen gjort fel i sin tillämpning eller inte varit tillräckligt utförlig i sina domskäl. Det nyssnämnda talar för att domstolarna inte riktigt har grepp om hur principen ska tillämpas. Trots praxis och doktrins oklara framställning har vi i vår utredning kommit fram till att två rekvisit ska vara uppfyllda för att gestor ska erhålla ersättning. Handlingen som gestor utför ska vara nödvändig och leda till nytta för huvudmannen samt att huvudmannen ska vara förhindrad från att ta tillvara sina egna angelägenheter. Att huvudmannen ska vara förhindrad innebär även att gestor innan hen påbörjar utförandet av tjänsten måste ha försökt ta kontakt med huvudmannen, men utan något resultat. Negotiorum gestio kan tillämpas i en rad olika situationer: besittning, nöd, medintresse, förtroendeställning med mera. Det finns bestämmelser i svensk lag som till viss del reglerar principens tillämpningsområde (se under rubrik 2.4.2.1). Att dessa delvis regleringar av principen existerar, kan förklara varför det finns så få rättsfall om negotiorum gestio som tas upp i domstol, i och med att lagen tillämpas före principer enligt rättshierarkin.  Sammanfattningsvis anser vi att principen är bortglömd i det svenska rättssystemet. Detta är en aspekt som närmare kommer att analyseras vidare i uppsatsen.

Forskning visar ett allt större intresse för undersökningar om hur fördelningen av ansvar mellan politik och individ ser ut i olika frågor. I samband med COVID-19 pandemin har fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman blivit aktuell eftersom debatten om munskydd har varit diskuterad. Vår studie syftar därför att, utifrån lärarnas egna uppfattningar, undersöka hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Smittskyddsåtgärder fungerar i arbetet som ett paraplybegrepp till de tre underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning, 3) FHM:s riktlinjer. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgörs av verksamma lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Resultatet från studiens enkät analyseras och diskuteras med hjälp av teorier om avpolitisering och ansvarsfördelning. Undersökningen antyder utifrån lärarnas uppfattningar att fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman varierar beroende på underkategori. Resultatet visar därför att arbetets teorier är olika närvarande.

Elevhälsoteam ges skilda förutsättningar och organiseras olika skolor emellan, trots skollagens bestämmelse att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Med hjälp av dokumentstudier och fokusgrupper som metod syftar denna studie till att undersöka vad skollag, andra nationella föreskrifter och Skolverkets allmänna råd fastslår kring organisationen av tillgänglighet till elevhälsan samt studie- och yrkesvägledares delaktighet i elevhälsoteam (teori). Studien syftar även till att undersöka hur elevhälsoteam på två grundskolor med olika huvudmän i Norrköping organiserar en tillgänglig elevhälsa och huruvida man ser på frågan om studie- och yrkesvägledare bör vara delaktig i elevhälsoteam eller ej (praktik). Studiens teoretiska ansats är dels konstruktivism, dels rationalistisk organisationsteori. Resultatet visar på en vaghet i styrdokumenten vilket leder till möjlighet för huvudman och rektor att tolka och prioritera organisationen kring elevhälsa olika. Det råder en problematisk diskrepans mellan nationell-, huvudmanna- och skolnivå samt mellan formulerings- och realiseringsarenan.

The purpose of my essay was to investigate how two large municipalities such as Malmö andGothenburg relate to the new school law that was legislated in 2011. The purpose was also toinvestigate how they differ in terms of their political views. Malmö, which had a political ruleconsisting of the Liberals and the Social Democrats. Gothenburg, which had a right-wingpolitical rule. To investigate this, I have chosen to use a quantitative content analysis. I haveused this in my method to be able to count and measure concepts or phenomena in my essay.In my essay, I have chosen to see how each municipality has endorsed or rejected theincoming opinions from the School Inspection that individual principals have sent in to theSchool inspection for the approval of their establishment of independent schools.Furthermore, in my method section, I have used a semi-structured interview.I have used this to compare the assumptions of Malmö municipality's primary schoolchairman against my results to see if these are consistent with each other or not. It turned outthat the interview and the results from the opinions (documents) from the School Inspectiondiffered a lot. The result showed that there are differences in the number of endorsements,Gothenburg had more endorsements for independent schools than Malmö municipality had.The number of students differs between Malmö and Gothenburg municipality, but where Icould see with the help of the opinions, Malmö municipality had a more critical and skepticalview of independent schools compared to Gothenburg municipality.In my conclusion, it appears that it is rather about how the municipalities have expressedthemselves against those who want to run an independent school. It is above all the way theychose to express themselves that allows me to argue that the acceptance in question is higherin Gothenburg than it is in Malmö, this partly because of the way they try to implement andestablish new programs and schools to a larger extent than what Malmö municipality does.

The aim of this study is to analyse ideals of democratic education in the Swedish preschool in documents produced on a national level and on a local level. The study is an ideal-analysis and is based on a close reading of the national curriculum for preschool and quality documents produced by five municipal preschool authorities. The background for the study is the recent development of the Swedish educational system which involved the decentralized governing of the schools and preschools in the 1990´s, the increasing focus on measuring the educational quality and its consequences on the parts of education that can´t as easily be measured, such as the democratic ideals of education. The theoretical framework is based on curriculum theory and Gert Biestas theories about democratic education and democratic subjectivity. The results show that the national curriculum for preschool expresses multiple ideals of democratic education. The ideals that are being expressed on the local level differ significantly from the national level and expresses a much narrower ideal of democratic education. Results show that there are differences in how the local preschool authorities interpret the purpose of preschool and the purpose for their own quality work. Majority of the studied municipals focus on their own local goals instead of the goals expressed in the national curriculum for preschool. The results indicate that the local municipal authorities play an important role regarding the directions the democratic education in preschool take and which role the preschool can play in building and being a part of a democratic society. / Syftet för denna studie är att undersöka idéer om demokrati och demokratisk utbildning i förskolan på den nationella och den lokala nivån. Detta görs genom en idealtypsanalys där empirin består av förskolans läroplan och kvalitetsuppföljningar på huvudmannanivå. Den bakgrunden som beskrivs handlar om förskolans utveckling som en del av samhällsbygge samt senare decenniernas utbildningspolitiska utveckling gällande styrning. Denna utveckling ses bidragit till att kvalitet inom utbildningen beskrivs i ökande grad genom mätbara resultat i enlighet med marknadens logiker. Läroplansteori ramar in studien med dess grundläggande frågor om vad räknas som kunskap och hur kan det bedömas om utbildningen bidrar med det kunskaper som ses som viktiga. Teoretiska utgångpunkter för idealtypsanalysen hämtas från Gert Biestas teoribildning om demokratisk utbildning. Studiens resultat visar att på den nationella nivån synliggörs idéer om demokrati som kan positioneras i alla använda idealtyperna vilket innebär att förskolan har ett omfattande uppdrag att utbilda om, genom, och för demokrati. Det framträder även olika idéer om demokratisk subjektivitet. Studiens resultat visar att synen på förskolans uppdrag och demokratisk utbildning varierar mellan olika huvudmän. I huvudmannanivå blir endast vissa idéer om demokratisk utbildning synliga, vilket visar på en diskrepans gällande idéer om demokratisk utbildning mellan den nationella och lokala nivån.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att det finns ett omfattande tolkningsutrymme för huvudmän gällande synen på demokratisk utbildning i förskolan som får olika utrymme beroende på hur huvudmän tolkar sitt uppdrag med det systematiska kvalitetsarbetet.  Det tyder även på att huvudmannen har en central roll i demokratins roll i förskolan och därmed förskolans roll i och för demokratin.

En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.

<p>Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation.</p><p>Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden. Klimatet samt funktionen inom detta utbyte påverkar organisationens effektivitet och optimering. Framtiden är till del oviss och utveckling, omvärld och resurser förändras ständigt. Genom att sträva efter att vara en lärande organisation kan Försvarsmakten tillgodogöra organisationen de kunskaper som individerna innehar och förvärvar. En lärande organisation investerar i människor och deras fortlöpande lärande. Viktigt är att öka det subjektiva och objektiva handlingsutrymmet för individerna i syfte att gynna lärprocessen, vilket utvecklar hela organisationen. Det ökade internationella samarbetet Försvarsmakten strävar mot, främjar rimligtvis effektivitet och optimering på så vis att kunskapsprocesserna utvecklar och vidgar de referensramar individ och organisation har.</p><p>Fortsatt forskning kan bland annat ge svar på hur det internationella samarbetet skall utvecklas för att ge ytterligare positiva aspekter avseende den lärande organisationen och dess utveckling.</p> / <p>The author of this essay is Elisabet Hökerberg, a Cadet at the Swedish Armed Forces Technical School, Halmstad. The essay is written as a part of the Officer Education.</p><p>The objective of this study is to research and examine the main factors which affect the potential for an organization to function as effectively as possible. The essay also aims at describing the most preferable climate characterizing an optimal and effective organization. Factors such as politics, technical boundaries and economies are external factors which affect an organization and are often difficult for the organization to influence. These external factors also have a direct effect on the inner logic that characterizes the relations and climate between the members of the organization. Inner logics are social processes which develop without the members’ direct awareness of them. Opportunism is a typical inner logic factor.</p><p>In order to increase efficiency and realize the objectives of the organization it is important for those in command to handle these inner logics with care and to be aware of their importance. To realize the objective of an organization the executive staff must have the ability, will and means to lead and guide their employees towards the Managing Directors’ intended objective.</p><p>The Swedish Armed Forces is no exception and the external powers and inner logics influence the military organization just as it does a regular company. The hierarchic organization which the military organization constitutes also affects its efficiency and optimising. In order to make a hierarchic organization function with effectiveness it is of importance that the vertical and horizontal boundaries are flexible and variable.</p><p>The result of the study shows that the conception of <em>learning organisations</em> can be an important part of the way towards an organization with minimized negative affection from the inner logic factors. The learning organisation has the ability to assimilate not only the available knowledge of the employees, but also encourages them to incorporate new. By investing in knowledge in this way the personnel readily understand their own importance in the way towards the objective, which leads to a more efficient organization.</p>

Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation. Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden. Klimatet samt funktionen inom detta utbyte påverkar organisationens effektivitet och optimering. Framtiden är till del oviss och utveckling, omvärld och resurser förändras ständigt. Genom att sträva efter att vara en lärande organisation kan Försvarsmakten tillgodogöra organisationen de kunskaper som individerna innehar och förvärvar. En lärande organisation investerar i människor och deras fortlöpande lärande. Viktigt är att öka det subjektiva och objektiva handlingsutrymmet för individerna i syfte att gynna lärprocessen, vilket utvecklar hela organisationen. Det ökade internationella samarbetet Försvarsmakten strävar mot, främjar rimligtvis effektivitet och optimering på så vis att kunskapsprocesserna utvecklar och vidgar de referensramar individ och organisation har. Fortsatt forskning kan bland annat ge svar på hur det internationella samarbetet skall utvecklas för att ge ytterligare positiva aspekter avseende den lärande organisationen och dess utveckling. / The author of this essay is Elisabet Hökerberg, a Cadet at the Swedish Armed Forces Technical School, Halmstad. The essay is written as a part of the Officer Education. The objective of this study is to research and examine the main factors which affect the potential for an organization to function as effectively as possible. The essay also aims at describing the most preferable climate characterizing an optimal and effective organization. Factors such as politics, technical boundaries and economies are external factors which affect an organization and are often difficult for the organization to influence. These external factors also have a direct effect on the inner logic that characterizes the relations and climate between the members of the organization. Inner logics are social processes which develop without the members’ direct awareness of them. Opportunism is a typical inner logic factor. In order to increase efficiency and realize the objectives of the organization it is important for those in command to handle these inner logics with care and to be aware of their importance. To realize the objective of an organization the executive staff must have the ability, will and means to lead and guide their employees towards the Managing Directors’ intended objective. The Swedish Armed Forces is no exception and the external powers and inner logics influence the military organization just as it does a regular company. The hierarchic organization which the military organization constitutes also affects its efficiency and optimising. In order to make a hierarchic organization function with effectiveness it is of importance that the vertical and horizontal boundaries are flexible and variable. The result of the study shows that the conception of learning organisations can be an important part of the way towards an organization with minimized negative affection from the inner logic factors. The learning organisation has the ability to assimilate not only the available knowledge of the employees, but also encourages them to incorporate new. By investing in knowledge in this way the personnel readily understand their own importance in the way towards the objective, which leads to a more efficient organization.

Friskolereformen öppnade upp för privata aktörer att kunna bedriva skolverksamhet i början på 1990-talet. Skolorna finansieras på samma sätt och har ur många perspektiv samma förutsättningar oavsett huvudman. Då många friskolor drivs i form av aktiebolag som ofta förknippas med vinstintresse kan det vara rimligt att anta att målen med verksamheten skiljer sig från de med kommunal huvudman. Målen är viktiga grundpelare för hur ekonomistyrningen sedan sker och det skulle därför vara intressant att undersöka hur arbetet med planering, resursanvändning samt uppföljning och kontroll sker på gymnasieskolor under olika huvudmän.

Abstract  The purpose of this study is to investigate the perceived power and influence of superintendents in relation to their state-appointed role in the Education Act, and the autonomy it provides. This qualitative study uses Foucault’s analysis of power as its theoretical framework. The empirical data collects through semi-structured interviews with in total thirteen superintendents employed by municipals or independent schoolboards. Superintendents employed by independent schoolboards have generally been under-researched previously and this makes this study an important contribution. The empirical data is analysed using three of Foucault’s concepts of power: governance, power and counter-power, and power and knowledge. The results indicate a notable variation in the perceptions of superintendents regarding their power and influence. The context in which they operate, as well as the ownership or operation of the schools, also plays a role for the superintendents´ perceptions of power and influence. The results indicates that superintendents have power and highlight a significant difference between the role of a superintendent in an independent organization compared to a superintendent working in a municipal organization. The superintendent employed by an independent schoolboard has a more defined and distinct role compared to a superintendent in a municipal schoolboard. Furthermore, the results indicates that the superintendent’s perception of their power and influence depends due to several factors in the surrounding society for example, voter groups, conservation interests, skills shortage, and unemployment.        Keywords  superintendent, schoolboard, educational leadership, school management, Foucault, power and influence / Sammanfattning  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken makt och vilket inflytande skolchefer uppfattar att de har kopplat till det statliga skolchefsuppdraget, samt vilket upplevt handlingsutrymme det ger. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer. Insamling av empiriska data sker genom semistrukturerade intervjuer med totalt tretton skolchefer för fristående och kommunala verksamheter. I studien deltar flera skolchefer från enskilda huvudmän vilka det finns lite forskning om sedan tidigare vilket ökar studiens relevans. Foucaults maktanalys används som teori i studien och analysen av empirin genomförs med hjälp av tre av Foucaults maktbegrepp; styrning, makt och motmakt och makt och kunskap. Resultatet visar att det är stor skillnad mellan hur de olika skolcheferna uppfattar sin makt och sitt inflytande. Dessutom visar resultatet på stor skillnad mellan skolchefens uppdrag hos en enskild huvudman jämfört med en kommunal huvudman. Skolchefen hos en enskild huvudman har ett mer avgränsat och tydligt uppdrag än vad en skolchef i en kommunal verksamhet har. Skolchefen har en betydelsefull roll, och deras uppfattning om sin makt, inflytande och därmed handlingsutrymme formas av flera faktorer i det omkringliggande samhället som till exempel väljargrupper, bevarandeintressen, kompetensbrist och arbetslöshet. Skolchefsrollen påverkas av skillnader i styrningen och organisering mellan olika huvudmän och det ställs olika förväntningar på skolchefen beroende av vilken huvudman som äger eller driver skolorna.        Nyckelord  skolchef, huvudman, skolstyrelse, styrning, Foucault, makt och inflytande