AbstractHolmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen.Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt.Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod.

Titel: Artificiell Intelligens på Arbetsplatsen - En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser vid implementering av Artificiell Intelligens.   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Rohullah Raul Hosseini och Luwam Grmatzien Handledare: Svante Brunåker  Datum: 2024-Januari   Syfte: Syftet denna studie är att fördjupa förståelsen av medarbetarnas upplevelser i samband med implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) i deras organisationer.   Metod: Studien grundar sig på en deduktiv strategi inom ramen för en kvalitativ metodik. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.    Resultat och slutsats:  Ålder och karriärstadie påverkar acceptansen och implementeringen av AI, med äldre och etablerade medarbetare som visar större motstånd och mindre benägenhet att experimentera. Ledarskapets roll, anpassade kommunikationsstrategier och reglering av AI framstår som avgörande för att övervinna motstånd och skapa en positiv förändringskultur. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring förändringsarbetekommunikation och motstånd utifrån medarbetares upplevelse vid implementering av AI i organisationer.  Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie med fokus på korrelation mellan medarbetarnas produktivitet och AI användning föreslås. / Title: Artificial Intelligence at the Workplace - A Qualitative Study on Employees' Experiences in the Implementation of Artificial Intelligence.   Level: Bachelor’s degree in business administration Author: Rohullah Raul Hosseini and Luwam Grmatzien Supervisor: Svante Brunåker  Date: 2024- January   Aim: The purpose of this study is to deepen the understanding of employees’ experiences related to the implementation of Artificial Intelligence (AI) in their organizations.   Method: The study is based on a deductive strategy within the framework of a qualitative methodology. Primary data has been collected through semi-structured interviews.   Results and conclusions: Age and career stage influence the acceptance and implementation of AI, with older and established employees showing greater resistance and less willingness to experiment. The role of leadership adapted communication strategies and regulation of AI appear to be crucial in overcoming resistance and creating a positive culture of change.   Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of change work communication and resistance based on employees’ experience when implementing AI in organizations.   Suggestions for future research: A quantitative study focusing on correlation between employee productivity and AI use.

Syftet med studien var att belysa personals erfarenheter och upplevelser av implementeringen av den evidensbaserade metoden Multisystemisk Terapi (MST) inom Socialtjänstens öppenvård. Vetenskapstraditionen utgår från den tolkande hermeneutiken med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personal på olika organisatoriska nivåer. En slutsats är att implementeringsprocessen är inbyggd i MST som koncept och i den organisation som finns runt omkring. Styrningen verkar mestadels ha varit en växelvis påverkan. Detta har tillsammans med andra gynnande faktorer som bl.a. tro på metoden, modelltrogenhet, information och stödjande samarbete mellan alla led från politiken, inom organisationen och med hela MST-organisationen överbryggt hinder och varit en stor bidragande faktor till att implementeringen kan anses lyckosam. Metoden används till största delen tillfredsställande. Trots vissa hinder upplever personalen att de själva och familjerna på det stora hela är nöjda med MST som metod och de resultat som den visar. Personalen utvecklas i arbetet med metoden och familjer har rekommenderat andra familjer MST.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

In 2017 the Swedish government established a national food strategy “A National Food Strategy for Sweden -more jobs and sustainable growth throuout the country” which aims to achieve a long-termed sustainable and competitive food chain. The purpose of the strategy is to serve as a platform for which the Swedish politics is to form the food industry to the year 2030. The government urge that engagement and cooperation between participators in the food industry at local, regional and national level are necessary to make the food strategy possible to implement. The global challenges with a growing population with the need for food and climate change makes it more urgent to act faster within national frontiers. Implementing political strategies is proved to be somewhat difficult as studies shows that it is often produced isolated at different political levels with different ambitions. This study views the regional food strategies made by Jönköpings country och Örebro country through a policy analysis. The aim is to explore which implementation arenas and mechanisms the policy documents include through a theoretical lens. The result shows that implementing the policy in this case mainly plays within a Top-down arena. The outcome of the strategy depends on how well the process mechanisms are managed. The clarity of political decision, stakeholders shearing the same goals and cooperation between differen actors are important mechanisms for the implementation of the national food strategy. / Sveriges regering framtog år 2017 en nationell livsmedelsstrategi “Sverige - Fler jobb och en hållbar tillväxt i hela landet” som ska bidra till en långsiktig hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Denna strategi ska användas som en plattform för vilken politik som utformas för livsmedelsindustrin fram till år 2030. Regeringen betonar att livsmedelsstrategin är kräver engagemang och samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att strategin ska möjliggöras. Globalt står vi inför flera utmaningar som bland annat att förse en ökande befolkningsmängd med livsmedel och stora klimatförändringar. Detta bidrar till att agera mer skyndsamt inom statliga gränser. Svårigheter att implementera politiska strategier har visats i studier genom att strategierna oftast är isolerat framtagna på olika politiska nivåer med varierade ambitioner. Denna studie undersöker regionala livsmedelsstrategier framtagna av Jönköpings läns och Örebro län genom en policyanalys. Syftet är att undersöka vilka implementeringsarenor och mekanismer som framträder genom att använda en teoretisk lins. Resultatet visar att implementeringen av policyn i detta fall främst kan kopplas till en toppstyrd arena. Utgången för strategin är beroende av på vilket sätt processmekanismerna utspelas. Tydlighet i det politiska beslutet, gemensam målsättning och samverkan mellan aktörer är bidragande för en lyckad implementering av livsmedelsstrategin.

Undersökning i denna uppsats har utgjorts av en fallstudie. Fokus i vårt arbetehar legat på implementering, ledarskap och delaktighet.Syftet med vårt examensarbete har varit att studera hur implementeringen avaffärssystem kan gå till i en offentlig organisation och hur medarbetarnasdelaktighet samt chefernas ledarskap ser ut under implementeringen. Detövergripande syftet har varit att identifiera förbättringsområden och ge förslagtill lösningar. Vi har utgått från att kombinera en kvantitativ enkät medkvalitativa djupintervjuer för vår fallstudie.Sammanfattningen av våra slutsatser var följande: Den studeradeorganisationen inom offentliga sektorn är stor, komplex, hierarkisk samt har enspecifik ansvarsfördelning med befattningar och behörigheter och därför har enstegvis implementering tillämpats. Styrkor i implementeringsprocessen harvarit: projektmetodik, planering, stegvis införande, nyckelpersonerna somavancerade användare, testverksamhet och en egen förvaltningsorganisation.Svagheter i implementeringsprocessen har varit: ledarskap, förändringsledning,delaktighet, utbildning, kommunikation, resursplanering, oklart syfte, otydligamål samt vision som inte kommunicerats ut till medarbetarna i organisationen.Svagheter och styrkor sammanfattades i en egenutvecklad modell som delarimplementeringsprocessen i två delar – den tekniska och den organisatoriska.Den avgörande faktorn i implementeringsprocessen visade sig vara denorganisatoriska delen med aspekter som handlar om organisation och ledning. / The investigation in this paper consisted of a case study. The focus of our workhas been on implementation, leadership and participation.The aim of this thesis was to study how the implementation of ERP can go to apublic organization and how employee participation and managers' leadershiplooks during implementation. The overall aim has been to identify areas forimprovement and suggest solutions. We have combined a quantitative surveyand qualitative interviews for our case study.The summary of our conclusions were the following: The studied organizationin the public sector is large, complex, and hierarchical and has a specificresponsibility with roles and permissions and that is why a stagedimplementation with sixth insertion step has been applied. Strengths in theimplementation process were: project methodology planning, gradual entry keypersonnel, and advanced users, testing activities and its own managementstructure. Weaknesses in the implementation process were: leadership, changemanagement, empowerment, education, communication, resource planning,unclear purpose, unclear objectives, and vision that are not communicated tothe employees in the organization. Weaknesses and strengths were summarizedin a proprietary model that shares the implementation process in two parts- thetechnical and the organizational. The decisive factor in the implementationprocess proved to be the organizational part, aspects of which involveorganization and management.

Bakgrund: Vi spenderar en stor del av våra liv på arbetet och det är därför viktigt att det utformas på så sätt att det främjar vårt välbefinnande och vår hälsa. Aktivitetsbaserat kontor (ABW) blir allt mer modernt att införa och det kan vara viktigt med en genomtänkt implementeringsprocess för att förbereda anställda. Syfte: Studera vad anställda upplever som hindrande och möjliggörande faktorer för deras välbefinnande under en implementeringsprocess till ABW och användning av ABW efter flytt. Metod: Studien var en kvalitativ longitudinell studie. Fokusgrupper genomfördes med medarbetare och chefer på två av Trafikverkets kontor innan samt efter flytt till ABW. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Möjliggörande faktorer för medarbetares välbefinnande innan flytten var meningsfull process, information, engagerade chefer, aktiviteterna samt att de hade en förhoppning om att ABW skulle öka samverkan. Hindrande faktorer var farhågor som att tappa samhörighet och inte få en plats i nya kontoret, brist på transparens, brist på delaktighet, oengagerade chefer, dålig återkoppling och känsla av att ingen hänsyn togs till vilka behov som fanns. Möjliggörande faktorer för medarbetares användning av ABW efter flytten var att man var nöjd med kontorsmiljön, ökad gemenskap och ökad samverkan. Hindrande faktorer uppgavs vara att spelreglerna inte var tydliga eller följdes, tekniken stöttade inte arbetssättet, cheferna hade det svårare med ledarskapet, lägre effektivitet, brist på uppföljning, brister i kontorsmiljön, sämre gemenskap och samverkan, dålig återkoppling samt att ABW inte passade medarbetares behov. Individuella och organisatoriska behov kan ha påverkat resultatet, det kan också ha varit de hindrande faktorerna. Resultatet tyder på att det är viktigt att ha en meningsfull implementeringsprocess. / Background: We spend a lot of our time at work and therefore it is important that work is formed in a way that promote well-being and health. Activity-based office (ABW) becomes more and more popular and a thoughtful implementation process to prepare the employees seems important. Purpose: The purpose was to study employee’s experience of hindering and enabling factors for well-being during the implementation process of ABW and the use of ABW after relocation. Method: The study was a qualitative longitudinal study. Focus groups were conducted with employees and managers at The Swedish Transport Administration, located in two different offices, before and after relocation to ABW. Qualitative content analyses were conducted to analyze the material. Result and conclusion: Enabling factors for employee’s well-being prior to relocation were a perceived meaningful process, information, dedicated managers, activities and an expectation that ABW could increase collaboration. Hindering factors were fear of losing affinity and not get a place in the new office, lack of transparency, lack of participation, unengaged managers, lack of feedback and lack of consideration of what needs exist. Enabling factors after relocation for the use of ABW were satisfaction with the office environment, increased community and collaboration. Hindering factors were rules that were unclear and no one followed them, technology did not support the working method, manager’s struggle with leadership, decreased efficiency, lack of follow-up, deficiencies in the office environment, poor community and collaboration, lack of feed-back and a low perceived need-supply fit. The result indicates that it can be important with a meaningful process.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap kring implementering av lagen om omställningsstudiestöd (SFS 2022:856). I studien särskiljs implementeringsobjekt och implementeringsprocess i syfte att undersöka huruvida implementeringsobjektets egenskaper främjar eller hämmar implementeringsprocessen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med rådgivare, även kallade frontbyråkrater, inom svenska omställningsorganisationer som arbetar med omställningsstudiestödet. Vid analysen av det empiriska materialet används Vedungs (2016) påverkansfaktorer i implementeringsprocesser i kombination med Lundquists (1992) tre förutsättningar för lyckade implementeringar. Studiens resultat visar att en central del av lagen om omställningsstudiestöd är svårtolkad på grund av att den är otydligt formulerad. Otydligheten ligger i avvägningen mellan individens behov och arbetsmarknadens behov. Implementeringsprocessen tycks dock inte hämmas av otydligheten. Studien bidrar med ökad förståelse för faktorer som påverkar implementering av nationell policy. Denna kunskap är relevant för alla yrkesgrupper som i sitt arbete har att förhålla sig till nya lagar, förordningar och föreskrifter. Vidare bidrar studien med sex förslag till framtida forskning inom det aktuella området. / The purpose of the study is to contribute to increased knowledge regarding the implementation of the law on omställningsstudiestöd (SFS 2022:856). In the study, implementation object and implementation process are distinguished to investigate whether the characteristics of the implementation object promote or inhibit the implementation process. Qualitative interviews have been conducted with advisors, also called street-level bureaucrats, within Swedish transition organizations that work with omställningsstudiestödet. In the analysis of the empirical material, a combination of Vedung's (2016) influencing factors in implementation processes and Lundquist's (1992) three prerequisites for successful implementations are used. The study's results show that a central part of the law on omställningsstudiestöd is difficult to interpret because it is unclearly worded. The ambiguity lies in the balance between the needs of the individual and the needs of the labor market. However, the implementation process does not seem to be hampered by the lack of clarity. The study contributes with increased understanding of factors that influence the implementation of national policy. This knowledge is relevant for all professional groups that in their work must deal with new laws, ordinances and regulations. Furthermore, the study contributes six proposals for further research in the relevant area.

Byggbranschens digitaliseringsgrad är en av de lägsta i jämförelse med andra branscher i Sverige. Utmaningen att bygga avsevärt fler bostäder runt om i landet framöver är i stort fokus och företagen behöver då implementera effektivare metoder och verktyg för styrning, kommunikation och uppföljning i produktionsstadiet. Digitala verktyg är en lösning för att uppnå denna effektivisering, problemet är att implementeringsprocessen har brister och implementerade verktyg inte har befästs. Rapporten undersöker digitaliseringen på tre projekt hos Skanska Hus Stockholm Bostäder. Syftet är att granska vilka digitala verktyg som används i produktionen, hur de nyttjas samt hur implementeringsprocessen bör ske för att få de icke standardiserade verktygen att stanna kvar. Litteraturstudier samt intervjuer av tjänstemän på projekten formar resultatet av studien som sedan analyseras i avseende av de icke standardiserade verktygen och implementeringsprocessen. Studien visar att för nyttjande av verktygen ska ske optimalt behövs det gemensamma standardiserade metoder och att tillgängligheten för arbetsmetoderna för dessa standardiserade verktyg förenklas. Vidare behövs en strukturerad implementeringsprocess som passar projekten skapas för att motivera medarbetarna att förnya sina arbetsmetoder.

I denna processutvärdering är syftet att granska, kartlägga och förklara det resultat Region Skåne idag påvisar genom vårdgarantiarbetet inom specialistvården. Våra frågeställningar fokuserar på verksamhetslogik, översättning/ implementering av denna verksamhetslogik till faktiska arbetsmetoder, matchning av verksamhetslogik samt faktiska arbetsmetoder gentemot det definierade problemet. Vår preciserade frågeställning tar upp om det finns organisatoriska faktorer som kan vara avgörande för hur implementeringsprocessen kan se ut.Denna utvärdering har en nyinstitutionell utgångspunkt inom vilken empirin analyseras. Våra slutsatser handlar i mångt och mycket om att tillgänglighetsarbetets organisation och implementering påverkas av organisatoriska faktorer såsom den organisatoriska ledningsstrukturen, attityder samt hur prioriterat tillgänglighetsarbetet är.