Studien avser att bidra med kunskap om hur leken inomhus har betydelse för inkludering. I studien betyder inkludering att få känna sig accepterad och att alla barn ska få känna att de tillhör gemenskapen i förskolan. Frågeställningarna berör hur förskollärarna beskriver sitt arbete för att främja inkludering genom lek samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som beskrivs finnas i lekens betydelse för inkludering. Studien har en kvalitativ ansats som innebär att förskollärarnas tolkningar och uppfattningar synliggjorts kring lekens betydelse. Empirin har samlats in genom enkäter med öppna frågor. Materialet har analyserats och tre teman har framställts: gruppkonstellationer, närvarande förskollärare i leken och lek – verktyg för värdegrundsarbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och man ser interaktionerna mellan individerna som betydelsefulla. I resultatet beskriver förskollärarna vikten av att vara närvarande i barns lek för att alla ska kunna känna sig inkluderade. Det har även framkommit att mindre grupper och olika konstellationer möjliggör för förskollärarna att se, stötta och utmana alla barn. Det framgår även att det finns utmaningar i att alla barn inkluderas i leken samt att hitta rätt gruppkonstellationer som gynnar barnen.

Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Syftet med studien är att undersöka hur alternativa verktyg används i klassrummet och hur vi kan förstå användningen av dessa kompenserande hjälpmedel i förhållande till upplevelser av inkludering. Uppsatsens två delstudier genererade följande resultat: Vid användning av teknik finns möjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i den vanliga undervisningen på liknande villkor. Varken lärare eller elever upplever att det finns någon brist på tekniska hjälpmedel i klassrummen. Av studierna framkommer även att alternativa verktyg används mest i klassrumssituationer. Alla elever använder mer teknik ju äldre de blir och mobilen är också ett flitigt använt hjälpmedel hos vissa. Mest används alternativa verktyg till “läsning” och skrivning. Ett program som inte används i någon större utsträckning är dikteringsprogram trots att eleverna ger uttryck för ett behov av detta i intervjuerna.  En viss risk föreligger att elever i vissa situationer väljer bort de alternativa verktygen av rädsla att vara annorlunda. Studiens resultat visar att alternativa verktyg öppnar upp möjligheter för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter till att vara inkluderade i klassrumsundervisningen. Samtidigt finns det många faktorer som har betydelse för att en elev ska vara inkluderad, såsom individens inställning, lärarnas kunskaper och motivation och på vilket sätt tekniken används.

Denna studies syfte är att undersöka och beskriva fritidslärarnas uppfattningar av inkluderande arbetssätt med nyanlända elever i två olika fritidshemsverksamheter. Syftet är också att kartlägga eventuella utmaningar som uppstår. För att komma närmare förståelsen av hur fritidslärare arbetar med inkludering av nyanlända elever, söker studien svar på följande frågor: • Vilka arbetssätt uppfattar fritidslärarna att de använder för att skapa förutsättningar för inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet? • Vilka utmaningar uppfattar fritidslärarna att de möter i arbetet med nyanlända elever i verksamheten? Texten bygger på en kvalitativ forskningsmetod med använd semistrukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet av undersökningen visar att fritidslärarna som intervjuades har olika uppfattningar av inkluderingsarbetet av nyanlända i fritidshemmet. För ett lyckat inkluderingsarbete menar fritidslärarna att man ska utgå från elevens behov och intresse i planeringen av verksamheten. I detta arbete anses språk, lek och spel, med fokus på social interaktion, som de viktigaste metoderna. Resultatet visar också att fritidslärarna upplever att språk och kulturella bakgrund är de största utmaningarna som de möter i verksamheten med både vårdnadshavare och elever.

Denna studie har som mål att ta reda på pedagogers och specialpedagogers syn på sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, sex intervjuer med pedagoger och tre intervjuer med specialpedagoger. Vi har utgått från ett dilemmaperspektiv kring specialpedagogik, mer beskrivande om dilemmaperspektivet kommer i teoridelen. Resultaten av denna studie visar på att pedagogerna utgår från tanken om ”en skola för alla” när de utgår från inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men både pedagogerna och specialpedagogerna finner problemen med de stora barngrupperna, tidsbristen och kunskapsbristen. I delstudie ett pekar resultaten på att pedagogerna upplever en brist i resursfördelningen och att denna brist medverkar till problem då barnen inte får det stöd de är i behov utav. När det handlar om varför pedagoger bör sträva efter inkludering så lyfts mångfalden fram som positivt. Det är lika viktigt att även pedagoger, föräldrar och andra anställda samverkar och engagerar sig för att förverkliga inkluderingen av alla barn. För att pedagogerna ska känna trygghet i sitt arbetssätt vill några av pedagogerna ha mer utbildning inom olika diagnoser och arbetssätt. Detta är även något som framkommer från specialpedagogerna i delstudie två, då de berättar att bristen på kunskap kring olika diagnoser är det som påverkar att barnen inte blir inkluderade ”på riktigt”. Resultaten i delstudie två visar vidare att det finns en avsaknad av kompetens i förskolan. Vidare visar resultaten att det finns en tidsbrist, som påverkar barn i behov av särskilt stöd då pedagogerna inte hinner med att implementera förändringsarbete för att möta barnens behov. Ytterligare resultat pekar på att förskolan inte kan inkludera samtliga barn, då det är stora barngrupper och att dessa stora barngrupper påverkar samtliga barn.

No description available.

Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

I de samhällsorienterade ämnena i skolan arbetar elever med människors levnadsvillkor, alla människors lika värde och vikten av mångkulturalitet. Oavsett var i Sverige ska alla lärare arbeta mot samma mål i läroplanen. Det är inget nytt i dessa mångkulturella tider att skolorna ser olika ut beroende på vart du befinner dig i Sverige exempelvis i en mindre stad jämförelsevis mot en mindre by. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK) samt från pragmatiken. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar vad lärarna undervisar i de samhällsorienterade ämnena och om eleverna själva får möjlighet att påverka undervisningen. Denna studies underlag kommer från intervjuer med fyra olika lärare. Dessa intervjuer utfördes på deras arbetsplatser eller via mejl. Resultatet visade att majoriteten såg möjligheter med inkludering i de samhällsorienterade ämnena. De möjligheter som lärarna såg som möjligheter var om klasserna är flerspråkiga på grund av att det blir automatiskt ett mer inkluderande klimat.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna i hur lärarna resonerar kring hur de inkluderar elever med ADHD, samt vilka fördelar och utmaningar det innebär för verksamheten. Dessutom uppmärksammas elevernas syn och känsla kring inkludering. Arbetet redogör för tidigare forskning samt Skolverkets syn på inkludering. Arbetet lyfter även anpassningar för elever i matematiksvårigheter samt lärarrespondenternas främjande arbetssätt under matematikundervisningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre grundskollärare samt fem elever i årskurs tre. Studien behandlar lärarens utmaning att avgöra om eleven ska inkluderas i helklass samt grupparbeten eller få avskild undervisning med en speciallärare. Studien framhåller hur elever med ADHD upplever sitt elevinflytande under lektionstid. Intervjuresultaten påvisar att en strukturerad undervisningsmiljö är avgörande för både trygghet och inlärning. Lärarna betonar även att inkludering inte alltid är rätt arbetssätt för en elev med ADHD. Genom intervjuerna framstår slutsatsen att läraren behöver lyssna till elevens dagsform och se till elevernas lika rätt till elevinflytande samt individuell anpassning. Eleverna med ADHD framhäver att de motiveras av eget ansvar, kontinuerlig feedback och strukturerade lektioner med arbetsro. Lärarna framför att yttre faktorer inverkar på miljön och påverkar det inkluderande arbetet. Både vårdnadshavare och skolans ekonomi är avgörande för att det inkluderande samarbetet ska fungera. Lärarna efterfrågar även att Skolverket (2018) mer utförligt definierar begreppet inkludering för att öka förståelsen och innebörden för det.

Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.