The purpose of this study is to investigate preschool teachers' communication and treatment with children in preschool. With questions about how pre-school teachers experience the communication and what meaning they consider communication in the day-to-day activities. Sociocultural theory is used to study the communicative activities and from a phenomenological perspective, the phenomenon is described. The hermeneutic perspective conveys the experiences of the phenomenon. The methods used for the study were through qualitative interviews with preschool teachers, which consisted of structured questions and with open follow-up questions. Qualitative interview ideas were chosen when questions were made for more open answers and where the experiences form the basis of the phenomenon of communication. The result showed several different themes that formed the basis for sustainable communication in preschool. The conclusion or the very essence of the phenomenon of communication was based on the interpretative phenomenological analysis; Possibility of sustainable communication, where prototypes like time, child vision and, among other things, cooperation showed the necessity for making sustainable communication with the children in preschool and especially for children in need of special support. / Syftet med denna studie handlar om att undersöka förskollärares kommunikation och bemötande med barn i förskolan. Med frågeställningar om hur förskollärare upplever kommunikationen och vilken betydelse de anser kommunikationen har i den dagliga verksamheten. Genom sociokulturell teori studeras de kommunikativa aktiviteterna och utifrån ett fenomenologiskt perspektiv beskrivs fenomenet. Det hermeneutiska perspektivet förmedlar upplevelserna i fenomenet. Metoden för studien skedde genom kvalitativa intervjuer med förskollärare som bestod av strukturerade frågor och med öppna följdfrågor. Kvalitativ intervjuguide valdes då frågorna är gjorda för mer öppna svar och där upplevelserna utgör grunden för fenomenet kommunikation. Resultatet visade på flera olika teman som utgjorde grunden för en hållbar kommunikation i förskolan. Slutsatsen eller själva essensen av fenomenet kommunikation blev utifrån analysen interpretativ fenomenologisk analys; Möjliggörande av hållbar kommunikation, där prototeman som tid, barnsyn och bland annat samarbete visade på det nödvändiga för att möjliggöra en hållbar kommunikation med barnen i förskolan och speciellt utifrån barn i behov av särskilt stöd.

My essay begins with a story of one day in pre-school class. It is about how I, as a preschool teacher, find it challenging to work with inclusion of children in need of special support. It is also about the feeling of inadequacy experienced by a teacher, single handedly covering a proportionally large group of children. I discuss the hard work of building relationships in a school intended for everyone, when operating in the periphery of a cost-effective budget policy, where efforts of achieving inclusion is no longer allowed to come at a cost.   The method used herein, is essay writing, and my objective is to deliver a qualitative, experienced-based essay that begins with a true story from my professional life. When working with the text, I am obliged to put an end to what is happening in particular, and problematic situations. This provides me with perspective, allows me to reflect around the situations, and I am given a chance to take a step back and discover and reflect on matters from a new angle, not previously considered or reflected upon.   My main questions are: How is the preschool teacher expected to work with inclusion of children in need of extra support, in preschool class? In what way is the possibility to create relationships with all pupils in preschool class affected by the school budget, or lack thereof? What does it mean for a child to succeed in pre-school? / Min essä inleds med en berättelse om en dag i förskoleklass. Den handlar om hur jag som förskollärare upplever det svårt att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd, och om känslan av otillräcklighet som ensam lärare i en stor barngrupp. Jag skriver om det svåra i att bygga relationer i en skola ämnad för alla, i skuggan av en kostnadseffektiv skolbudget där inkludering inte längre får kosta.   Metoden för mitt examensarbete är essäskrivande och jag skriver en erfarenhetsbaserad essä som inleds med en berättelse från min yrkeserfarenhet. När jag skriver i essäform får jag sätta ord på vad som händer i en eller flera situationer som jag upplever som problematiska. Jag får syn på ett dilemma jag vill reflektera kring och med skrivandet får jag en chans att ta ett steg tillbaka och se det jag inte hunnit se, och tänka tankar jag inte hunnit tänka.   Mina huvudsakliga frågeställningar är:Hur förväntas förskolläraren arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Hur påverkar skolans ekonomi chansen för mig som lärare att skapa relation till alla elever i förskoleklass? Vad innebär det för ett barn att lyckas i förskoleklass?

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

I den här essän har jag utgått från ett dilemma från verkligheten. Som jag uppfattar som svårt. Det handlar om barn i gråzonen med extra behov av stöd. De här barnen ser jag som en pedagogisk utmaning och de utmanar min kompetens dagligen. Jag kommer även se på de pedagogiska svårigheterna det är att på ett bra sätt inkludera dem i verksamheten. Hur bemöter vi barn som är introverta eller de som har ett utåtagerande beteende i förskolan? Jag har vänt blicken mot mig själv och analyserar mitt förhållningssätt och hur jag bemöter barn med utmanande beteende. Jag har reflekterat över mina känslor av att inte räcka till och tillkortakommanden när det kommer till barn som utmanar. Jag har i den här essän försökt belysa det komplexa i situationen där olika faktorer som, kompetens, tid, reflektion, gruppstorlek och synsätt på barnen kan påverka dem negativt i framtiden. Jag har även försökt att analysera hur jag kan arbeta i framtiden för att inkludera de här barnen på ett bra sätt. / In this essay, I have assumed a dilemma that I find difficult based on my own reality. Its about children in the grey zone with the need for additional support. I see these children as an educational challenge and they challenge my skills on a daily basis. I will also look at the educational difficulties of including them in the preschool in a good way. How do we respond to children who are introverted or those who have an outward hyperactive behavior in preschool? I have taken an introspective approach and analyzed how I treat children with challenging behavior. I have reflected on my feelings of not being sufficient and my shortcomings when it comes to children who challenge. In this essay I have tried to highlight the complexity of the situation where various factors such as, competence, time, reflection, group size and approach to children for which may affect them negatively in the future. But I have also tried to analyze how I can think and act in the future to include these children in the best way.

No description available.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med AKK i förskolan för att alla barn ska få sina röster hörda samt bli inkluderade i verksamheten oavsett förutsättningar. I studien användes Nilholms dilemmaperspektiv som utgångspunkt. För att undersöka hur förskollärare ser på användandet av AKK utifrån vårt syfte gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta förskollärare från sju olika förskolor. Materialet samlades in via ljudupptagning som transkriberades och kodades för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys där teman framkom. Resultatet visar att många förskollärare inte har fått någon utbildning inom AKK och därför känner sig osäkra på hur de ska använda hjälpmedel utifrån barnens behov. De förskollärare som har utbildning kände sig trygga i användandet av AKK. Resultatet visade också att förskollärare försöker använda olika slags hjälpmedel som passar barngruppen utifrån bästa förmåga. Vidare visar resultatet att förskollärare tar ett ansvar utifrån förskolläraruppdraget och ser till barnens perspektiv för att anpassa hjälpmedlen för att inget barn ska bli utpekat eller exkluderat. Slutsatsen är att förskollärare gör sitt bästa för att skapa förutsättningar för kommunikation och inkludering för de barn som brister i det verbala språket med hjälp av olika AKK hjälpmedel. Däremot önskar många förskollärare utbildning inom ämnet för att kunna arbeta på bästa sätt med AKK. Slutsatsen vi drar är att utbildning och kunskap ligger till grund för att kunna arbeta med AKK i förskolan, samt att det är viktigt att se miljön och omgivningen som ett problem och aldrig barnet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur pedagoger beskriver möjligheter och hinder med användningen av interaktionsfärdighetsprogrammet Play Time Social Time (PTST) i svensk förskoleverksamhet samt att undersöka hur de upplever att programmet kan främja en inkluderande verksamhet genom arrangerade lekstunder. Fem intervjusamtal har genomförts med två pedagoger som är verksamma på en förskola i Stor-Stockholm. På förskolan genomfördes även en observation under en arrangerad lekstund. Datainsamlingen analyserades kvalitativt och förslag på hur programmet kan anpassas till svensk förskoleverksamhet synliggjordes. Det framkom att de arrangerade lekstunderna bidrog till att samspel uppstod mellan barn som i vanliga fall inte interagerar med varandra samt lockade till lek hos alla barn, men framförallt hos barn som var i behov av särskilt stöd. Studien visar även att arrangerade lekstunder upplevs underlätta för pedagoger i skapandet av en inkluderande verksamhet. Avslutningsvis diskuteras hur pedagoger kan förhålla sig till barnet och lärmiljön och hur PTST kan anpassas till svensk förskoleverksamhet utifrån ett barnperspektiv. Vidare diskuteras vilka förutsättningar pedagogerna behöver för att skapa meningsfulla situationer där barnen kan interagera och inkluderas, samt hur specialpedagogen kan bidra med sin kompetens i detta arbete. / The aim of this study was to investigate how two preschool teachers describes possible applications and difficulties that might arise when using the interaction program Play Time Social Time (PTST) in a Swedish preschool. The aim was also to investigate how the playtime activities suggested by PTST that the teachers arranged in their preschool were evaluated by the teachers and if they were viewed as beneficial in promoting inclusion and participation in interactions among the children.   Five interviewa with two preschool teachers were conducted who are operating in a preschool in Stockholm, and one observation has been conducted during one arranged playtime. The data collection was analysed qualitatively and gave indications about how PTST can be adapted into Swedish preschool.   According to the teachers the arranged playtimes facilitated interaction between children that usually did not interact, as well as they attracted to play for every child, but mostly those children who were in need of special support. The teachers experienced that arranging playtimes contributed to the pursuit of inclusive education. The preschool teachers beliefs about children's learning and the role of the environment in preschool are also discussed and how PTST could be adapted and used into Swedish preschools.   The paper discusses how the preschool teachers may create situations so that children interact and participate in an inclusive learning environment and also how special pedagogues  may support these processes. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>