Interaktioner har visat sig vara av betydelse för utveckling av människors kognitiva och sociala kompetens. Dock visar det sig finnas motsättningar i hur väl interaktioner skapas, görs och tas tillvara på av förskollärare. Syftet med studien blev därmed att synliggöra de sociala interaktioner som sker i förskolans samlingssituationer med fokus på både verbal och icke-verbal interaktion. Vi ville också lyfta fram eventuella mönster som framkom i interaktioner mellan samlingens deltagare. Frågeställningarna var hur interaktioner visar sig mellan förskollärare och barn i förskolans samlingssituationer, samt hur interaktioner visar sig mellan barn och barn i förskolans samlingssituationer. Detta är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt. Videoobservationer genomfördes där fyra förskollärare ledde vars en samlingssituation på olika förskolors avdelningar. Empirin har analyserats utifrån delar av och begrepp från Jordan och Hendersons interaktionsanalys, vilken även väglett studiens resultat och diskussion. Resultatet visar att interaktionen i samlingssituationer ser något olika ut beroende på vilken förskollärare som leder. Majoriteten av all verbal interaktion gick via förskolläraren ut till barnen genom bland annat fråga-svarsutbyten eller fördelning av ordet genom handuppräckning. Interaktion som skedde barn emellan var främst icke-verbal, men visade sig ofta stoppas av förskollärarna. Studiens slutsats är därmed att interaktion barn emellan i samlingssituationer, både verbalt och icke-verbalt, inte var något som förskollärare uppmuntrade eller gav förutsättingar för. För att möjliggöra för både verbal och icke-verbal interaktion mellan samlingens alla deltagare behövs en medvetenhet om förskollärares egna ledarskap, vilket är avgörande för interaktionen och deltagandet.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Syftet med studien är att undersöka hur icke-verbala elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig läsa och skriva, vad det finns för olika metoder och hur det går att skapa möjligheter för dem att lära sig läsa och skriva. Teoretisk utgångspunkt för studien är det salutogena perspektivet med fokus på elevernas möjligheter, förmågor och att hitta lösningar och det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i relation till omgivningen inom elevens proximala utvecklingszon. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerad intervju som genomfördes genom enskilda intervjuer med åtta speciallärare på anpassade grundskolor som har erfarenhet av läs- och skrivinlärning med icke verbala elever med autism. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på vikten av att icke-verbala elever med autism har tillgång till en språkstimulerande miljö och att de får dagliga läs- och skrivaktiviteter, samt att det går att använda sig av forskningsbeprövade läs- och skrivundervisningsmetoder, både ljudnings- och helordsmetoder men att de behöver anpassas med AKK, tydliggörande bilder och konkret material. Undervisningen kan med fördel anpassas efter varje elev och metoder kombineras med varandra. En tydlig struktur med tydliga instruktioner med exempelvis bilder är att föredra. Undervisningen bör anpassas efter elevens styrkor, intressen och erfarenheter. Det är av vikt att skapa en motivation hos eleverna, visa eleverna att det är roligt att lära sig och att tro på eleven. Eleven behöver möjliggöras att visa sina kunskaper så att läraren kan lägga undervisningen på rätt nivå. Resultatet tyder på att läs- och skrivutveckling kan bidra till en ökad kommunikation och självkänsla och till att eleverna blir mer självständiga och delaktiga i samhället.

I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kommer dagligen i kontakt med suicidnära patienter och är delaktiga i det suicidpreventiva arbetet. Studier beskriver att sjuksköterskor kan använda sig av sin kunskap, erfarenhet och intuition för att upptäcka att en patient är suicidal. Suicidavsikt kan kommuniceras icke verbalt genom subtila tecken, som kan uppfattas av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den icke verbala kommunikationen inför ett suicid, för att öka medvetenheten om och förståelsen av detta fenomen vid suicidprevention. Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk hermeneutisk ansats har använts. Sju sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård intervjuades om sina erfarenheter av det studerade fenomenet, där intervjumetoden var narrativ och ostrukturerad till sin form. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av fenomenet presenteras i sex teman: Att se en förändring hos patienten, Att uppleva patienten som svårtolkad, Att känna patientens existentiella ångest, Att förstå patienten utifrån en helhetssyn, Att se patienten få insikt samt Att uppfatta att patienten gör ett avslut. I den tolkade helhetsförståelsen ger teorier om suicid en djupare förståelse för fenomenet som beskrivs i temana. Konklusion: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan uppfatta och tolka icke verbala budskap från patienter som är suicidnära och de kan använda denna kunskap som ett komplement till en suicidbedömning.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin. Studien visar att den icke-verbala kommunikationen används av pedagoger för att förstärka den verbala kommunikationen för barnen samt att detta sker både medvetet och omedvetet i samlingssituationer. / This thesis is about preschool teachers' thoughts on verbal and nonverbal communication in assembly situations. The purpose of the study is to show how preschool teachers’ look at the relationship between verbal and non-verbal communication and how the relationship is expressed for children in assembly situations on the basis of pragmatic language development. The questions, which this paper is based on, are: What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of non-verbal communication in assembly situations in preschool? What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of verbal communication in assembly situations in preschool? The empirical material has been gathered through interviews with active preschool teachers’ and make, in combination with previous research and relevant literature on the subject, the basis for result and analysis in this study. The analysis has its starting point in the perspectives of Merleau-Ponty and the phenomenology. The result, that the empirical material shows, is that the non-verbal communication is used to enhance the verbal communication and that this accrue both consciously and unconsciously in assembly situations.

Communication is part of our everyday life. We speak, we write, we move our bodies and faces in ways to express a feeling or deliver a message. Technology has made it more convenient to communicate with the people in our network, thus has made it harder for us to show the non-verbal signals that we express in our physical interactions. The development of new technology has proved that there is an interest in communicating more transparently and clearly. This study aims to discover patterns and loopholes in the rise of the GIF phenomena via Facebook Messenger. A picture format that has emerged from remix and popular culture which allows users to easily send, receive, upload and experience the short animations. There are different GIF genres but this study focuses on reactive and highlight GIFs since their intention is to deliver an emotional response with the help of non-verbal signals that it contains. There is a saying: “a picture is worth a thousand words” but can a thousand words really be described by an image sequence? In this research, a qualitative analysis has been made for a deeper understanding of the use of GIF and its context in our social interactions online. By interviewing different types of GIF users, we will get a valuable insight on the patterns that have been identified for the purpose of this study. Which can be of great interest for future research concerning responsive and emotion-based communication on social media.

Syftet med denna studie är att undersöka barns sociala interaktion samt hur pedagoger möjliggör denna interaktion under leken i utomhusmiljön. Studiens forskningsfrågor är följande: vilken betydelse har tillträdet till leken för det sociala samspelet i de yngre barnens lek och hur skapar pedagoger möjlighet för ett socialt samspel mellan de yngre barnen under den fria leken i sandlådan? Denna studie tar inspiration från ett sociokulturellt perspektiv och Lev Vygotskij som är grundare till detta perspektiv. Denna kvalitativa studie närmar sig ett resultat genom utförda videoobservationer och fältanteckningar med fokus i sandlådan med interaktionsanalys som analysmetod. Studien genomfördes på två förskolor under tre tillfällen vardera. Studien resulterade i att de yngre barnen på förskolan samspelade genom att imitera varandra där de utförde liknande handlingar. Genom att barnen utförde liknande handlingar fick leken en gemensam handlingsram vilket visade sig vara av vikt för barnens sociala samspel. Det framkom även att pedagogerna både möjliggjorde och hindrade barnens samspel i leken. Pedagogerna möjliggjorde samspelet mellan barnen genom att stötta dem in i andra barns lek. När pedagogerna blev för delaktiga i barnens lek och styrde lekens handlingsram kunde detta leda till att barnens sociala samspel avbröts. Resultatet visade även på att utifrån hur pedagoger såg möjligheter med artefakterna styrdes barnens lek men även barnens användande av artefakterna i leken medförde att andra barn tog efter och imiterade deras handlingar.

Face-to-face communication is always complemented with non-verbal signals that give us clues as to how a message shall be interpreted, but as communication is moved online the possibilities to express oneself becomes more limited. This paper focuses on the instant messaging client Windows Live Messenger and three of the non-verbal functions that it provides (nudges, winks and emotes). The purpose of the paper and its underlying study is to compare the senders' intentions with the receivers' conceptions when it comes to these functions. The study was done as a questionnaire with two different versions of the questions, one looking at the senders' intentions and the other at the receivers' conceptions. The results were then compared in order to look for tendencies. The results showed that the most common intention among the senders was also the most common conception among the receivers, but that the rest of the attitudes didn't match at all. The functions that are supposed to help the conversation flow often create ambiguity instead and lead to vagueness, misconceptions and annoyance. / Kommunikation som sker ansikte mot ansikte kompletteras alltid med icke-verbala signaler som ger ledtrådar till hur ett budskap ska tolkas, men i och med att kommunikationen flyttas online begränsas möjligheterna att uttrycka sig. Uppsatsen fokuserar på chatt-tjänsten Windows Live Messenger och tre av de icke-verbala funktioner som den tillhandahåller (vibbar, blinkningar och uttryckssymboler). Syftet med uppsatsen och dess bakomliggande studie är att jämföra avsändarnas avsikter med mottagarnas uppfattningar när det gäller dessa funktioner. Studien utfördes med kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Respondenterna fördelades jämnt mellan två olika enkäter vilka behandlade avsändarnas avsikter och mottagarnas uppfattningar var för sig. Resultaten av de två enkäterna jämfördes sedan med varandra i ett försök att avläsa vissa tendenser. Analysen visade att den vanligaste avsikten hos avsändarna också var den vanligaste uppfattningen hos mottagarna, men att resterande åsikter inte alls stämde överens. Funktionerna som ska hjälpa konversationen framåt visar sig istället vara mångtydiga och leda till så väl oklarheter som missförstånd och irritation.