Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.

Inledningsvis ställde vi oss frågan om hur synen på speciallärarens yrkesroll ser ut idag eftersom man på politisk nivå önskat förändringar kring den specialpedagogiska rollen. Man brukar säga att förändring tar tid och vi ville undersöka var vi befinner oss nu.   Vårt syfte med studien var att fördjupa vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger i språk-, skriv- och läsutveckling verkar på fältet. Detta gjorde vi med fokus på två frågeställningar: Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger sin yrkesroll? <ul type="disc">Hur implementeras      stödinsatser på skolan enligt speciallärarna/specialpedagogerna? Vi använde en kvalitativ forskningsansats då denna möjliggjorde det direkta mötet och interaktionen som skapas mellan människor när de samtalar om ett ämne som intresserar dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer med 11 verksamma speciallärare/specialpedagoger inom grundskolans årskurs F-6 varav en intervjuperson arbetar inom grundsärskolan. Intervjupersonerna är sysselsatta både bland de yngre (F-3) och de äldre (4-6) eleverna, de har olika lång erfarenhet av att arbeta som speciallärare/specialpedagog och två S håller på med sin utbildning. Resultatet visade på många och höga förväntningar på speciallärarrollen, att undervisningen är överrepresenterad i schemat och att få speciallärare deltar i skolutvecklingsfrågor utifrån sin speciallärarkompetens. Slutsatser vi kan dra från vår studie är att speciallärarens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Att det finns variationer i perspektiv och förhållningssätt ute på skolorna, vilket resulterar i variationer på hur särskilt stöd bedrivs på skolorna. Våra verksamheter är byråkratiska och kan sätta käppar i hjulen när skolan vill effektivisera insatser. Implementering av stödinsatser påverkas av förhållningssätt i verksamheten på speciallärarrollen men även förhållningssättet till elever i behov av stöd. Vi kan också se att speciallärarens tänkta funktion, från den uråldriga synen, individfokuserad och särskiljande till kompetensberikad med förebyggande och utvecklande arbete med arbetsmiljö i fokus har en bit kvar. Olika förklaringar beskrivs kring detta. Vi anser att hela verksamheten och ledningen är viktiga för arbetet med elever i behov av stöd och speciallärarens möjligheter att påverka och använda sin kompetens till fullo. För att undvika ett parallellsystem av specialpedagogik behöver vi ge specialundervisningen ett naturligt utrymme i den reguljära undervisningen och att specialläraren blir en lagmedlem, för förändring krävs samarbete där alla bidrar med sin kompetens.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

<p>Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.</p>

<p><p>Vår studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lämna det vanliga klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat går i åk 4-6 och de får det särskilda stödet vid 2-4 tillfällen/vecka. Syftet är att se om skolresultatet och självbilden påverkas positivt eller negativt när de avviker från resten av klassen. Vilka är orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lämna klassen, medan andra gärna gör det?</p><p>Eftersom vi har gjort våra intervjuer i två socialt olika upptagningsområden, vill vi också se om det finns någon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.</p><p>Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte något emot att lämna klassen för att få det specialpedagogiska stödet. Det är hos specialläraren de får lugn och ro, utan att bli störda av den höga ljudnivå de upplever i klassrummet. De flesta tycker också att det är där de lär sig bäst. Vi har dock sett några exempel på elever som av olika anledningar tycker att det är jobbigt att lämna klassen.</p><p>De flesta känner sig inte stämplade eller som avvikare, utan i stort sett alla elever upplever att klasskamraterna accepterar att de går iväg. Här har vi noterat att ett öppet klassrumsklimat är viktigt. Det gäller att som klasslärare arbeta aktivt med acceptansen av allas olikheter och klassläraren måste också med sitt agerande visa att tiden hos specialläraren är lika viktig som tiden i klassrummet.</p><p>Vi har också gjort en jämförelse mellan de olika upptagningsområden som vi har undersökt. Vi har funnit en del skillnader, men i stort kan vi se att eleverna från de olika skolorna ändå har svarat relativt lika.</p></p>

<p> </p><p>Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan.</p><p> </p><p>Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till. Intervjuerna visade att föräldrarna upplever att val av skolform egentligen inte är/var ett val. Föräldrarna är oroliga för att deras barn inte ska få tillräckligt stöd om de går kvar i grundskolan. Det är i slutändan resurserna som avgör vilken skolform föräldrarna upplever sig kunna välja. Några föräldrar har haft sina barn i grundskolan under flertalet år och de upplever att deras barn inte fått sina behov tillgodosedda i grundskolan och att det har varit huvudanledningen till att föräldrarna valt grundsärskolan. Några föräldrar upplever att när deras barn börjar grundsärskolan finns det inte heller där tillräckligt med resurser. Alla föräldrar upplever att valet är/ har varit jobbigt.</p><p> </p>

<p>Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.</p>

<p>Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass.</p><p>The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.</p>

<p>Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ”erkänt duktiga” klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa. Genom att göra djupintervjuer med tre verksamma lärare har jag undersökt och försökt förstå hur det kommer sig att en del lärare lyckats att göra skolgången ”bra” för barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna var utforskande och genomfördes som en ”livshistoria”. Detta innebär att forskaren tillsammans med den intervjuade diskuterar olika händelser med speciell och central innebörd, som påverkat dennes val i livet. Urvalet av lärare gjordes via rekommendation och personlig kännedom. De lärare som valdes ut för intervju kan sägas vara nyckelpersoner med unika egenskaper. De var kända på sina arbetsplatser för att ”klara av de barn som behöver lite extra”. Genom att genomföra en ”Livshistorie-intervju” med dem hoppades jag, att genom analys, kunna se likheter i deras erfarenheter och undervisningsmetoder som till någon del kan förklara deras framgångar i klassrummet. Efter analys av intervjuerna skrevs tre ”Porträtt” och tre olika temaområden växte fram. Resultatet av undersökningen blev att de tre lärarna visade sig ha flera gemensamma erfarenheter och gemensamma uppfattningar om hur man bäst anpassar skolgången för barn med koncentrations-svårigheter. De reflekterade mycket över hur klassrumsmiljön kunde anpassas och var i rummet elever med koncentrationssvårigheter bäst placeras. De var överens om att dessa elever behöver struktur i undervisningen och under hela sin skoldag. Lärarna sa att de arbetade medvetet med att främja ett accepterande klassrumsklimat genom att medvetandegöra eleverna om att alla människor är olika. De ville låta eleverna känna delaktighet och inflytande. De försökte stärkta elevernas självkänsla genom att ”se alla”. Lärarna lyckades att kombinera struktur med ett bra samspel med eleverna. NYCKELORD: Koncentrationssvårigheter Skola Grundskola Livshistoria ADHD Diagnos Inkludering</p><p>Teaching children with attention difficulties in an ordinary classroom. An interview study based on the Life Histories of three teachers. Gunilla Windahl Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers with “acknowledged skill” adapt classroom environment, interplay and teaching methods to children with attention difficulties in compulsory school classes. The questions at issue in the study are: Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of the classroom environment, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of interplay and teaching methods, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Data used in this study are qualitative. I have, by conducting deep interviews with three currently active teachers, investigated and tried to understand how some teachers succeed in making school a “good experience” for children with attention difficulties,. The interviews were explorative and were conducted as “Life Histories”. This means that the researcher and the interviewee discuss different events, “critical incidents”, which have affected the respondent’s choices in life. The selection of the teachers was done through recommendations and personal knowledge. The selected teachers can be considered as “key people” with unique qualities. They are known at their schools for being able to “handle children who need a little extra”. By conducting “Life History” interviews I hoped, through analysis, to be able to see similarities in there experiences and teaching methods, which could in some way explain their success in the classroom. I wrote three “Portraits” after analysing the interviews and three different themes developed. The results of the study showed that the teachers had multiple experiences and ideas in common about how to best adapt schooling for children with attention difficulties. They reflected a lot about how to adapt classroom environment and where to best seat children with attention difficulties. They all agreed on the importance of structure for these students both in teaching and throughout the day. The teachers said that they deliberately promote an accepting climate in the classroom by making the students aware of the differences in people. They wanted the students to feel participation and the ability to influence. They tried to strengthen the student’s self-esteem by “seeing them all”. The teachers succeeded in combining structure with a good interplay with the students. Keywords: Attention difficulties, School, Compulsory School, Life History, ADHD, Inclusive Education.</p>