Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande? Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida. Som respondenter valdes rektorer med ansvar för grundsärskolan inom varje kommun. Definitionen av begreppet inkludering var enligt de flesta av rektorerna att räknas med och att känna tillhörighet i skolan, inte nödvändigtvis i en speciell klass. De var också överens om att det var lättare att inkludera yngre grundsärskoleelever med mindre utvecklingsstörningar. De äldre grundsärskoleeleverna var oftast inkluderade i något eller några praktiska ämnen men hade sin hemvist i en särskoleklass eller grupp. Vinsterna med inkluderingen var av social art, de flesta eleverna fick enligt rektorerna en bättre kunskapsutveckling i grundsärskoleklassen eller gruppen. / The purpose of this study is to gain knowledge of the principals views of the organisation of the teaching of pupils from the school for the intellectually disabled and their definitions of inclusion. The background of this study is that there are many different ways of organising the teaching  of pupils who are intellectually disabled and that most head masters report that their organisation is inclusive, What do they mean by saying that the organisation is inclusive.  The study was conducted as an interview study. The selection of participants was based on uniform-sized municipalities within the geographical area and on the description of the organisation of compulsory schools on the website of each municipality. Principals responsible for special need classes or schools in each municipality were selected as participants. The definition of inclusion is, according to most principals, to be counted as a sense of belonging in school, not necessarily in a specific class. They also agreed that it is easier to include younger students with minor intellectual disabilities. The older students are  usually included in one or more practical subject but are assigned to a special needs class or group. The benefits of inclusion is of a social nature, most of the students were given, according to the principals, a better development of knowledge while in the class or group for the intellectually disabled.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt. Resultatet diskuteras sedan under diskussionskapitlet och slutsatser dras.

I denna empiriska studie har det undersökts om hur elever inkluderas och används som resurser i religionsundervisningen. Inom det inkluderande perspektivet är eleverna delaktiga, aktiva och en del av undervisningen. Men för att detta ska ske måste lärarna planera en undervisning som bjuder in till att arbeta inkluderande. I skolans klassrum finns det elever som sitter på en kunskapsbank och elever kan lära mycket av varandra om de inkluderas i undervisningen och används som resurser. Tidigare forskning visar att det är svårt att inkludera elever i religionskunskapsundervisningen. Forskningen menar att elever är ointresserade, har fördomar och att lärarna känner en press. Men samtidigt visar den tidigare forskningen att eleverna lär mycket av att vara aktiva och delaktiga, frågan blir då om undervisningen är inkluderande och hur lärare tänker kring det. I studiens resultat framgår det hur viktigt det är att våga diskutera och inkludera elever inom det religionsvetenskapliga ämnet. Vid diskussioner kan många synsätt ses och en förståelse för andra människor skapas. Det är frågor som dessa som skolan ska arbeta kring både utifrån skolans värdegrund men också inom religionskunskapen.

Syftet med studien är att undersöka hur olika högstadieskolor utformar extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att undersöka hur de extra anpassningarna i text relateras sett utifrån ett inkluderingsperspektiv för elever i läs - och skrivsvårigheter eller dyslexi.Studiens teoretiska utgångspunkt är det inkluderande perspektivet i språkfrämjande miljö. Centralt i detta perspektiv är intresset för hur individer och grupper tillägnar sig språkkunskaper och språkutveckling i samspelet mellan individ och kollektiv. Studien utgår från innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att man på ett systematiskt sätt analyserar dokument utifrån kategorier vilka är utformade i förväg. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning där den kvantitativa aspekten berör systematiseringen av extra anpassningar och den kvalitativa aspekten belyser extra anpassningar i relation till specialpedagogiska perspektiv. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien används Nilholms individ/kompensatoriska perspektiv (2007) respektive Ahlbergs relationella perspektiv (2013) på specialpedagogik som analysverktyg.Resultatet visar att dokumentationen av de extra anpassningarna omfattas såväl av både tekniska hjälpmedel som av elevnära insatser. Insatserna syftar till att stärka och kompensera läsförmåga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och därmed minska risken för utanförskap och negativa läs-och skrivutvecklingen. Vikten av lärare med kompetens kring läs-och skrivutvecklande arbete framgår tydligt av tidigare forskning. I resultatet framkommer vikten av lärarkompetens på så sätt att utformningen av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi faller på lärarens undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Läraren behöver därför ha kunskap om vilka anpassningar som är lämpliga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi för att kunna tillrättalägga undervisningen utifrån elevernas behov. Analysen visar att utformningen av de extra anpassningarna är av såväl kompensatorisk som elevnära art, vilka tillsammans fungerar väl som framgångsfaktorer för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och kan leda till en gynnsam inkluderad läs-och skrivundervisning.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

Salamancadeklarationen lyfter fram alla elevers rätt att vara inkluderade i skolan. Samtidigt menar forskare att deklarationen tolkas väldigt olika och att det finns utmaningar i att skapa en inkluderande skola. Syftet med denna studie var att bland annat att undersöka grundskollärares attityder till inkludering. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där 14 grundskollärare intervjuades om vad som påverkar lärares attityder till inkludering och vad de har för tankar kring den inkludering som genomförs på deras respektive arbetsplatser. Resultatet har tolkats utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Resultatet visar att lärare har både positiva och mer tveksamma attityder till inkludering samt till den inkludering som genomförs. Det framkommer att flera faktorer påverkar lärares attityder till inkludering såsom ekonomiska förutsättningar, en tydlig ledning, kunskaper inom specialpedagogik och samarbetet på skolan. Som specialpedagog behövs en medvetenhet om att det kan finnas olika attityder till inkludering i skolan samt att det finns faktorer som påverkar lärares attityder och arbeta mot en mer inkluderande skola.

Barn med autism har likhet med andra barn rätt till att inkluderas i förskolans läromoment såsom samlingar, aktiviteter, projekt och teman samt undervisningstillfällen. Syftet med föreliggande studie är att tillföra kunskap beträffande tillvägagångssätten pedagogerna nyttjar för att anpassa de olika lärande situationer utefter autistiska barns behov. Detta i syfte att främja deras lärande och utveckling, exempelvis vilka strategier, kommunikationsmedel och arbetssätt som används för att möjliggöra delaktigheten. Vi tittar särskilt på i vilka situationer pedagogerna finner detta svårt samt vilka för- och nackdelar det finns med inkluderandet. Materialet i studien samlades in genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Telefonintervjuerna genomfördes med sex förskollärare, medan enkätundersökningen genomfördes med 168 förskole pedagoger, oberoende utbildningsbakgrund via olika digitala plattformar och förskole forum. Materialet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt ett traditionellt och alternativt perspektiv.Resultatet indikerar att barn med autism inkluderas till en viss del i förskolan, det vill säga att inkluderingen möjliggörs och förutsätter stöd och anpassningar. Vidare visar resultatet att pedagogernas kunskapsbrist kring barn med autism påverkar inkluderingen negativt då de inte har kännedom om hur dessa barn ska bemötas samt hur svårigheter och hinder ska hanteras. Pedagogerna betonar att rätt stöd i tidig ålder är av stor vikt för att barn med autism ska utvecklas i sitt lärande och samspel. Att barnen med autism blir en del av samspelet och interaktionen är något pedagogerna värdesätter starkt och upplever att barnen behöver mycket stöd inom. Inkluderingen inom denna uppfattas dock som svårt utifrån pedagogernas perspektiv och deras erfarenheter i arbetet med dessa barn. Därför anses individanpassad stöd av betydelse, där mer kunskap inom området erfordras i syfte att barnen med autism utvecklas och lär likvärdigt som andra barn.

No description available.

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra olika skolor i Malmö utformar sitt arbete med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Både generella extra anpassningar men framförallt har vi undersökt om det finns specifika extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. Vidare är syftet att undersöka vilka hinder och möjligheter som lärare upplever finns gällande extra anpassningar i just de samhällsorienterande ämnena.Den första teoretiska utgångspunkten för denna studie är att Varje ämne har sitt eget tänkande och en egen kunskapsdomän. Varje ämne har sin unika uppbyggnad och kräver således olika förmågor. Om man som lärare undervisar ämnesspecifikt borde även de extra anpassningarna till ämnet vara ämnesspecifika. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna studie är Inkludering- alla elever lär inte lika. I denna utgångspunkt lyfter vi det kritiska perspektivet och en central del i detta perspektiv är att man söker orsaken till de problem en elev har utanför eleven själv. Vår studie utgår från en kvalitativ metod. En kvalitativ metod utgår från en holistisk kontext, med andra ord, metoden utgår från helheten och sammanhangen har betydelse (Alvehus, 2013:20–23). I vår studie studerar vi enbart några få lärares undervisningsmetoder när det kommer till extra anpassningar och dessa metoder studeras som en helhet. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation från observationer av fyra SO-lektioner och fyra intervjuer med de medverkande lärarna. Detta material har vi sedan bearbetat och analyserat med hjälp av våra teoretiska perspektiv, det vill säga att Varje ämne har sitt eget tänkande och Inkludering- alla elever lär inte lika.Resultatet av vår studie visar att det inte finns specifika extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. De medverkande lärarna arbetar flitigt med extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena, men dessa anpassningar är generella och inte specifika för ämnet. Däremot arbetar lärarna med specifika extra anpassningar i sin svensk- och matematikundervisning. Lärarna i vår studie är väl medvetna om vad begreppet extra anpassningar innebär och hur de ska arbeta med dessa inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärarna påpekar att tid, klasstorlek och bristen på resurser är ett hinder för deras arbete och vidareutveckling med arbetet kring extra anpassningar. Analysen av vårt resultat visar att lärarna arbetar med extra anpassningar enligt det kritiska perspektivet. Alla lärare är väl införstådda med att miljön runt eleverna behöver anpassas så att alla elever ska förstå innehållet av undervisningen. Lärarna arbetar efter teorin om att Varje ämne har sitt eget tänkande när det kommer till extra anpassningar i matematik- och svenskämnet men inte när det kommer till extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. Detta är ett resultat som det är värt att forskas vidare i.