Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ”söka information från olika källor och värdera dessa” (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: -       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet? -       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet? -       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet? Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar. Jag har använt mig av söktjänsten PRIMO, Skolverkets databas och kedjesökning. Materialet består av åtta forskningsrapporter och en doktorsavhandling. Fördelarna med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet är att det utgår från elevens intresse, lärstil och förkunskaper. Lärare bör veta att det tar tid för eleven att lära sig informationssökning på internet, att de bör vara aktiva handledare samt att de bör ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt. För att utveckla det källkritiska tänkandet hos eleven ska eleven ha ett intresse/ en inre motivation men också att undervisningen bland annat ska bestå av diskussion, individuella samtal och handledning.

The aim of this bachelor thesis is to examine how medical librarians relate to their occupational identity and mediation of information. New technology and new ways of communicating information have influenced the profession of medical librarians and their duties, why it is important to examine their occupational identity. The research questions are: How do medical librarians perceive and relate to their occupational identity and as information intermediaries? How do medical librarians relate to their duties? The method used in this study is semi-structured interviews and the empirical information was analyzed using qualitative content analysis. The theory used for analyzing the results is Anders Øroms theory about six different identites which occurred in line with the development of society. The conclusion is that medical librarians have different and complex perceptions of their occupational identities but quite similar perceptions regarding their duties. One of Anders Øroms identities regarding mediation of information is the identity that suits medical librarians best. After further analysis using Øroms theory the need to add two identities emerged, one identity regarding information service and one about communication. By adding those two identities it is easier to understand the connection to the occupational identity of medical librarians.

SAMMANFATTNING   Datum: 2022-06-01    Nivå: Kandidatuppsats I företagsekonomi, 15 hp    Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet    Författare: Oskar Backlund          Noel Dzogas       Karl-Henrik Krantz   Titel: Stor klumpsumma eller dyr månadskostnad - Vad är värst? En mängd faktorer i en marknad, präglad av dåliga affärer.   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Privatleasing, nybilsköp, högengagemangsprodukter, informationssökning, köpbeteende, trygghet.   Frågeställning: RQ1) Vilka faktorer påverkar beslutsfattandet hos individer som överväger att privatleasa en bil? RQ2) Hur skiljer sig den påverkan mellan oerfarna och erfarna köpare?    Syfte: Denna studie syftar till att undersöka fenomenet kring införskaffandet av ny bil med hjälp av privatleasing. Faktorer som påverkar individer som är oerfarna kring produkten skall jämföras med erfarna köpare med hjälp av intervjuer från båda konsumentgrupper, för att bättre förstå vad som ligger bakom olika val anknytande privatleasing.    Metod: I denna uppsats genomfördes ett kvalitativt angreppssätt för att samla in primärdata, semistrukturerade intervjuer kom att genomföras för att förstå olika faktorers påverkan på individers beslutsfattande när det kommer till att privatleasa en bil. Studiens empiri behandlades sedan med en tematisk analysmetod.    Slutsats: Slutsatsen som kan dras av denna studie är att det finns tydliga skillnader mellan vilka faktorer som påverkar en person att privatleasa eller inte. Ekonomisk situation är en avgörande faktor till varför en person väljer att privatleasa och detta är också den stora skillnaden mellan erfarna och oerfarna konsumenter. Det framgår även tydligt att emotionella beslut inte är vanligt bland de erfarna konsumenterna, erfarna konsumenter använder sig av rationella beslut och det emotionella spelar en mindre roll i beslutsfattandet.

I denna studie har vi intresserat oss för digitaliseringens utveckling och mera specifikt svenskundervisning om källkritik, informationssökning och digital läsning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin svenskundervisning om källkritik och informationssökning. Vårt syfte är även att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar om källkritik och informationssökning. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med intervju som metod eftersom vi vill ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningar när de undervisar om källkritik, informationssökning och digital läsning. Det var åtta medverkande grundskollärare som var verksamma i F-3 som deltog i en enskild intervju, digitalt via tjänsten Zoom. Inspelningarna transkriberades och analyserades tematiskt. I resultatet framkom det att lärarna beskriver att undervisningen om källkritik och informationssökning bearbetas under spontana moment vilket blir mer autentiskt för eleverna. Resultatet visar även på att digital läsning sker på en ytlig nivå eftersom lärarna upplever det komplext när eleverna ska bearbeta och möta digitala texter. I vår slutsats diskuterar vi att lärarnas digitala kompetens blir betydelsefull för att utveckla deras undervisning om källkritik och informationssökning.

First-time voters is a group that is given a considerable amount of media attention during election years. Even though they are an interesting group, the amount of research related to this group is relatively small. To understand how this group can be reached one can examine their information habits. In this bachelor thesis the first-time voters’ information habits are examined in relation to the upcoming election and how this can be understood by way of an information process. The study was conducted during the period April-May 2018 and builds on five semi-structured interviews with first-time voters that studied at high school level. Each respondents’ information habits were presented and later analyzed and discussed by way of an information process. All respondents expressed that traditional media have been replaced with digital formats. They also consider themselves to be reached best through digital media with information about the election. All respondents felt that social media is a cause of stress that interferes with their daily life, but they also saw many advantages. They talked about a globalized communication technology and an available information flow. They thus want to distance themselves from and at the same time take part of the advantages of social media, which appears as a complex relationship. Young first-time voters view information as an infinite source to knowledge which is in need of critical inspection. The legislative election is not taken lightly and they experience that it is not easy to know which politicians are right or wrong. The election, information and social media are seen as important but also as big and exhausting.

The purpose of this study is to investigate the findability and search function, focusing on e-commerce sports and training websites. The competitive situation within sports and training e-commerce companies has grown through the years. Prices and convenience drive the customers. Many companies have focused on re-design and updating their websites, creating modern websites with a lot of pictures and functions. Some websites lack in “focusing on users” because the users  do not know how to use the website or find it hard to navigate through. If the customer does not find what it is looking for it may choose another supplier. Using Fransson’s (2011) findability model as a theoretical framework, which is divided into four parts: information requirements, information competence, representation of object and findability. All four parts combine to what Fransson calls an information search process. The model was used to understand the findability aspects on sports and training websites. A comparative multi-method study with a qualitative approach by collecting data through interviews, card sorting and think aloud was performed. The method was used on five participants with varying internet habits, competences and ages. User involvement in development-processes within e-commerce is a vital factor to satisfy users and sell more products. However, it seems that e-commerce is ignoring user involvement since it is expensive and time-consuming. The results from this study emphasize the importance of user involvement and also show that layout, placement and labeling have a significant role to satisfy users from a usability design-perspective.

Bakgrund Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor. Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens. Metod En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram. Resultat Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär. Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning. Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet, ålder och utbildning. Slutsats Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt.

Denna kunskapsöversiktens syfte är att sammanställa relevant forskning kring hur lärare använder sig av digitala verktyg i undervisning samt hur dom arbetar med med elevers förståelser kring informationssökningar och deras källhantering. Vi har genom olika databaser funnit relevant forskning kring dessa aspekter genom vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker. Forskningen som hittats har framhävt flera perspektiv där både för och nackdelar kring användningen av dom digitala verktygen förts fram. Det vi kommit fram till är att dom digitala verktygen har en stor betydelse i undervisningen för att eleverna ska skapa ett intresse och lust till att lära. Dock kan dom digitala verktygen inte anses som en ersättare till den traditionella undervisningen utan endast som ett hjälpmedel som kompletterar den som redan existerar. Forskningen som vi funnit visar att lärare som har brist gällande den digitala kompetensen avstår från att använda sig av dom digitala redskapen i undervisningssyfte. Detta eftersom den nya digitala världen ställer höga krav på lärares digitala kompetens där följden blir att lärare tar avstånd från att använda verktygen i sin undervisningspraktik. Med detta resultatet vill vi som framtida lärare få en större förståelse kring digitala kompetensens betydelse för professionen och vikten den har för den pedagogiska undervisningen.

Tidigare studier har visat att individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Autism Spectrum Disorder (ASD) skiljer sig åt i prediktiva beteenden som informationssökning och hanteringen av prediktionsfel jämfört med neurotypiska individer(NT). Det har även påvisats att individer med ASD söker information annorlunda med blicken genom att inspektera en mindre andel av den visuella tillgängliga informationen jämfört mot NT personer. Därför är syftet med denna studie att undersöka om grad av ASD-liknande egenskaper bland neurotypiska individer är kopplade till skillnader i informationssökning för modelluppdatering. Detta undersöktes genom att registrera blickbeteendet hos nio deltagare(19–25 år), utan funktionsnedsättning. Deltagarna hade till uppgift att predicera var en animerad fluga skulle dyka upp i ett enkelt dataspelsliknande test. Efter en inledande inlärningsperiod ändrades förutsättningarna för flugans uppdykande vilket krävde en uppdatering av deltagarens prediktiva modell. Efter flugspelet besvarade deltagarna ett kort ASD-screeningtest. Resultatet visade att deltagare generellt drivs att utforska till följd av prediktionsfel och att blicken som regel utforskar innan kostsammare informationssökning sker. Två separata Pearsons korrelationskoefficientstest har beräknats för att se om variablerna ASD-drag och utfall i flug-experimentet som berör informationssökning och ASD-drag och prestation, korrelerar med varandra. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta korrelationer mellan ASD-poäng och antal utforskande beteenden eller mellan ASD-poäng och antal trial.

The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.