No description available.

Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten. Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen

No description available.

Utifrån våra VFU erfarenheter har vi uppmärksammat att högläsningssituationer främst inte används som det viktiga verktyg en högläsningssituation kan erbjuda för barns språkutveckling. Högläsningen har snarare använts som en lugn och mysig stund innan måltider. Därför vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om högläsningens funktion i förskolepraktiken genom en induktiv forskningsansats där vi använder oss av en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmetod valde vi intervjuer och att arbeta utifrån en intervjuguide med teman som tillåter intervjun att följa respondentens svar i den ordningsföljd olika teman dyker upp mer naturligt, utan en på förhand bestämd ordning. Intervjuerna utfördes med både papper och penna samt med ljudinspelningar för att säkerställa informationen vid transkriberingen. Vi utgick under analysen från våra forskningsfrågor, sökte koder som vi markerade med olika färger och fick på så vis fram olika teman. Resultatet visar att flera av pedagogerna understryker vikten av högläsning och anledningen till att pedagogerna högläser för barnen är mestadels för språkutveckling och lärande men till en viss mån fungerar även läsningen som avkoppling, vila, närhet och som en övergång mellan hem och verksamheten. Med studien hoppas vi kunna ge förskolans pedagoger en bredare syn på högläsningens funktion. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Detta arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att hemsidan SO-rummet.se, en digital utbildningsresurs med inriktning mot SO-ämnena, är mycket välbesökt och rekommenderad av en rad olika aktörer, från Skolverket till enskilda lärare. Trots detta är hemsidan sparsamt beforskad. Vad är det egentligen som möter alla skolungdomar som använder hemsidan? I detta arbete granskas SO-rummets kvinnohistoriska skildringar. Syftet är centrerat kring att öka kunskaperna om hur kvinnor och kvinnohistoria skildras i utbildningsmaterial samt hur kvinnohistoria generellt skildras. Klas-Göran Karlssons historiebruksterminologi fungerar som teoretiskt analysverktyg. Materialet består av 78 kvinnohistoriska artiklar från SO-rummet, vilka analyseras kvalitativt. Resultatet visar att kvinnor skildras på två diametralt olika sätt i SO-rummets artikelmaterial. Genom den kvinnohistoriska ambition som presenteras på SO-rummet uppkommer en viss typ av kvinnoskildringar. Utgångspunkten är då ett moraliskt historiebruk. I skildringarna återfinns också ett vetenskapligt historiebruk, men även genusteoretiska resonemang om kvinnors villkor i olika tider, vilket här bedömts som ett ideologiskt historiebruk. Kvinnor skildras sakligt och med fokus på deras bedrifter. I analysens andra del undersöks istället kvinnoskildringar som skiljer sig från de som tidigare uppmärksammats. Dessa skildringar bedöms som uttryck för ett så kallat ideologiskt patriarkalt historiebruk. Kvinnor skildras med ett manligt fokus och när de väl uppmärksammas som individer, skildras de som inkompetenta och med fokus på deras privatliv och utseenden. Stereotypa uttalanden om kvinnor problematiseras ej. Dessa två olika typer av kvinnoskildringar är dock inte särdeles åtskilda i materialet, utan där möts de, om än i olika hög grad i olika artiklar. Därav torde det vara svårt för elever att hantera de patriarkalt ideologiska kvinnoskildringarna, eftersom de samexisterar med innehåll med ett annat budskap. Konsekvenserna av ett ideologiskt patriarkalt historiebruk bedöms drabba både elevernas förmåga att resonera historiskt samt deras eget existentiella historiebruk. Ett annat resultat rör just arbetet med ett ideologiskt patriarkalt historiebruk, en specificering av ideologiskt historiebruk som är okänd sedan tidigare för uppsatsförfattaren, men som här fungerat väl som analysverktyg. Detta tyder på att begreppet kan vara användbart även för andra.

This thesis set out to study the debate on circumcision of boys in Sweden. The study concerns itself with how categories and positions become rhetorical resources in the debate and how categories andpositions thus are made relevant. In order to get at what is made possible through the use of theserhetorical recourses this study has analyzed debate articles, official Swedish governmental documentsand the United Nations Conventions on the Rights of the Child (UNCRC). Three interpretativerepertoires surfaced as distinct in this material and they are; Religious identity and belonging,medicine and the UNCRC. The analysis will therefore be structured and guided by these repertoires.As the debate is centred around the Human Rights Paradigm there is an ingrained ideological dilemmain the debate that can be explained as the tension between a Universal and a Cultural relativisticinterpretation of Human Rights. This tension will be discussed throughout the study. Severalconclusions can be drawn from the analysis: The various and contradictory positions allowed for bythe use of the UNCRC makes it an elusive tool in both theory and practice. The ideological dilemmatends to coerce the participants into opposing positions and even question the rhetorical tools utilizedin the debate. The child surfaces in various categories and at the end of this thesis the question remain;Is it a religious child or is it a child of religious parents?

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.

The purpose of this paper is to investigate and compare how the relationship between woman and man is expressed in Genesis, First Corinthians and Second Clement based on a feminist and ideological theory. This paper argues that the relationship between woman and man in all three texts (Gen, 1 Cor and 2 Clem) is equal. It is described that both Eve/woman and Adam/man are created by God, they must unite and become one, and they are in a mutual dependence on each other and God. Through a feminist and ideological theory, the creation story can contribute to understanding 1 Cor in a way where the woman is equal to the man. When the three texts are presented next to each other (heading 2.1.8), their similarities emerge clearly, and both 1 Cor and 2 Clem have eschatological undertones and explain above all that the female and the male belong together. My interpretation is that both 1 Cor and 2 Clem wants to correct incorrect hierarchies that arose in their contemporaries based on using the non-hierarchical order of the creation story to highlight how the relationship between women and men is actually intended. Interpreting the creation of Eve based on Adam's need for her means that Eve and thus the woman is Adam's equal helper. There is nothing in the text to suggest that women should be seen as subordinate to men. The point of the whole pericope is that Eve (created from Adam's bones and flesh) and Adam through marriage and sexual union will become one. What Paul expresses in  1 Cor 11:11-12 appears to be an explanation for the theological meaning of the verses of the creation story. "For just as the woman is from the man, so also the man through the woman and all are from God." Although Eve was created from man, Adam was the one who benefited from Eve's creation. He needed her both as a partner and companion and also as an enabler for humans to reproduce. Exactly how the verses in 2 Clem should be interpreted is unclear among the scholars presented in this paper. But on the other hand, the text expresses that the relationship between woman and man is, and should be, completely equal. The pericope explains how the Lord's kingdom will come when humans actively act according to the message of the text. There is no sign whatsoever of any kind of hierarchy between women and men.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.