BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering. Utgångspunkten och grundstrategin i arbetet är att göra mycket tillsammans med hela barngruppen. Personalen uppfattar att de anpassar verksamheten efter barnens förmågor. Trots samma grundpelare finns det olika tillvägagångssätt i deras arbete. En del arbetar med hela barngruppen, medan andra delar in barnen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivå och ålder. / Program: Lärarutbildningen

Tack vare Salamancadeklarationen har begreppet inkludering fått stort genomslag i världen. Inkludering är idag ett centralt begrepp och inte minst i skolan. Syftet med översikten var att undersöka vad som kännetecknar forskning om inkluderande arbetssätt i läsförståelse. Vi sökte i olika databaser och med hjälp av relevanta sökord identifierade vi vårt forskningsområde. Vi avgränsade våra sökningar genom att lägga till olika filter vilket slutligen ledde till de åtta artiklar som utgör grunden i vår kunskapsöversikt. Olika jämförelsepunkter valdes ut som svarade mot vårt syfte. En kartläggningsmatris användes för att få en tydlig och översiktlig bild över artiklarnas innehåll. Gemensamt för den forskning som vi har identifierat är att många elever ofta saknar strategier i att processa text, göra inferenser samt metakognitiva strategier. Det framgår i vår analys att undervisning måste individualiseras och anpassas utifrån elevers olika behov. Artiklarna beskriver olika svårigheter som elever kan befinna sig i dock i relation till en grupp. Det framgår i vårt resultat att undervisning måste anpassas efter alla elevers olika behov för att inkludera elever i läsförståelse. Vår kartläggning har visat på framgångsrika, inkluderande lässtrategier som främjar läsförståelse.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Detta ställer krav på att den svenska förskolan förbereder barn på att leva i ett mångfaldssamhälle. Förskolans läroplan beskriver uttryckligen att förskolan ska arbeta för att ge barn förståelse för alla människors lika värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor, firar högtider och traditioner i förskolan som en del av ett interkulturellt arbetssätt. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. I studiens resultat framkommer att man i förskolan firar sina egna traditioner och traditionellt svenska högtider. Studien visar även att förskollärarna inte har några erfarenheter av att fira andra kulturella högtider och traditioner trots att de arbetar på förskolor där ett flertal nationaliteter finns representerade. Brist på kunskap uttrycker förskollärarna i studien är den främsta orsaken till varför enbart svenska högtider och traditioner firas på förskolan.

No description available.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instructions in grade three with focus on students with language vulnerability in a whole classroom situation. We compared the outcome of robust vocabulary instruction with direct instruction of word meanings. Robust word learning is about selecting target words, defining their meaning and creating learning opportunities that improve both vocabulary and reading comprehension for all students regardless of language ability. The study was an intervention study based on 68 students in grade three. The intervention lasted for three weeks over four lessons (30 min) per week. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instructions seems to work for all students but have a greater effect for students with language vulnerability.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

Den här systematiska litteraturstudien har skrivits med fokus på att utforska hur inkludering av elever i matematiksvårigheter beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Studien är uppdelad i tre olika delar. Första avsnittet fokuserar på elever i matematiksvårigheter och hur det diskuteras samt beskrivs i valda källor. Andra avsnittet tar upp hur inkludering fungerar i grundskolan för årskurs 1-6 och vilka kategoriseringar och metoder som används i det didaktiska fältet. Det tredje och sista avsnittet belyser vilka slutsatser som kan dras om inkluderingens påverkan på elever i matematiksvårigheter. Studien visar att elever i matematiksvårigheter inte kan definieras enhetligt. Däremot hänvisar forskningen till gemensamma behov och svårigheter hos dessa elever. Det finns således ingen bestämd definition till begreppet inkludering, utan innebörden skiljer sig åt beroende till vilket perspektiv det granskas utifrån. Konklusionen av litteraturstudien är att inkludering kan verka både positivt och negativt beroende på pedagogens inställning till att ha eller inte ha elever i svårigheter i ordinarie klassrum. En annan slutsats är att det behövs mer om effekter av inkludering av elever i matematiksvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka om hur sex pedagoger i grundskolan anpassar sin undervisning i ämnet svenska då nyanlända elever är inkluderade i ordinarie klass. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på vilka strategier och metoder samt vilka hinder och möjligheter som kan inträffa. Metoden för studie är kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger i tre olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att pedagogerna använder likvärdiga strategier och metoder i undervisningen. Däremot anser pedagogerna att de inte hinner ge lika mycket tid till alla elever. De tillönskar mer resurser för att kunna individanpassa undervisningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att identifiera och analysera hur svenska elithandbollsföreningar arbetar med frågor om integration och inkludering. Följande frågeställningar ställdes: Vilka riktlinjer och policydokument finns för integreringsarbete utfärdat av Svenska handbollsförbundet? Hur framträder integreringsarbete på elithandbollsföreningars hemsidor? Hur talar företrädare för elithandbollsföreningar om integrering och inkludering? Metod I uppsatsen används en kvalitativ ansats och studien inspireras av innehållsanalys av dokument och intervjuer. I uppsatsen studeras vad Svenska handbollsförbundet och fjorton elitherrhandbollsklubbar i Svenska handbollsligan förmedlar via sina hemsidor om integration och social inkludering. Vidare har tre intervjuer genomförts med personer som arbetar på strategiska positioner inom klubbarna. I analysen används tre olika kategorier: integration in till idrott, integration genom idrott och avsaknad av integration.  Resultat Frågor om integrering är svagt formulerade på Svenska handbollsförbundets hemsida. Resultaten visar att integreringsarbetet framkommer svagt eller saknas på elithandbollsföreningarnas hemsidor. I intervjuerna talar informanterna om integrering in till idrott och menar att det kan bidra med nyrekrytering av spelare och ökat publiktryck. Informanterna talar även om integrering genom idrott och menar att handbollen kan bidra till att fostra goda samhällsmedborgare och att deras klubbar driver olika integreringsprojekt. Informanterna talar även om avsaknad av integrering och menar att dels att det borde fokuseras på att skapa mötesplatser för alla medborgare, dels att det görs för lite för att locka invandrare och nyanlända till handbollen. Slutsats Handbollen är en relativt svag integrationsarena när det handlar om att locka invandrare och nyanlända till sporten. Svenska handbollsförbundet och elitherrhandbollsklubbar har inte integrationsfrågan som en prioriterad fråga på sina hemsidor. Företrädare för elitherrhandbollsklubbar talar om att integrering är en viktig fråga och att handbollen kan bidra till att fostra goda samhällsmedborgare. Av särskild vikt är nyrekrytering av spelare samt att öka publiktrycket i samband med matcher. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p><p></p>

Elever har jämsides med sin kunskapsinhämtning mycket som de bör behärska och lära sig under sin skolgång. Men vad händer om man inte har en tillräckligt god språklig förmåga för att kunna interagera med andra och har svårt att tillgodogöra sig information? Vilken kunskap om språkstörning harpedagoger idag? Mitt syfte med denna studie var att ta reda på hur pedagogers kunskaper ser ut kring språkstörning och vilka arbetsmetoder som de använder sig utav i sin undervisning. Jag var också intresserad av att få kännedom om vilken hjälp och stöd som erbjuds till pedagoger. Genom fokusgruppsintervjuer visar mitt resultat att pedagogerna har vissa kunskaper kring språkstörning men de efterfrågar mer kompetens kring konkreta arbetsmetoder. Pedagogerna försöker se till varje individs enskilda behov genom att undervisa i mindre grupper och även ge enskild undervisning. De använder sig av alternativa verktyg i sin undervisning och ser styrkor och möjligheterhos eleven för att kunna bemöta dennes behov. Ett inkluderande perspektiv och ett relationellt perspektiv genomsyrar deras arbetssätt med eleverna. Dessa perspektiv skapar, enligt denna studie, ett samspel som gynnar elever med språkstörning i deras lärande och utveckling. En ökad vetenskapligt baserad kunskap utifrån ett elevperspektiv, föräldraperspektiv och ur skolledningens perspektiv skulle kunna ge pedagogerna en bättre förutsättning kring deras arbete med elever med språkstörning.