Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.

Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.

Digital search engine, taking a search request from user and then returning a result responded to the request to the user, is indispensable for modern humans who are used to surfing the Internet. On the other hand, the digital document PDF is accepted by more and more people and becomes widely used in this day and age due to the convenience and effectiveness. It follows that, the traditional library has already started to be replaced by the digital one. Combining these two factors, a document based search engine that is able to query a digital document database with an input file is urgently needed. This thesis is a software development that aims to design and implement a prototype of such search engine, and propose latent optimization methods for Loredge. This research can be mainly divided into two categories: Prototype Development and Optimization Analysis. It involves an analytical research on sample documents provided by Loredge and a multi-perspective performance analysis. The prototype contains reading, preprocessing and similarity measurement. The reading part reads in a PDF file by using an imported Java library Apache PDFBox. The preprocessing processes the in-reading document and generates document fingerprint. The similarity measurement is the final stage that measures the similarity between the input fingerprint with all the document fingerprints in the database. The optimization analysis is to balance resource consumptions involving response time, accuracy rate and memory consumption. According to the performance analysis, the shorter the document fingerprint is, the better performance the search program presents. Moreover, a permanent feature database and a similarity based filtration mechanism are proposed to further optimize the program. This project has laid a solid foundation for further study in the document based search engine by providing a feasible prototype and enough relevant experimental data. This study figures out that the following study should mainly focuses on improving the effectiveness of the database access, which involves data entry labeling and search algorithm optimization. / Digital sökmotor, som tar en sökfråga från användaren och sedan returnerar ett resultat som svarar på den begäran tillbaka till användaren, är oumbärligt för moderna människor som brukar surfa på Internet. Å andra sidan, det digitala dokumentets format PDF accepteras av fler och fler människor, och det används i stor utsträckning i denna tidsålder på grund av bekvämlighet och effektivitet. Det följer att det traditionella biblioteket redan har börjat bytas ut av det digitala biblioteket. När dessa två faktorer kombineras, framgår det att det brådskande behövs en dokumentbaserad sökmotor, som har förmåga att fråga en digital databas om en viss fil. Den här uppsatsen är en mjukvaruutveckling som syftar till att designa och implementera en prototyp av en sådan sökmotor, och föreslå relevant optimeringsmetod för Loredge. Den här undersökningen kan huvudsakligen delas in i två kategorier, prototyputveckling och optimeringsanalys. Arbeten involverar en analytisk forskning om exempeldokument som kommer från Loredge och en prestandaanalys utifrån flera perspektiv. Prototypen innehåller läsning, förbehandling och likhetsmätning. Läsningsdelen läser in en PDF-fil med hjälp av en importerad Java bibliotek, Apache PDFBox. Förbehandlingsdelen bearbetar det inlästa dokumentet och genererar ett dokumentfingeravtryck. Likhetsmätningen är det sista steget, som mäter likheten mellan det inlästa fingeravtrycket och fingeravtryck av alla dokument i Loredge databas. Målet med optimeringsanalysen är att balansera resursförbrukningen, som involverar responstid, noggrannhet och minnesförbrukning. Ju kortare ett dokuments fingeravtryck är, desto bättre prestanda visar sökprogram enligt resultat av prestandaanalysen. Dessutom föreslås en permanent databas med fingeravtryck, och en likhetsbaserad filtreringsmekanism för att ytterligare optimera sökprogrammet. Det här projektet har lagt en solid grund för vidare studier om dokumentbaserad sökmotorn, genom att tillhandahålla en genomförbar prototyp och tillräckligt relevanta experimentella data. Den här studie visar att kommande forskning bör huvudsakligen inriktas på att förbättra effektivitet i databasåtkomsten, vilken innefattar data märkning och optimering av sökalgoritm.

The recharge is the focus of data analysis of the different situations with the integration of the system and development of the two-stage 2/2 proportional cartridge valve for the steel industry machine. Using the statistical analysis technique to visualize the valve signal data behavior identify the accuracy of the machine data and apply the statistical feature extracting model using classification and clustering algorithms of real-time data analysis for the manufacturing. The fundamental principles of data analysis with a particular emphasis on its key function in the collection, cleansing, and analysis of substantial amounts of data to develop significant insights. Moreover, we explore the importance of data visualization in effectively presenting intricate research outcomes. We get the data accuracy of 76 percent for train and test set data in the statistical analysis feature indicating the best accuracy in the early stage. Our model gives high accuracy of the recommendation data automation system of the steel industry. Analysis of the valve data in multiple ways for the predictive maintenance of conditional monitoring of the tubes mail production machine. PdM is used for data processing of predictive manufacturing, behavior patterns of machines data, and correlation of statistical model for decision making for the maintenance activity avoiding downtime.  The data consists of different channels in the steel industry machine. Some automation process is used for the feature combination of the analysis of valve data in industry between each feature and signals. Using a dataset comprised of sensor data, operation logs, and maintenance records industrial control data of machines and use of this predictive model has the potential to yield significant cost savings for the steel industry through the prevention of unplanned maintenance, while also enhancing operational safety manufacturing of machine in the industry.

The concept of open banking is on the rise in the financial industry. Not only are banks taking an interest in this topic, but many financial technology start-ups are developing as well. One particular player can be considered challenger banks; they have gained a high degree of digital competence and agility to adapt to changes in the industry. As a result of this trend, these financial players raise the question of what the opportunities are. This study aims to identify potential opportunities for challenger banks and to provide a practical model for companies to assess the opportunities. The results of the study show that the opportunities can be divided into three segments: personalized banking services; modularity; as well as embedded finance. Finally, an opportunity evaluation canvas was developed, providing banks a systematic and comprehensive model to evaluate an opportunity. / Begreppet open banking är på frammarsch inom finansbranschen. Ämnet intresserar därmed såväl bankerna som många nystartade företag inom finansteknologi. En aktör är så kallade utmanarbankerna; de sitter på en hög grad av digital kompetens och flexibilitet vad gäller förändringar i branschen. Som ett resultat av denna trend väcker dessa finansiella aktörer frågan om vilka möjligheter som finns. Den här studien syftar till att identifiera potentiella möjligheter för utmanarbanker, samt att tillhandahålla ett praktisk ramverk inom vilket företag kan bedöma dessa möjligheter. Resultaten visar att möjligheterna kan delas in i tre kategorier: personliga banktjänster; modularitet; samt plattformar och ekosystem. Slutligen utvecklades en utvärderingsmall för möjligheter, som ger bankerna en systematisk och omfattande modell för att utvärdera en möjlighet.