Sammanfattning/AbstractFeinberg, Jessica och Wåhlander, Annica (2019). Om speciallärarollen inom matematikutveckling – med fokus på undervisa, utreda och utveckla. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att genom att läsa vår studie går ut på att bidra med kunskap om vad en speciallärares uppdrag inom matematikutvecklingen är ute på skolor och vilka framgångsfaktorer som vi genom vår studie uppfattar som gynnsamma inom specialpedagogik.Syfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur speciallärarens uppdrag och roll ser ut på nio skolor. Vårt fokus är speciallärare med inriktning på matematikutveckling. Vi vill även få insikt i vad speciallärare tycker är framgångsrika angreppssätt och hur de strukturerar arbetet tillsammans med elever och personal för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så god som möjligt.•Hur ser speciallärarens uppdrag inom matematik ut, vid några skolor, med fokus på att undervisa, utreda och utveckla?TeoriArbetets teoretiska förankring ligger i den sociokulturella teorin och Bronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori samt de specialpedagogiska teorierna; kategoriska-, relationella perspektivet. Dessa tycks stämma överens med vår syn på speciallärarens yrkesroll. Genom att se helheten och inte bara delarna kan bästa förutsättning för varje elevs individuella kunskapsutveckling skapas. MetodStudien är gjord för att ge en bild av hur speciallärarens uppdrag och roll kan se ut på skolor. Fokus i studien ligger på speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare. ResultatSpeciallärarnas uppdrag ser olika ut och vi har i vår studie kommit fram till att speciallärarna ofta har fria tyglar att påverka hur deras arbetsuppgifter kan se ut på skolan mycket kopplat till deras egna styrkor och intresse för att på så vis nyttja deras kompetens på bästa sätt. Vår slutsats är att speciallärarnas uppdrag kan sammanfattas med tre ord: utveckla, utreda och undervisa. Alla tre delarna behövs för att skapa en helhetssyn för varje elev där samarbetet mellan lärare och speciallärare är betydelsefullt. Vår studie visade att speciallärare är mer delaktiga på individ- och gruppnivå än på organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Genom vårt arbete har vi kommit till insikt med hur vi skulle vilja utforma vårt uppdrag som speciallärare. Vi har blivit medvetna om speciallärarens styrkor och hur vår kompetens inom matematikutveckling, grundad på vetenskaplig forskning, på bästa sätt kan tas tillvara på ute i verksamheten. Det har framkommit i våra intervjuer att en speciallärares arbetsbeskrivning ser olika ut och den utgår ifrån de kunskaper och arbetsuppgifter specialläraren brinner för. Studien pekar på att den främsta framgångsfaktorn är att stärka elevernas självkänsla inom matematik. Andra lyckade framgångsfaktorer vi fått insikt om är inkludering, intensivträning och betydelsen av lärmiljön.

Studien utgår från begreppet inkluderande undervisning kopplat till matematiken igrundskolans tidigare år. Studien är en kvalitativ analys med syfte att ta reda på hurbegreppet uppfattas av undervisande lärare, samt vilken uppfattning som har företräde iskolverksamheten. För att undersöka detta utgår studien från en fenomenografisk ansatsoch analysmodell. Det empiriska underlaget har inhämtats genom digitala enkäter samten intervju. Eftersom antalet respondenter var begränsat blir även generaliserbarhetenav resultatet det. Resultatet visar att inkluderingsbegreppet saknar en gemensamreferensram i hela skolorganisationen, och riskerar därför att urholkas och tappa sinbetydelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är positivt laddat, och att denforskning vi undersökt är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov avsärskilt stöd, men mycket av forskningen pekar på att inkludering ska inbegripa helagruppen med tillgång till allas olikheter, inte bara specialpedagogiska.

Denna studie syftar till att undersöka hur religionslärare på gymnasieskolan anser att de arbetar med inkludering, samt vilka utmaningar de upplever med detta. Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ metod, för att kunna skapa en djupare och mer nyanserad bild av lärarnas uppfattning. Studien bygger på fyra intervjuer av behöriga religionslärare i gymnasieskolor, i storstad och mindre stad. Resultatet har relaterats till ramfaktorteorin, för att undersöka vilka faktorer som främjar och begränsar ett inkluderande arbete.   Resultatet visade att samtliga lärare använde sig av en varierande undervisning, samt diskussioner i syfte att skapa en inkluderande undervisning. Den mest utmanande faktorn som alla lärarna nämnde var tidsaspekten, oftast i förhållande till den omfattande kursplanen. Detta påverkade bland annat de yrkesförberedande linjerna som var extra utsatta, på grund av de lektioner som gick förlorade under deras praktikperioder. Ett ämnesöverskridande arbete, samt samarbete mellan verksamhetens olika delar, såsom exempelvis specialpedagoger, lärare och ledning, var viktiga komponenter för att skapa en inkluderande undervisning. Slutsatsen som gick att dra utifrån resultatet var att undervisningen behöver anpassas efter alla elevers behov och intressen. Ett samarbete som genomsyrar hela skolverksamheten var en viktig förutsättning för ett fungerande inkluderingsarbete.

Tidigare forskning belyser att arbetet med inkludering i praktiken behöver granskas, då det förefaller svårt att hitta verktyg för att utveckla inkluderande praktiker. Arbetet med inkludering försvåras av otydlighet inom skolans styrdokument, vilket får konsekvenser i hur pedagoger tolkar och implementerar inkludering i praktiken. Syftet med studien är att bidra med kunskap om främjande faktorer för inkludering av alla elever i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv, där lärande anses ske i en gemenskap. Studiens datainsamlingsmetod har utgjorts av fokusgruppssamtal där pedagoger har samlats för att gemensamt diskutera arbetet med inkludering i praktiken. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet synliggör att inkluderingsarbetet är beroende av pedagogers förhållningssätt till inkludering, artefakter, samhandling och goda relationer. Relationen mellan pedagog och elev framträder i resultatet som något som kan påverka hur elever ges inflytande över undervisningens utformning och implementering. Eleven framträder i resultatet som den mer kompetente individen, som kan vägleda pedagogen i arbetet med att utforma en inkluderande undervisning som möter elevens förutsättningar och behov. Genom att utgå från elevens kompetens kan arbetet med inkludering utvecklas vidare och arbetssätt som Inclusive Inquiry Approach kan med fördel användas som en systematisk metod för att främja elevens delaktighet i inkluderingsarbetet. I diskussionen problematiseras pedagogersförhållningssätt och arbetssätt i relation till inkludering, samt hur den specialpedagogiska kompetensen kan verka för att främja arbetet med inkludering i praktiken.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

Denna studie har haft en kvalitativ utgångspunkt. Datainsamling har skett via intervjuer av lärare och rektorer som arbetar på och med matematik på gymnasiets yrkesprogram. Matematikämnet har en låg måluppfyllelse på riksnivå med lägre betyg än andra ämnen och en högre andel F-betyg, vilket innebär underkänt. Syftet med studien har varit att höra vilka utmaningar lärare och rektorer beskriver samt hur dessa förebyggs på grupp- och organisationsnivå. I studien har det framkommit att eleverna ofta har en negativ bild av matematikämnet, en svag självkänsla gällande sina egna förmågor och låga förkunskaper. För att möta dessa elevgrupper på ett bra sätt krävs en organisation där lärare ges tid församverkan och där kursen gärna får extra tid. I undervisningsmiljön lyfts goda relationer fram som mycket centralt. Det blir viktigt att både bygga på elevens kunskaper samtidigt som eleven också får stöd i att stärka sin självkänsla.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäckaoch arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderandeundervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne,Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i enklass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analysgjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och derasinställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyraarbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfalldå eleverna fann uppgifterna lustfyllda och stimulerande. Eleverna var motiverade införuppgifterna och kände sig delaktiga och aktiva men det var för kort tid, två veckor, föratt mäta elevernas kunskapsutveckling.

Sammanfattning Nilsson, Johanna., Samuelsson, Karin (2024). Pedagogers uppfattning om inkluderande utbildning och särskilt stöd . Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Inom den svenska utbildningshistorien har det funnits en ideologisk grundtanke om att skapa inkluderande utbildning eller en skola för alla. Vars främsta syfte är att ge elever kunskap och förmågor som gör att de kan utvecklas till goda samhällsmedborgare.Mot denna bakgrund är det viktig att kunna förstå idén om inkludering och hur den kan ses som en förlängning av tanken om ”En skola för alla”. Tidigare forskning redogör för att det finns ett ökat behov såväl nationellt som internationellt av inkluderande utbildning och utgör därav de viktigaste utmaningarna för utbildningssystemen runt om i världen.Studiens intresse riktas mot grundskolepedagogernas uppfattning och definition av begreppet inkluderande utbildning. Vilka hinder och möjligheter beskriver pedagogerna i samband med inkluderande utbildning. Samt uppmärksamhet mot de särskilda stödinsatser som används i undervisningsmiljöerna för att inkludera alla elever.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. De semistrukturerade intervjuerna har analyserats utifrån systemteori och en grundläggande inkluderingsteori. Vilket betyder att analysen avser att hitta mönster, samband och olikheter i pedagogers beskrivna uppfattningar om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Ur resultatet går det att uttyda att grundskolepedagoger definierar inkluderande utbildning som en skola för alla. Att alla är med och att alla elever ska kunna tillgodogöra sig den. Klassrummet ska vara välkomnade men också att utbildningen ska vara tillgänglig och visa hänsyn till allas olika behovDe möjligheter som pedagogerna ser med inkluderande utbildning är exempel att fler elever uppnår målen och om elevers utvecklingsbehov uppmärksammas i tid och därmed ökar chanserna att lyckas i skolarbetet. Pedagogerna uppfattar inkluderande utbildning som något eftersträvansvärt och ett positivt tillvägagångsätt för att skapa en inkluderande skola för alla elever. Om än komplext eftersom pedagogerna samtidigt upplever olika hinder som exempelvis bristande resurser i form av lokaler, klassrum som är små, elevgruppens storlek, svårigheter att nivåanpassa undervisningen, bristande yrkeskompetens, skolpersonal i skolmiljön som bidrar till känslan av att skolan inte är inkluderad. Dock har grundskolepedagogerna en generellt4positiv inställning till idén om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Vars syfte och intention är att tillhandahålla inkluderande utbildning för att främja framgång för alla elever.

Studien har för avsikt att att bidra med kunskap om hur skolans aktörer förstår inkludering utifrån sitt uppdrag/sin roll. Lindqvist och Nilholm (2014) samt Swärd och Reichenberg (2020) menar att inkludering och hur lärare väljer att arbeta med inkludering är mångdimensionellt. Det är därför intressant att med teoretiskt stöd belysa hur skolans aktörer förstår inkludering och hur de arbetar med inkludering i lärmiljön. val teoretiskt stöd är systemteori för att inkludering är mångdimensionellt och berör hela skolan som organisation.

Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?