No description available.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

Studiens syfte är att undersöka hur kartläggningsverksamheten av nyanlända elever ser ut i en större kommun och hur överlämnandet av kartläggningen hanteras från den kommunala enheten till de aktuella skolorna i kommunen. Studien syftar även till att undersöka hur några lärare på olika skolor i en större kommun upplever hanteringen av kunskapskartläggning av nyanlända elever utifrån de nya bestämmelserna. Tidigare forskning visar att det finns outforskade områden om hur kartläggningen hanteras i praktiken. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som undersökningsmetod. Sex grundskolelärare och två lärare på den kommunala enheten har deltagit i denna studie och tolkningen av studiens empiri utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att trots att den kommunala enheten genomför en tidig kartläggning behöver den kompletteras med ytterligare tester för att lärarna ska kunna bedriva en individanpassad undervisning. Slutsatsen är således att nyanlända elever blir integrerade i svenska skolan men dock visar verkligheten att hanteringen av kartläggningen inte tillräckligt bidrar till att inkludera nyanlända elever i skolan och således samhället.

Traditionellt präglas skolan av segregerande lösningar för elever i behov av stöd. Skolans styrdokument lyfter vikten av demokratiska arbetsformer, elevdelaktighet och inflytande samt av en undervisning som bemöter elevmångfalden. Forskningen lyfter i sin tur vikten av elevernas röst i inkluderingsarbetet. Syftet med vår studie var att belysa och få en förståelse för elevernas upplevelser av matematikundervisning i termer av inkludering. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av observationer av matematiklektioner, fokusgruppintervjuer och elevteckningar som illustrerar en matematiklektion, från en åk 2 och en åk 9. Studien visar att många av eleverna upplever matematiken som ett svårbegripligt ämne. Inkluderande arbetsformer förekommer men vi identifierade också olika hinder för inkludering trots att eleverna inte verkar uppleva dessa som sådant. Resultatet visar att inkludering inte är ett statiskt tillstånd utan en dynamisk företeelse som i varje händelse i matematikklassrummet pendlar mellan olika grader av inkludering och exkludering. Resultatet av vår studie antyder på att det fortfarande råder en kategorisk syn på svårigheter i matematik.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar gällande inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma pedagoger där alla har en anknytning till inkluderingsprocessen. Två fritidslärare, en speciallärare och en resurspersonal blev valda att delta utifrån deras yrkesroll för att skapa en variation av uppfattningar. Analysarbetet av datainsamlingen skedde genom att mönster upptäcktes i informanternas utsagor och kategorierna Förutsättningar för inkludering, Olikheter är möjligheter, Stödinsatser för inlärningen, Arbetet med sociala problem och Orsaker till exkludering skapades. Diskussionsdelen presenterar analysmaterialet i förhållande till tidigare litteratur och forskning och redovisas under kategorierna Pedagogens inställning, Sociala problem, Speciallärarens roll, Resurser och Acceptans och medvetenhet. Studiens resultat visar att en positiv inställning till att elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den ordinarie verksamheten är en förutsättning för att arbetet ska ske. Resultatet visar även att stödinsatser enbart sätts in vid inlärningssvårigheter. Stödinsatser för att utveckla socialkompetens tillämpas inte och det uppfattas av pedagogerna vara en svaghet inom skolan, då sociala problem uppfattas påverka inlärningen. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Ett ökande antal barn diagnostiseras med autismspektrumtillstånd, (AST). Allt fler av dessa elever inkluderas i den ordinarie skolan istället för att undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller lärcentra. Ångest, mobbing och psykisk ohälsa drabbar många elever med AST framför allt under övergångar, exempelvis mellan stadier i skolan. En interventionsmetod  för personer med AST som är väl utforskad under de senaste fyra decenierna är Applied Behavior Analysis (ABA). I denna uppsats undersöker jag hur ett ”Learning Center” (en specialskola för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd) i Mellanöstern, via ABA som en huvudsaklig interventionsmetod,  arbetar för att via ett övergångs-  och inkluderingsprogram, överföra elever från en särskiljande skolform till ordinarie undervisning i vanlig skola. Jag har intervjuat tre personer av personalen och studerat dokumentation från centret för tre elever för att undersöka hinder och framgångsfaktorer med deras program. Resultatet av denna studie visar på att framgångsrik inkludering till stor del är beroende av samverkan och samarbete mellan den mottagande skolan och specialskolan, hög specialistkompetens på specialskolan, samt att inkluderingsprocessen ofta hindras av regler och lagar kring skoltillhörighet, betyg och bedömning.

Syftet med studien var att undersöka hur inkluderande undervisning fungerar i praktiken. För att finna information om begrepp och arbetssätt kring inkludering granskades riktlinjer i skolans styrdokument. Vidare genomfördes en kvalitativ intervjustudie som metod för att undersöka skolpersonalens egna definitioner av begreppet inkludering samt deras upplevelser och erfarenheter av inkluderande undervisning. Sex stycken intervjuer genomfördes med sju personer ur personalen på en skola i Uppsala som arbetar i årskurs F-3. Resultaten visar att inkludering är svårt att genomföra då det kräver mycket resurser i form av utbildad personal. Inkludering fungerar bra när en elev i behov av särskilt stöd får sina bristande förmågor kompenserade. Svårigheterna av inkludering varierar beroende på elevens behov och det stöd eleven får. Utan rätt stöd kan utåtagerande elever som inkluderas i klassen istället bli exkluderade. Övriga elever i klassen blir lidande genom att de får en försämrad undervisning och en minskad känsla av trygghet. Slutsatsen är att utåtagerande elever behöver en elevassistent som har rätt kompetens och personkemi med eleven. Först när elevassistenten kan förutse och hantera olika situationer som kan uppstå är inkluderingen gynnsam.

Den svenska skolan är inte som den har varit. Vi har i samband med oroligheterna ute i världen fått ta emot ett antal människor därav många barn i skolåldern. Många skolor har inte haft någon direkt handlingsplan för detta. Vi ville i vår uppsats ta reda på hur dessa elever upplever den svenska skolan och att börja i förberedelseklass för att sen slussas ut i ordinarieklass. Framför allt så har vi riktat in oss på övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Forskningen idag har framför allt handlat om mottagande men ett fåtal tar upp hur de nyanlända upplever sin situation. För att belysa detta valde vi två olika former, intervju samt observationer. På så vis fick vi en sammanhängande bild av eleverna. Empirin tolkades utifrån en holistisk syn där man tar hänsyn till alla delar i en människas liv. Vi ville även ta del av hur pedagogerna upplever övergången och att ta emot nyanlända i sin undervisning.  Vad som var intressant var att eleverna föredrog att starta i en förberedelseklass, vilket kan tala emot den forskning som har gjorts. Tryggheten var en faktor som var genomgående för de nyanlända och att börja i en förberedelseklass upplevde dem positivt. Pedagogerna ville ha mer underlag för att kunna hjälpa dessa elever. Resultatet visade att pedagogerna såg en viktig funktion i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att lära sig prata svenska är en sak, men att få ett ämnesspråk är något helt annat.

The purpose of this study is to look into the views of four educators from different preschools; their work with autistic children and how they perceive the inclusion of these children in the daily activities with other children. The result shows that the educators in this study think that including activities are positive for all children, with or without disabilities. In order to accomplish this it is necessary to have educators with good knowledge in working with inclusion. However, one of the four educators thinks that it can also be positive for the autistic child to participate in activities just for autistic children for a certain period of time. This is because in those activities there are educators with good knowledge and experience of attending to children with difficulties. It is argued that if the child with autism gets a special education designed specifically for autistic children, it will be easier to participate in preschool activities. This study shows that it is very important to have a good comunication between parents and teachers to provide the children with autism the best support and also to be included in the preschool´s group of children.